Vidare forskning - Diskussion; Indikationer för samhällsplanering för ungdomar

6. Diskussion; Indikationer för samhällsplanering för ungdomar

6.1 Vidare forskning

Vidare forskning kring ämnet bör ske, för att bredda insikten kring de åsikter och upplevelser som finns bland ungdomar. Ju bredare urval, ju större förståelse kan skapas inför hur denna grupp upplever och använder staden, samt hur stadens olika offentliga rum tillmötesgår dess behov.

Mer omfattande observationer skulle vara av värde i liknande studier, då den

information och de önskningar som lyfts in i ljuset under dialoger inte alltid stämmer överens med verkligheten och då inte speglar alla behov de har. Andra metoder skulle också kunna komplettera det material som utvinns ur dialoger och observationer, för att ytterligare bredda denna kunskap och även skapa en förståelse för hur ungdomar på bästa vis förmedlar den kunskap de besitter men inte alltid kan uttrycka.

Det denna studie framförallt belyst genom de metodval som gjorts är hur ungdomar använder platserna i staden idag. Det som uppmärksammas är alltså hur ungdomar använder den befintliga byggda miljön, den som finns tillgänglig, och egentligen inte så mycket kring hur ungdomarna hade önskat att det varit. Vissa aspekter av detta har kommit upp till diskussion och även kunnat anas utifrån det utvunna materialet men de frågor som ställts till ungdomarna har framförallt varit riktade kring hur de uppfattar och använder staden idag. Dessa frågor skulle i vidare forskning kunna utvecklas och breddas för att få en tydligare bild av vad en bra stad är för ungdomar.

Referenser

Ahrne, Göran & Svensson, Peter. 2011. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). 2011. Handbok i kvalitativa metoder.

Upplaga 1:2. Malmö: Liber, 10-17.

Andersson, Björn. 2002. Öppna Rum: Om Ungdomarna, Staden Och Det Offentliga

Livet. Diss., Göteborgs Universitet, Institutionen för Socialt Arbete.

Johansson, Jessica & Palm, Amanda. 2016. Barns individuella upplevelser av

delaktighet i förskolans inomhusmiljö. En kvalitativ studie med utgångspunkt i barns perspektiv. Examensarbete., Högskolan i Halmstad.

Björnson, Moa. 2015. Stadsplanering på tjejers villkor. I: Lindholm, Teresa., Oliveira e Costa, Sandra & Wiberg, Sofia (red.). 2015. Medborgardialog - demokrati eller

dekoration? Tolv röster om dialogens problem och potential i samhällsplaneringen.

Upplaga 72. Stockholm: Arkus, 123-133.

Bornemark, Jonna. 2016. Inledning: Medborgardialogens praktiska kunskap. I: Bornemark, Jonna (red.). 2016. Medborgardialog - om det svåra i att mötas.

Praktikers reflektioner om ett av demokratins viktigaste verktyg. Upplaga 74.

Stockholm: Arkus, 9-17.

Boverket, 2000. Unga är också medborgare – om barns och ungdomars inflytande i

planeringen. Karlskrona: Boverket, stadsmiljöavdelningen.

Boverket, 2014a. Historik. [Online] https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/att-reglera-med-planbestammelser/historik/ [Hämtad 2018-01-23].

Boverket, 2014b. Plan- och bygglagstiftningens utveckling. [Online]

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/plan--och-bygglagsstiftningens-utveckling/ [Hämtad 2018-01-23].

Boverket, u.å. Översiktsplanen. [Online] https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanens-funktion/ [Hämtad 2018-03-06].

Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2:2. Malmö: Liber AB.

van der Burgt, Danielle. 2015. Spatial avoidance or spatial confidence? Young

people's agency in the active negotiation of risk and safety in public space. Children's

Geographies, 13 (2), 181-195.

Bäckström, Åsa. 2010. Brädan, kroppen, lärandet. I: Lieberg, Mats., de Laval,

Suzanne & Åkerblom, Petter (red.). Den lärande staden. 2010. Umeå: Boréa, 113-129. Cars, Göran. 2015. Medborgardialog - ett verktyg för att stärka demokratin i

samhällsplaneringen? I: Lindholm, Teresa., Oliveira e Costa, Sandra & Wiberg, Sofia (red.). 2015. Medborgardialog - demokrati eller dekoration? Tolv röster om

dialogens problem och potential i samhällsplaneringen. Upplaga 72. Stockholm:

Arkus, 135-143.

