VIDARE FORSKNING

Vi har under våra artikelsökningar om hemförlossning inte stött på någon artikel som beskriver negativa upplevelser. Det enda negativa som kom fram i denna undersökning var det faktum att det var svårt att stå utanför sjukvårdssystemet då det medförde krävande arbetsvillkor för barnmorskorna. Vi eftersöker en mer nyanserad bild av fenomenet hemförlossning.

Barnmorskorna beskriver arbetsvillkoren för dem som hemförlösande barnmorskor, med långa jourer och bristfällig ekonomisk ersättning. En fråga som vi ställt oss är vad är egentligen deras drivkrafter att fortsätta med sina verksamheter?

KONKLUSION

Studien visar att hemförlossning för barnmorskor kan vara en stark upplevelse som även kan berika barnmorskans yrkeskunskap. Hemmiljön kan ge möjlighet att skapa ett lugn som kan hjälpa barnmorskan att fokusera på sitt arbete. En planerad hemförlossning kan dock också innebära personliga uppoffringar för barnmorskan.

REFERENSER

1. Lundgren I. Förlossningsvårdens historia i: Berg M & Lundgren I. Att stödja och stärka - vårdande vid barnafödande (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur AB, 2010

2. Lindgren H. Hemförlossning i: Kaplan A, Hogg B, Hildingsson I, Lundgren I. Lärobok för barnmorskor (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur AB, 2009.

3. Höjeberg P. Barnmorskans historia i: Berg M, Lundgren I. Att stödja och stärka - vårdande vid barnafödande (2:a uppl.)

Lund: Studentlitteratur AB, 2010

4. Lundgren I. Vård vid normalt barnafödande i: Berg M, Lundgren I. Att stödja och stärka - vårdande vid barnafödande (2:a uppl.)

Lund: Studentlitteratur AB, 2010

5. Waldenström U. Föda barn på ABC. Malmö: Team offset; 1993.

6. Christiaens W. Nieuwenhuijze MJ. De Vries R. Trends in the medicalisation of childbirth in Flanders and the Netherlands. Midwifery 2013 Jan;29(1):e1-8.

7. Lindgren H. Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 [dissertation]. Stockholm: Karolinska institutet; 2008.

8. Janssen P A, Saxell L, Page L A, Klein M C, Liston R M, Lee S K. Outcomes of planned home birth with registered midwife versus planned hospital birth with midwife or physician. CMAJ 2009; 181:377-83.

9. Wiklund I, Lindvall K, Andreen Sachs M. Stockholms läns landsting betalar hemförlossning I visa fall. Läkartidningen 2003;100:51-52.

10. Hildingsson I, Waldenström U, Rådestad I. Swedish women´s interest in home birth and in hospital birth center care. Birth 2003;30(1):11-22.

11. Lindgren H, Rådestad I, Hildingsson I. Transfer in home planned home births in Sweden – effects on the experience of birth: A nationwide population study. Sexual &

reproductive healthcare 2011;2:101-105.

12. Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivning för legitimerade barnmorskor. 2006

(Hämtad 2012-12-27) http://www.socialstyrelsen.se

13. WHO (World health organization). Care in normal birth: a practical guide 1996.

14. ICM (International Confederation of Midwives). Den internationella etiska koden för barnmorskor. 2008 (Hämtad 2012-1227) https://www.internationalmidwives.org 15. Lundgren I. Stöd under förlossningen i: Kaplan A, Hogg B, Hildingsson I, Lundgren I. Lärobok för barnmorskor (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur AB, 2009. Kap 2.

16. Berg M, Lundgren I. Att stödja och stärka - vårdande vid barnafödande kap 12 (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur AB, 2010.

17. Sjöblom I, Nordström B, Edberg A. A qualitative study of women´s experiences of home birth in Sweden. Midwifery 2006;22:348-55.

18. Berg M, Olafsdottir O A, Lundgren I. A midwifery model of woman-centred childbirth care – in Swedish and Icelandic settings. Sexual & reproductive healthcare. In press 2012. 19. Hodnett ED, Gates S, Hofmeyer GJ, Sakala C. Continuous support for women during

childbirth. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2012;10. 20. Folkhälsoguide. Informationsmaterial: Vad betyder empowerment?

(Hämtat 2012-12-28) http://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial 21. Berg M. Vårdandets värdegrund vid barnafödande i: Att stödja och stärka - vårdande vid barnafödande (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur AB, 2010.

22. Hermansson E, Mårtensson L. Empowerment in the midwifery context- a concept analysis. Midwifery 2011;27 811-816.

23. Cheney M J. Homebirth as system-challenging praxis: knowledge, power, and intimacy in the birthplace. Qual Health Res 2008;18(2):254-67.

24. Lindgren H, Rådestad I J, Christensson K, Wally-Bystrom K, Hildingsson M. Perceptions of risk and risk management among 735 women who opted for a home birth. Midwifery 2008;26:163-172.

