Vidare forskning

Denna studie uppmanar till vidare forskning inom vilka typer av rolluppfattningar som finns bland nämndemän vid andra tingsrätter runt om i Sverige. Finns det till exempel andra typer av rolluppfattningar som inte har studerats i denna studie? Och kan genusperspektivet och etniska perspektivet spela in på något sätt? Denna studie har fokuserat på nämndemän vid Halmstads tingsrätt och är en pilotstudie vilket gör att det är svårt att hävda den externa validiteten eftersom resultatet inte är generaliserat då det inte är ett resultat som gäller Sverige i stort utan endast det studerade området, vilket är Halmstads tingsrätt. Det hade i framtida studier varit intressant att använda samma analysverktyg men att eventuellt använda alternativa metoder i form av en sorts enkätundersökning för att få en desto djupare förståelse för vilka rolluppfattningar som yttrar sig bland nämndemän runt om i Sverige. Det hade även varit intressant att i vidare forskning inom detta område utgå från ett större urval av tingsrätter men även kanske fokusera på tingsrätter som ligger bland invandrartäta områden men också höginkomstområden för att se om det finns skillnader när det gäller nämndemännens rolluppfattningar bland dessa tingsrätter. Det hade även varit intressant att studera nämndemän och rolluppfattningar utifrån en desto mer ickekonstruktivistisk syn.

37

Källförteckning

Adler, R. (2016, 7 december). Halmstads tingsrätt kan förbättras. Hallandsposten. Hämtad 2019-04-08 från https://www.hallandsposten.se/%C3%A5sikter/debatt/halmstads-

tingsr%C3%A4tt-kan-f%C3%B6rb%C3%A4ttras-1.4022518

Allison, G, T. (1971). Essence of decision: explaining the Cuban missile crisis. New York: Harper Collins.

Anwar, S. Bayer, P & Hjalmarsson, R. (2015). Politics in courtroom: political ideology and

jury decesion making. Gothenburg: school of business, economics and law, University of

Gothenburg. Hämtad 2019-04-04 från https://gupea.ub.gu.se/handl, s.e/2077/38863 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber

Cantwell, O. (2019, 11 mars). Nämndemannasystemet är genant för Sverige. Aftonbladet. Hämtad 2019-05-31 från

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/0EM3gG/namndemannasystemet-ar- genant-for-sverige

De Fine Licht, J. (2007). Läkaren som politisk aktör (Kandidatuppsats). Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet. Hämtad 2019-05-20 från

http://www.researchweb.org/info/dir/document/3674/Lakaren_som_politisk_aktor.pdf Diesen, C. (1996). Lekmän som domare. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Domstolsverket. (2018). Bli nämndeman – roll och uppgift. Hämtad 2019-03-28 från

http://www.blinamndeman.se/Om-uppdraget/Roll-och-uppgift/

Ehn, P. (1998). Maktens administratörer: ledande svenska statstjänstemäns och politikers syn

på tjänstemannarollen i ett förändringsperspektiv. Diss. Stockholm: Universitet

Ekelöf, P-O m.fl., Rättegång första häftet (8 uppl.), Stockholm 2005

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A och Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.

Holmgren, K. (1979) Byråkratins ansikten. Svensk tidskrift, 88, 304-306. Hämtad 2019-05-20 från https://www.svensktidskrift.se/kurt-holmgren-byrakratins-ansikten/

38 Klami, Tapani Hannu och Hämäläinen, Merva. (1992). Lawyers and laymen on the bench: a

study of comparative legal sociology. Helsinki: Soumalainen Tiedeakatemia.

Krus. (2011). I statens tjänst – en roll med många bottnar. Stockholm, Kompetensrådet för utveckling i staten.

Lijphart, A. (1971). Comparative politics and the comparative method. The american political science review, vol 65(3), s. 682–693.

Ludvigsson, M. (2018, 6 mars). Nämndemän ska inte spegla mångfald. Svenska dagbladet. Hämtad 2019-04-24 från https://www.svd.se/namndeman-ska-inte-spegla-mangfald

Lundquist, L. (1998). Demokratins väktare. Ämbetsmännen och vårt offentliga etos, Lund: Studentlitteratur AB.

Magnusson, L. (2019, 13 mars). Politikerna måste ut ur domstolarna. Dagens nyheter. Hämtad 2019-04-04 från https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-politikerna-maste-ut-ur- domstolarna/

Mellbourn, A. (1979). Byråkratins Ansikten. Rolluppfattningar hos högre statstjänstemän. Stockholm: Liber

SOU 2013:49. Nämndemannauppdraget – breddad rekrytering och kvalificerad medverkan. Stockholm: Fritez Offentliga Publikationer.

Strömberg, L-O (2012, 17 maj). Nämndemannen i Halmstad blåste rätten. Expressen. Hämtad 2019-05-31 från https://www.expressen.se/kvallsposten/namndemannen-i-halmstad-blaste- ratten/

Sveriges domstolar. (2016). Snabbguide över Sveriges domstolar. Hämtad 2019-04-03 från

http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Snabbguide-over-Sveriges-Domstolar/

Sveriges domstolar. (2017). Domstolarna. Hämtad 2019-04-03 från

http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forksning. Hämtad 2019-04-24 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Yin, Robert K. (2003). Case study research: design and methods (3rd edition). Thousand Oaks: SAGE.