Ceccato, Vania. 2013. Moving safely: crime and perceived safety in Stockholm’s

subway stations. Lanham: Lexington Books.

Cele, Sofia. 2010. Lek och identitet i den urbana miljön. I: Lieberg, Mats., de Laval, Suzanne & Åkerblom, Petter (red.). Den lärande staden. 2010. Umeå: Boréa, 83-95. Dahlin-Ivanoff, Synneve. 2011. Fokusgruppsdiskussioner. I: Ahrne, Göran &

Svensson, Peter (red.). 2011. Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 1:2. Stockholm: Liber.

Degerhammar, Sarah. 2016. När konsten blir extrem. I: Bornemark, Jonna (red.). 2016. Medborgardialog - om det svåra i att mötas. Praktikers reflektioner om ett av

demokratins viktigaste verktyg. Upplaga 74. Stockholm: Arkus, 55-74.

Denscombe, Martyn. 2009. Forskningshandboken: för småskaliga

forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Upplaga 2:8 Lund:

Studentlitteratur.

Drotte, Fredrik. 2016. Den omöjliga medborgardialogen? I: Bornemark, Jonna (red.). 2016. Medborgardialog - om det svåra i att mötas. Praktikers reflektioner om ett av

demokratins viktigaste verktyg. Upplaga 74. Stockholm: Arkus, 111-126.

Fainstein, Susan. 2014. The just city. International Journal of Urban Sciences, 18 (1), 1-18.

Falköping kommunen, u.å. Lathund Fokusgrupps Teknik. [Online]

http://www.falkoping.se/download/18.743b301e13ae49062e839de/Lathund+fokusg rupp.pdf [Hämtad 2018-02-03].

Flyvbjerg, Bent. 1992. Aristotle, Foucault and Progressive Phronesis: Outline of an Applied Ethics of Sustainable Development. I: Hillier, Jean & Healey, Patsy (red.). 2008. Critical Essays in Planning Theory, vol. 2. Political Economy, Diversity, and

Pragmatism. London: Ashgate, 65-83.

Flyvbjerg, Bent. 2006. Five Misunderstandings About Case-Study Research.

Qualitative Inquiry, 12 (2), 219-245.

Freeman, Claire & Riordan, Tamara. 2002. Locating Skateparks: The Planner’s Dilemma. Planning Practice and Research, 17 (3), 297-316.

Friedmann, John. 1999. The City of Everyday Life, disP - The Planning Review, 35 (136-137), 4-11.

Harden, Jeni. 2000. THERE’S NO PLACE LIKE HOME, the public/private

distinction in children’s theorizing of risk and safety. SAGE publications. 7 (1), 43-59. Jacobsen, Dag Ingvar. 2017. Hur genomför man undersökningar? Introduktion till

Jensen, Kjær Mogens. 1995. Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur.

Johannessen, Asbjørn. & Tufte, Per Arne. 2003. Introduktion till

samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 1:3. Malmö: Liber.

Koskela, Hille & Pain, Rachel. 2000. Revisiting fear and place: women’s fear of attack and the built environment. Elsevier Science Ltd, 269–280.

Kylin, Maria. 2010. Stadsplanerarens dilemma. I: Lieberg, Mats., de Laval, Suzanne & Åkerblom, Petter (red.). Den lärande staden. 2010. Umeå: Boréa, 167-185.

Laughlin, Danielle Leahy & Johnson, Laura. C. 2011. Defining and exploring public space: perspectives of young people from Regent Park, Toronto. Children's

Geographies, 9 (3-4), 439-456.

de Laval, Suzanne. 2015. Bygga stad för barn - En kunskapsöversikt om barn och

ungdomar, täta stadsmiljöer och metoder för delaktighet och barnkonsekvensanalys. Upplaga 73. Stockholm: Arkus.