25. de Jonge A, van der Goes BY, Ravelli ACJ, Amelink-Verburg MP, Mol BW, Nijhuis JG et al. Perinatal mortality and morbidity in a nationwide cohort of 529 688 low-risk planned home and hospital births. BJOG 2009; 116:1177-84.

26. Birthplace in England collaborative group. Perinatal and maternal outcomes by planned place of birth for healthy women with low risk pregnancies: the birthplace in England national prospective cohort study. BMJ 2011;343:d7400.

27. de Jonge A, Mesman J A, Manniën J, Zwart J J, van Dillen J, van Roosmalen J. Severe adverse maternal outcomes among lowrisk women with planned home versus hospital

births in the Netherlands: nationwide cohort study. BMJ 2013;346:f3263.

28. Olsen O, Clausen J A. Planned hospital birth versus planned home birth The Cochrane Database of Systematic Reviews 2012; 9.

29. Lindgren H E, Rådestad I J, Christensson K, Hildingsson I M. Outcome of planned home births compared to hospital births in Sweden between 1992 and 2004. A population based register study. Acta Obstet Gynecol Scand 2008;87:751-59.

30. Lundgren I. Women´s experiences of giving birth and making decisions whether to give birth at home when professional care at home is not an option in public health care. Sexual & reproductive healthcare 2010;1:61-66.

31. Lindgren H, Hildingsson I, Rådestad I. A Swedish interview study: parents´assessment of risks in home births. Midwifery 2006;22:15-22.

32. Lindgren H, Erlandsson K. Women´s experiences of empowerment in a planned home birth: A Swedish population-based study. Birth 2010;37(4):309-17.

33. Floyd L. Community midwives´views and experience of home birth. Midwifery 1995;11:3-10.

34. Vedam S, Stoll K, White S, Aaker J, Schummers L. Nurse-Midwives´ experiences with planned home birth: Impact on attitudes and practice. Birth 2009;36(4):274-82. 35. Blix E. Avoiding disturbance: Midwifery practice in home birth settings in Norway.

Midwifery 2011;27(5):687-92.

36. Vedam S, Schummers L, Stoll K, Klein M C, Fairbrother N, Dharamsi S, Liston R, Chong G K, Kaczorowski J.The Canadian birth place study: Describing maternity practice and providers´exposure to home birth. Midwifery 2012;28: 600-608.

37. Wibeck V. Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur;2000.

38. Henricson M (red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012.

39. Lundman B, Hällgren-Graneheim U. Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär M, Höglund- Nielsen B (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. s.187 – 201.

40. Elo S, Kyngäs H. The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing 2008;62(1):107-15.

41. CODEX. Regler och riktlinjer för forskning. (Hämtad 2012-12-29) http://codex.vr.se/ 42. EPN (Etikprövningsnämnden) (Hämtad 2012-12-29)

http://www.epn.se/sv/start/startsida/

43. Lundgren I, Dahlberg K. Women´s experience of pain during childbirth. Midwifery 1998;14:105-10.

44. Larsson M, Aldegarmann U, Aarts C. Professional role and identity in a changing society: Three paradoxes in Swedish midwives´experiences. Midwifery 2009;25:373-81.

45. Hildingsson I, Westlund K, Wiklund I. Burnout in Swedish midwives. Sexual & reproductive healthcare. In press 2013.

Bilaga1.

Till dig som arbetar med planerade hemförlossningar

Fokusgruppsintervju om barnmorskors upplevelse av att arbeta med planerad hemförlossning

Det finns forskning, både i ett nationellt och internationellt perspektiv som beskriver kvinnors upplevelser av att föda hemma. Däremot finns det få studier om barnmorskors upplevelser av hemförlossning. Vi vill med denna studie belysa barnmorskors upplevelse av att arbeta med

hemförlossningar. Eftersom Du har erfarenhet av hemförlossning skulle det vara värdefullt om Du vill delta i denna studie.

Studien görs inom ramen för examensarbete på avancerad nivå inom Barnmorskeprogrammet vid Göteborgs universitet och handleds av en lektor vid instutitionen.

Studien utgörs av en diskussionsbaserad fokusgruppsintervju som innebär ett samtal mellan 4-6 deltagare och intervjuare. Följande frågor kommer att behandlas:

Vad är det som gör att ni har valt att arbeta med hemförlossning? Hur upplever ni arbetsmiljön och risker i samband med hemförlossning? Hur är det att arbeta med hemförlossning jämfört med sjukhusförlossning?

Intervjun beräknas ta 1 – 1,5 timma och kommer att spelas in för att datainsamlingen senare ska kunna bearbetas. Tid och plats enligt överrenskommelse

Allt som bandats vid intervjun kommer att behandlas konfidentiellt och i bearbetningen av materialet kommer innehållet avidentifieras så att ingens identitet kommer igenkännas.

