6 Diskussion och Analys
6.5 Vidare forskning
Vidare forskning med stöd av denna studie skulle kunna vara att utforska om det framstår ett liknande resultat genom att utöka upptagningsområdet och antalet medverkande respondenter. I vår studie har enbart sex förskolor deltagit och sammanlagt sju pedagoger, då tiden har varit den största avgörande faktorn. En tanke är att sträcka sig över flera kommuner där de medverkande verksamheterna har olika pedagogiska inriktningar. Då går det att utforska om det skiljer sig i de olika
kommunerna och deras inställning gentemot att arbeta med de estetiska lärprocesserna. Vidare kan ett större utbud av deltagande pedagoger användas, med olika utbildningar och yrkeserfarenhet för att se om det är en avgörande faktor i användandet av de estetiska lärprocesserna. Vidare forskning med stöd i denna studie kan också genomföras med ett annat metodval. En studie som har observationer som metod kanske genererar ett annat resultat. Ett annat alternativ är att genomföra enskilda studier med fokus på enbart en av de estetiska lärprocesserna åt gången.
7 Referenslista
Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Asplund Carlsson Maj, Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Från
görande till lärande och förståelse – En studie av lärares lärande inom estetik. Nordisk
barnehageforskning: Nordic early childhood education research 2008, 1 (1). s. 41-51. https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/240/254 (Hämtad 2016-09-02). Björkdahl Ordell, Susanne (2007). Etik. I: Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: Att
utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl.
Stockholm: Liber.
Bjørkvold, Jon-Roar (1991). Den musiska människan - barnet, sången och lekfullheten
genom livets faser. 1. uppl. Stockholm: Runa.
Carlsen, Kari & Samuelsen, Arne Marius (1991). Intryck och uttryck: de estetiska
ämnesområdena inom barnomsorgen. 1. uppl. Stockholm: Runa.
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket - vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Dovemark, Marianne (2007). Etnografi som forskningsansats. I: Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Eriksson, Marie (2013). Musik i förskolan: inspiration och lärande i sagans värld. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Granberg, Ann (2001). Småbarns bild- och formskapande: lek med former, färger och
linjer. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Grindberg, Tora & Jagtøien, Greta Langlo (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek
i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, Ylva (2012). Musikstunden - sång, spel och rörelse. I: Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Jederlund, Ulf (2011). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling
och lärande. 2., [omarb. och utök.] uppl. Stockholm: Liber.
Johnson, Helen L (2007). Aesthetic experience and early language and literacy
development. Early Child Development and Care Vol. 177, No. 3, April 2007, pp. 311–
320.
http://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1080/03004430500495576?needAccess=true (Hämtad 2016-09-02).
Kihlström, Sonja (2007). Intervju som redskap. I: Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till
lärare: Att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Ledarskapets vägar. (2008). Solna: Fortbildning AB/Förskoletidningen.
Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan (red.) (2009). Estetiska lärprocesser:
upplevelser, praktiker och kunskapsformer. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola,
bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur &
kultur.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket.
Mages K. Wendy (2006). Drama and imagination: a cognitive theory of drama’s effect
on narrative comprehension and narrative production. Research in Drama Education
Vol. 11, No. 3, November 2006, pp. 329 - 340.
http://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1080/13569780600900750?needAccess=true (Hämtad 2016-09-16).
Mauritzon, Marie (2008). Personligt ledarskap. I: Ledarskapets vägar. (2008). Solna: Fortbildning AB/Förskoletidningen.
Molander, Bengt (2009). Estetiska lärprocesser - några kunskapsteoretiska reflektioner. I: Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan (red.) (2009). Estetiska lärprocesser:
upplevelser, praktiker och kunskapsformer. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Paulsen, Brit (1996). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Phillips, D. C. & Soltis, Jonas F. (2010). Perspektiv på lärande. Stockholm: Norstedt. Pramling Samuelsson Ingrid, Sheridan, Sonja & Hansen, Michael (2013). Young
children’s experience of aesthetics in preschool. Nordisk barnehageforskning 2013
6(31), 1–12. https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/457/648 (Hämtad 2016-09-02).
Rasmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008). Undervisa i pedagogiskt drama: från
dramaövningar till utvecklingsarbete. 3., förnyade uppl. Lund: Studentlitteratur.
Riddersporre, Bim (2012). Barns tidiga upplevelser av musik. I: Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Säljö, Roger (2012). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: grundbok för
Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Uddén, Berit (2004). Tanke, Visa, Språk - Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad 2016-09-05).
Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Bilagor
Här nedan kommer de bilagor som utformats att presenteras.
Bilaga 1 – Intervjufrågor
Syftet med denna undersökning är att belysa pedagogers uppfattningar om de estetiska lärprocesserna i förskolans verksamhet och hur de integreras med varandra. För att undersöka detta har vi valt att utgå ifrån följande frågeställningar:
1. Vilka uppfattningar har pedagogerna om de olika estetiska lärprocesserna? 2. Finns det en skillnad i hur de olika estetiska lärprocesserna används i
verksamheten?
3. I vilket syfte använder sig pedagogerna av de olika estetiska lärprocesserna?
Inledande frågor
1. Hur länge har du arbetat inom förskolans verksamhet? 2. Vad har du för utbildning?
3. Vilken åldersgrupp arbetar du med just nu? 4. Vad har du för estetisk kunskap?
Frågeställning 1
5. Vad tänker du på när du hör begreppet estetisk lärprocess? 6. Vad tänker du på när du hör begreppet musik?
7. Vad tänker du på när du hör begreppet bild och skapande? 8. Vad tänker du på när du hör begreppet drama?
9. vad tänker du på när du hör begreppet dans och rörelse?
10. Vilka estetiska lärprocesser använder ni i förskolans verksamhet? - Hur använder ni […] i verksamheten?
Frågeställning 2
11. Använder ni er av flera estetiska lärprocesser samtidigt? - Hur går ni tillväga i så fall?
12. Finns det någon estetisk lärprocess som du känner dig mer bekväm att arbeta med?
- Vad beror det på?
13. Hur mycket tid lägger ni på att arbeta med de olika estetiska lärprocesserna i verksamheten?
- Varför får [...] mer tid i verksamheten?
Frågeställning 3
14. Vad har ni för syfte när ni planerar och genomför de estetiska lärprocesserna i verksamheten?
15. Hur använder ni er av läroplanen för förskolan i er planering kring de estetiska lärprocesserna?
16. Hur utformar ni den pedagogiska miljön i syfte för att arbeta med de estetiska lärprocesserna?