Lieberg, Mats. 1992. Att ta staden i besittning, om ungas rum och rörelser i offentlig

miljö. Lund: Lunds universitet.

Lieberg, Mats., de Laval, Susanne & Åkerblom, Petter. 2010. Den lärande staden. I: Lieberg, Mats., de Laval, Suzanne & Åkerblom, Petter (red.). Den lärande staden. 2010. Umeå: Boréa, 257-264.

Lindholm, Teresa., Oliveira e Costa, Sandra & Wiberg, Sofia. 2015. Introduktion. I: Lindholm, Teresa., Oliveira e Costa, Sandra & Wiberg, Sofia (red.). 2015.

Medborgardialog - demokrati eller dekoration? Tolv röster om dialogens problem och potential i samhällsplaneringen. Upplaga 72. Stockholm: Arkus, 9-21.

Listerborn. Carina. 2010. Det sexualiserade rummet. I: Lieberg, Mats., de Laval, Suzanne & Åkerblom, Petter (red.). Den lärande staden. 2010. Umeå: Boréa, 219-234.

Listerborn, Carina. 2015. Medborgarinflytande - om makt, genus och stadsutveckling. I: Lindholm, Teresa., Oliveira e Costa, Sandra & Wiberg, Sofia (red.). 2015.

Medborgardialog - demokrati eller dekoration? Tolv röster om dialogens problem och potential i samhällsplaneringen. Upplaga 72. Stockholm: Arkus, 65-83.

Loukaitou-Sideris, Anastasia. 2014. Fear and safety in transit environments from the women´s perspective. Security Journal 27 (2), 242-256.

Malone, Karen. 1999. Growing Up in Cities, as a model of participatory planning and ‘place-making’ with young people. Youth Studies Australia, 17-23.

Malone, Karen. 2002. Street life: youth, culture and competing uses of public space.

Mcfarlane, Colin. 2015. The geographies of urban density: Topology, politics and the city. Progress in Human Geography, 40 (5), 629-648.

Nationalencyklopedin, u.å. Offentligt rum. [Online]

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/offentligt-rum [Hämtad 2018-03-14].

Nynäshamn ekokommun, 2012. Översiktsplan för Nynäshamns kommun. [Pdf] Nynäshamn: Nynäshamns kommun.

http://www.nynashamn.se/download/18.1c7e861513bbc93e947d74/1462966802777 /%C3%96versiktsplan%20Nyn%C3%A4shamns%20kommun.pdf [Hämtad 2018-02-19].

Nynäshamns kommun, 2017a. Fördjupning av översiktsplanen för Nynäshamns

stad, småstaden vid havet. [Pdf] Nynäshamn: Nynäshamns kommun.

https://www.nynashamn.se/download/18.41a43c9715edd080670c6499/1508139729 921/FO%CC%88P_170815.pdf [Hämtad 2018-03-13].

Nynäshamns kommun, 2017b. Parker och lekparker. [Online]

https://www.nynashamn.se/Uppleva-se-och-gora/Natur-och-parker/Parker-och-lekparker.html [Hämtad 2018-04-02].

Nynäshamns kommun, 2017c. Nynäshamns skatepark. [Online]

https://www.nynashamn.se/Uppleva-se-och-gora/Nynashamns-skatepark.html [Hämtad 2018-04-02].

Nynäshamns kommun, 2018a. UNG fritid. [Online]

https://www.nynashamn.se/Uppleva-se-och-gora/UNG-fritid.html [Hämtad 2018-04-02].

Nynäshamns kommun, 2018b. Rekreationsområden. [Online] https://www.nynashamn.se/Uppleva-se-och-gora/Natur-och-parker/Rekreationsomraden.html [Hämtad 2018-04-02].

Nyström, Jan & Tonell, Lennart. 2012. Planeringens grunder: en översikt. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur.

Pain, Rachel. 1991. Space, sexual violence and social control: integrating geographical and feminist analyses of women’s fear of crime. Progress in Human Geography, 15 (4), 415–431.