Deltagandet i denna studie är helt frivilligt och du kan närsomhelst under intervjun avbryta medverkan utan att ange något som helst skäl för detta. Om du önskar ytterligare information går det bra att vända sig till någon av nedanstående personer.

Maria Ahl Anki Asklund

Student vid barnmorskeprogrammet Student vid barnmorskeprogrammet Tel. 070-74 689 17 Tel. 070-57 607 84

Mail: gusahl33@student.gu.se Mail: gusaskluan@student.gu.se Handledare: Ingela Lundgren

Bilaga 2.

Meningsbärande enhet ^Kondenserad

meningsbärande enhet

Kondenserat innehåll Koder Kategorier

”Det är ju så mycket lättare att bli avspänd för mig vid en

hemförlossning, för jag vet att det kommer

ingen och knackar på dörren. Alla ljud som är på en förlossningsavdelning har jag stört mig på det sista, lustgasen bsiiiii, apparater, till och med termometern piper. Det är så mycket syntetiska ljud. Hur skall man få utrymme att kunna lyssna inåt. Höra hennes andning.”

Lättare att arbeta avspänt vid hemförlossning. Inga störande moment. Alla dessa störande ljud som finns på en förlossningsavdelning. Hur ska man kunna uppfatta kvinnans signaler. Arbete med hemförlossning är mer ostört än på förlossningsavelning. Hemförlossning innebär större möjlighet till lyhördhet Få arbeta i egen takt Ostördhet

”En mänsklig rättighet att få föda, att verkligen få föda sitt barn. Att även få födas själv, att bli mamma, eller till och med dem som blir kvinnor när de föder, som kanske inte ens är där innan, som behöver gå igenom så mycket. Det är ju väldigt mänskliga rättigheter eller kvinnans rättigheter, att få stöd, att verkligen få göra det fullt ut. Då är vi rätt när vi kan vara där, där allt får finnas med…även relationen.”

Det är en mänsklig rättighet att få möjlighet att föda sitt barn och att födas själv som människa, att få växa i rollen som blivande mamma. Att få göra det fullt ut. Det är kvinnans rättighet att få stöd i detta fullt ut.

Vid födseln ges kvinnan möjlighet till inre utveckling inom fler dimensioner och då är vi rätt när vi ger förutsättningar för att det ska få ske.

Stödja kvinnan fullt ut

Ostördhet

Vi är inte alls följsamma till just det unika i den relationen

mellan den här mamman och barnet. Varje kvinna och

barnkonstellation är ju unik i sig och vi behandlar dem inom sjukvården som en norm, som ett löpande band, bara de är som alla andra”

Inom sjukvården är fäster vi ingen större uppmärksamhet kring den unika mor- och barnrelationen. Det fungerar som på en fabrik där allt görs på rutin Sjukhusmiljön har inga förutsättningar att se till det unika i varje mor- och barnkonstellation. Det finns ingen tid.

Stressig miljö på sjukhuset

Ostördhet

” ... på ett sjukhus är det sådant enormt brus så du har svårt att lyssna till din egen, intuition är ett konstigt ord, men till din

barnmorske-profession, till det du känner i dina händer, det du

hör och det du upplever under tid. För passerar du tre fyra salar, kanske du tar emot flera möten på en kväll. Hur skall du då förhålla dig till just den här kvinnan och det här barnet som håller på att födas just nu”

På en förlossnings-avdelning finns det så mycket störmoment som förminskar barnmorskans hantverk, hörseln, synen, känslan, intuitionen. Det stora flödet av födande kvinnor gör det svårt att hålla fokus.

Barnmorskans hantverk, redskap förminskas med alla de störmoment som finns på en förlossningsavdelning .

Hantverket Att få utöva

”Det är jättetydliga kriterier, det som är normalt det är ju barnmorskans ansvar, det som inte är normalt det är inte barnmorskans ansvar. Det är rätt intressant men på kliniken är det mycket suddigare för att man skapar onormala situationer.” Barnmorskan ansvarar för det normala. På vårdavdelning blir begreppet normalt diffusare då situationer skapas som kräver interventioner. Förlossningssituation er som skapas på förlossningsavdelning kan försvåra uppfattningen av vad som är ett normalt förlopp

Hantverket Att få utöva

hantverket

”Hemförlossningar lär oss vad födande är för där styr vi inte. Vi lär oss hur ett organiskt förlopp ser ut. Det ser vi inte på förlossningen för där styr vi, så vi tappar vad som är normalt, vi suddar ut begreppet vad är egentligen normalt,

vad är det att föda”

Vid hemförlossning lär vi oss om det normala förloppet. På förlossningsavdelning styr vi. Begreppet och den kliniska blicken för det normala förloppet förminskas

Vid hemförlossning stärks barnmorskans redskap/sinnen då hon lär sig hur det naturliga förloppet ser ut. Utvecklas som barnmorska Att få utöva hantverket