39

Intervjuer

Bengt, Nämndeman vid Halmstads tingsrätt, 23 april 2019 Karin, Nämndeman vid Halmstads tingsrätt, 23 april 2019 Karl, Nämndeman vid Halmstads tingsrätt, 24 april 2019 Lena, Nämndeman vid Halmstads tingsrätt, 17 april 2019 Olle, Nämndeman vid Halmstads tingsrätt, 24 april, 2019 Pål, Nämndeman vid Halmstads tingsrätt, 29 april 2019 Åsa, Nämndeman vid Halmstads tingsrätt, 29 april 2019

40

Bilagor

Bilaga 1. Samtyckesbrev till intervjudeltagare

Hej (Namn),

Jag heter Kerstin Hammarberg och är student vid Högskolan i Halmstad. Jag studerar mitt sista år på programmet Samhällsanalys och kommunikation inriktning statsvetenskap och just nu håller jag på att skriva mitt examensarbete om nämndemän verksamma vid Halmstads tingsrätt

I denna uppsats är jag intresserad av nämndemännens uppfattningar om sig själva i sin roll som nämndemän, och hur dessa nämndemän passar in under Anders Mellbourns teori om rolluppfattningar. Min önskan är att få intervjua nämndemän som tjänstgör vid Halmstads tingsrätt för att få en bra bild av hur dessa nämndemän uppfattar sig själva i en

tjänstemannaroll.

Intresset för just nämndemän fick jag under hösten 2018 då jag under min studietid hade praktik vid Halmstads tingsrätt där jag kom att finna nämndemannauppdraget mycket intressant eftersom ni är politiskt nominerade men å andra sidan har ett opolitiskt uppdrag som nämndeman.

Om du vill veta mer om mitt examensarbete, vänligen kontakta mig så berättar jag mer.

Intervjun är planerad att ske mellan mitten av april och början av maj och jag skulle gärna vilja intervjua dig. Är du intresserad så återkoppla gärna i detta mail!

Denna intervju, såväl som behandlingen av den data som samlas in via intervjun baseras på ditt samtycke. Uppgifterna som hämtas vid intervjun kommer att anonymiseras och kommer att hållas privata. Om du önskar så skickar jag gärna utdraget av intervjun när det har

transkriberats. Ditt samtycke ger du i början av intervjun.

Intervjun kommer att vara individuell och inspelad. Det är bara du och jag som kommer vara närvarande under sessionen, om du inte vill ta med dig en andra intervjuad. Intervjun kommer ta ca 15–30 minuter, men det är upp till dig hur mycket tid du kan ge mig.

Du kan avsluta intervjun när som helst utan att ange några skäl. Du behöver inte svara på alla frågor, du kan helt enkelt be mig att gå vidare till nästa fråga. Du kan även dra tillbaka ditt samtycke och uppgifterna får inte behållas eller behandlas utan några andra rättsliga skäl. Uppgifterna kommer att behandlas under en tvåmånadersperiod, varefter informationen kommer att arkiveras.

Slutligen, och viktigast av allt, kommer jag börja intervjun med att fråga dig om du ger ditt tillstånd för information som samlas in i denna intervju för att lagras och bearbetas i forskningssyfte till mitt examensarbete.

Jag ser fram att emot och hoppas att vi ses! Med vänliga hälsningar, Kerstin Hammarberg

41

Bilaga 2. Intervjuguide

Informera om:

• Intervjudeltagarens anonymitet (det är ingenting som ska kopplas till intervjudeltagaren till exempel arbetsplats, ort etc.).

• Att intervjudeltagaren har rätt att begära ut transkriberingen samt få tillgång till studien när den är bedömd och klar.

• Ifall det är okej att spela in intervjun.

• Intervjudeltagaren kan när som helst under intervjun hoppa över en fråga eller avsluta intervjun om personen så önskar.

Intervjufrågor:

• Kan du säga vad som fick dig att välja nämndemannarollen?

• Vad anser du vara mest tilltalande med din nuvarande befattning som nämndeman? Och vad skulle du mest sakna om du tvingades lämna den idag?

• Omvänt, vad anser du vara minst tilltalande med befattningen som nämndeman? • Vilket anser du är det viktigaste/största problemet inom nämndemannauppdraget? Vad

anser du kan göras för att lösa det?

• Hur skulle du mer allmänt vilja beskriva en nämndemans uppgifter?

• Vika personliga egenskaper anser du är nödvändigt för en nämndeman att ha? • Jag har genom samhällsdebatter och tidigare forskning förstått att nämndemän

ifrågasätts gällande att de anses involvera sina politiska sympatier och känslor under rättegångar. Anser du att dessa politiska sympatier ska tas i beaktning om man bortser från hur nämndemannauppdraget ser ut idag gällande att det är ett opolitiskt uppdrag?

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se