Richards, Caspian. Blackstock, Kirsty & Carter, Claudia. 2004. Practical Approaches

to Participation. [Pdf] Aberdeen: the Macaulay Institute.

http://www.macaulay.ac.uk/ruralsustainability/SERG%20PB1%20final.pdf [Hämtad 2018-01-29].

Sandberg, Kristina. 2016. Det goda samtalet. I: Bornemark, Jonna (red.). 2016.

Medborgardialog - om det svåra i att mötas. Praktikers reflektioner om ett av demokratins viktigaste verktyg. Upplaga 74. Stockholm: Arkus, 45-53.

Simpson, Brian. 1997. Towards the Participation of Children and Young People in Urban Planning and Design. Urban Studies, 34 (5), 907-926.

Sjötelegrafen, u.å. Sjötelegrafen. [Online] http://www.sjotelegrafen.se/ [Hämtad 2018-04-04].

Statistiska centralbyrån, 2017. Kommuner i siffror. [Online] http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=0192&region2= [Hämtad 2018-03-06].

Sveriges kommuner och Landsting, u.å. Medborgardialog och delaktighet. [Online] https://skl.se/demokratiledningstyrning/medborgardialogdelaktighet.371.html [Hämtad 2018-05-12].

Sveriges ungdomsråd, u.å. Ni kan bättre. [Pdf] Stockholm

https://static1.squarespace.com/static/52a19293e4b05a96c7786e45/t/5538d1c8e4b 06266669f5760/1429787080504/Nikanb%C3%A4ttre%21.pdf [Hämtad 2018-02-05].

Tucker, Faith & Matthews, Hugh. 2001. 'They don't like girls hanging around there': conflicts over recreational space in rural Northamptonshire. Royal Geographical

Society. 33 (2), 161-168.

Tyréns, 2016. UPPSÖKANDE DIALOG Verktyg för att förstärka demokratin i

planeringsprocessen. [Pdf] Stockholm: Tyréns

http://www.decodeprojektet.se/media/1063/rapport-uppsoekande-dialog-verktyg-foer-att-foerstaerka-demokratin.pdf [Hämtad 2018-01-29].

Törnberg, Albin. Samhällplanerare Nynäshamns kommun. 2018a. E-mail 16 maj. Törnberg, Albin. Samhällsplanerare Nynäshamns kommun. 2018b. Intervju 18 april. UNICEF, u.å. Barnkonventionen. [Online] https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full [Hämtad 2018-03-07].

Valentine, Gill. 1997. ”Oh Yes I Can.”“Oh No You Can't”: Children and Parents' Understandings of Kids' Competence to Negotiate Public Space Safely. Antipode, 29 (1), 65-89.

Visitnynashamn, u.å. Nynäshamns Gästhamn. [Online]

http://www.visitnynashamn.se/bo/nynashamnsgasthamn.4.787ba9a21361e2e3bfa8 0006689.html [Hämtad 2018-04-04].

Whitlock, Janis. 2007. The role of adults, public space, and power in adolescent community connectedness. Journal of Community Psychology, 35(4), 499-518. Witten, Karen., Kearns, Robin & Carroll, Penelope. 2015. Urban inclusion as

wellbeing: Exploring children's accounts of confronting diversity on inner city streets.

Wåg, Mathias. 2015. Att vara staden. I: Lindholm, Teresa., Oliveira e Costa, Sandra & Wiberg, Sofia (red.). 2015. Medborgardialog - demokrati eller dekoration? Tolv

röster om dialogens problem och potential i samhällsplaneringen. Upplaga 72.

Stockholm: Arkus, 169-178.

Åhlström, 2011. OMRÅDESANALYS SOM DELTAGANDEMETOD – att tolka och

förmedla berättelser till planeringsunderlag. Lic.-avh., Chalmers Tekniska

Högskola.

Åkerblom, Petter. 2010. Staden som pedagog. I: Lieberg, Mats., de Laval, Suzanne & Åkerblom, Petter (red.). Den lärande staden. 2010. Umeå: Boréa, 45-62.

Bildkällor

Ellgaard, Holger. 2017. Strandvägen, Nynäshamn, vy över Gårdsfjärden vid

Lövhagen. [Fotografi]

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Strandv%C3%A4gen,_Nyn%C3%A4sham n,_2017f.jpg [Hämtad 2018-04-11].

Jankowski, Albert. 2010. Sweden. Stockholm County. Nynäshamn. [Fotografi] https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sweden._Stockholm_County._Nyn%C3% A4shamn_001.JPG [Hämtad 2018-04-11].

Nynäshamn ekokommun, 2012. Översiktsplan för Nynäshamns kommun. [Pdf] Nynäshamn: Nynäshamns kommun.

http://www.nynashamn.se/download/18.1c7e861513bbc93e947d74/1462966802777 /%C3%96versiktsplan%20Nyn%C3%A4shamns%20kommun.pdf [Hämtad 2018-02-19].

Nynäshamns kommun, 2017a. Fördjupning av översiktsplanen för Nynäshamns

stad, småstaden vid havet. [Pdf] Nynäshamn: Nynäshamns kommun.

https://www.nynashamn.se/download/18.41a43c9715edd080670c6499/1508139729 921/FO%CC%88P_170815.pdf [Hämtad 2018-03-13].

Oberger, Bengt. 2016. Starrträsk, Alhagens våtområde i Nynäshamn. [Fotografi] https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Starrk%C3%A4rr_Alhagens_v%C3%A5t mark_Nyn%C3%A4shamn_01.JPG [Hämtad 2018-04-11].

Pewee, 2010. Gröndalsviken. [Fotografi]

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ndalsviken.jpg [Hämtad 2018-04-11].

Stockholmskännaren, 2010. Backlura / Nickstahöjden i Nynäshamn.[Fotografi] https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Backlura.JPG [Hämtad 2018-04-10] Stockholmskännaren, 2010. Hus och gångväg i Backlura. [Fotografi]

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Backlura_g%C3%A5ngv%C3%A4g.JPG [Hämtad 2018-04-11].

Bilagor

Bilaga 6; Inbjudan

Vi behöver er hjälp!

Nynäshamns kommun ska ta fram en ny översiktsplan för hela kommunen. Översiktsplanen är en långsiktig plan för hur politikerna vill att kommunen ska utvecklas i framtiden. Den ger riktlinjer för var och hur vi ska bygga nya bostäder, arbetsplatser, skolor, parker, gator, torg, m.m. Den säger också hur vi ska ta hand om naturen och minska utsläppen så att kommunen är en bra miljö att leva i även i framtiden. I arbetet är det viktigt att få med åsikter och idéer från medborgarna. Men det är en del grupper som oftast inte hörs i medborgardialoger, bland annat tonåringar.

Därför är ni elever från klass 9 på Viaskolan inbjudna att delta i en fokusgrupp där vi vill ha era synpunkter på utemiljön i Nynäshamns kommun idag, och även era tankar om framtiden för

Nynäshamn. Detta görs tillsammans med en student från Kungliga Tekniska Högskolan. Era åsikter är viktiga för oss i den framtida utvecklingen av Nynäshamn och era åsikter kommer även behandlas i en uppsats genomförd av studenten.

Alla svar i intervjun är anonyma och kommer bara behandlas av oss som håller i intervjun.

Vi kommer att intervjua er i grupp och intervjun kommer att ta 1,5 till 2 timmar. Vi bjuder på fika.

Tid: _____________________________________________ Plats: ____________________________________________

Vi som kommer att hålla i gruppintervjun heter:

Albin Törnberg

Samhällsplanerare med ansvar för översiktsplanering i Nynäshamns kommun

Emma Teglund

Bilaga 7; Samtyckesblankett

Hej,

Därför är ni elever inbjudna att delta i en fokusgrupp där vi vill ha era synpunkter på utemiljön i Nynäshamns kommun idag, och även era tankar om framtiden för Nynäshamn. Detta görs tillsammans med en student, Emma Teglund, och kommer även behandlas i en uppsats genomförd av studenten. Emma går sista terminen inom ”Hållbar samhällsplanering och stadsutformning” på Kungliga Tekniska Högskolan och skriver nu sitt examensarbete. Det övergripande syftet med studien är att försöka skapa förståelse för hur ungdomar uppfattar och använder den fysiska miljön i Nynäshamn idag, samt hur de skulle vilja se Nynäshamn utvecklas i framtiden.

Vi kommer intervjua ungdomarna i grupp under skoltid, och detta kommer ta ca 1,5 till 2 timmar. Vi bjuder på fika. Ungdomarna kommer med hjälp av en karta få peka ut områden de uppskattar/inte uppskattar i kommunen och sedan diskutera detta med oss och varandra. Vi kommer att spela in det som sägs för att lättare kunna analysera materialet efteråt. Medverkan i studien är frivillig och om man valt att vara med och ångrar sig får man avbryta sitt deltagande.

I studien följs vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket i huvudsak uttrycks som individskyddskrav inom fyra områden. Dessa områden är informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet uppfylls genom den information vi ger i detta brev, samtyckeskravet innebär att eleverna själva kan välja att delta eller ej samt att målsman till de elever som deltar i denna studie ger sitt skriftliga samtycke. Konfidentialitetskravet innebär att vi kommer att behandla de uppgifter om de elever som deltar på ett sätt som motverkar att utomstående kan identifiera

eleverna. I uppsatsen kommer årskurs, skola, och de områden eleverna tar upp till diskussion att redovisas. Inga riktiga namn kommer att framgå. Nyttjandekravet innebär att de

uppgifter som insamlats endast kommer användas i studien, samt av kommunen som värdefull information i det fortsatta planeringsarbetet.

95 Vi som kommer hålla i gruppintervjuerna är;

Albin Törnberg

Samhällsplanerare med ansvar för översiktsplanering i Nynäshamns kommun

Emma Teglund

Samhällsplanerarstudent 070-5980149

emmateglund@hotmail.com

Vill ni veta mer kan ni kontakta oss via mail eller telefon.

Mitt barn heter:

Jag samtycker till att mitt barn deltar i studien:

Bilaga 8; Frågor Positivt

• Var vistas ni gärna?

• _{Vad är det för plats?}

• _{Vad gillar ni med denna plats} • _Varför?

• _{Vad använder ni denna plats till?} • _{Är ni ofta här?}

• _{När använder ni denna plats?}

• _{Är det många som använder denna plats? Vilka är dessa människor, vilka möter ni?} • _{Vad tycker andra om att ni vistas på denna plats, har ni mött någon/några som inte}

uppskattar det?

• _{Är det något på denna plats som ni tycker skulle kunna bli bättre?}

Negativt

• _{Var vistas ni gärna inte?} • _{Vad är det för plats?}

• _{Vad är det som göra att ni inte gillar att vistas på denna plats?} • _Varför?

• _{Är det under någon specifik tid på dygnet ni helst undviker denna plats?} • _{Är det några andra som använder denna plats? Vilka?}

• _{Om ni känner att nu måste passera/besöka denna plats, vad gör ni då?} • Ligger denna plats nära eller längre ifrån era hem?

• Vad skulle krävas på denna plats för att ni skulle känna er mer bekväma med att besöka den?

• Finns det några platser ni känner att ni inte är välkomna på? Passera

• Vilka platser besöker/passerar ni i vardagen, t.ex. från och till skola, kompisar, träning?

• Varför?

• Tar ni alltid denna väg?

• Passerar ni enbart denna plats eller kan ni dröja er kvar? Varför?

• Vad tycker ni om dessa platser? Går det smidigt att passera här?

• Skulle man kunna göra något på dessa platser för att de skulle kunna bli trevligare/tryggare/enklare/snabbare att passera dessa?

• Vad och varför?

- Tar ni er runt själva i Nynäshamn, åker lokaltrafik eller får ni skjuts? - Är ni mycket ute, eller inomhus? Vad gör ni inomhus?

- Brukar ni vistas utanför Nynäshamn kommun? Var? Varför? - Vad tycker ni saknas i Nynäshamn, vad tycker ni skulle kunna göra

Nynäshamns miljö bättre?

(Om vi bortser från inomhusmiljöer så som affärer etc., vad tycker ni skulle kunna förändras i utomhusmiljön för att det skulle bli mer trivsamt?).

In document Hur ungdomar uppfattar och använder staden (Page 92-107)