Vidare forskning

Syftet med denna studie var att öka förståelse för och förklara hur hållbarhet kommuniceras och används inom reklam och PR. Vi har resonerat kring hur McDonald’s

hållbarhetskommunikation är konstruerad, och vad den förmedlar. Studien har fokuserat på meddelandet, budskapet som avsändaren vill förmedla. Det hade varit intressant att undersöka den sista delen i kommunikationsledet, mottagaren, och hur de faktiskt tar emot och tolkar filmerna. Hur påverkar McDonald’s hållbarhetskommunikation dem? Ytterligare en intressant aspekt är att undersöka avsändaren, och om deras kommunikation överensstämmer med vad de säger att de vill göra. En jämförelse mellan McDonald’s hållbarhetspolicy och deras hållbarhetskommunikation utgör alltså också ett behov av vidare studier.

Ett tredje förslag till vidare forskning är en jämförelse mellan en bra hållbarhetskampanj (en kampanj som hyllats) och en dålig (en som kritiserats). Detta hade bidragit till att identifiera skillnader och likheter mellan dem och till att ge svar på frågan: vad är ”bra”

hållbarhetskommunikation och hur definieras det?

Slutligen hade en studie gällande paradoxen kring ekonomisk hållbarhet och konsumtion varit av intresse och vikt att undersöka. Finns det något sådant som hållbar konsumtion och hur

fungerar i så fall den? Går det att uppnå ekonomisk hållbarhet utan att uppmuntra till kontinuerlig konsumtion? Hur ser sådan kommunikation ut?

Studien öppnar upp för diskussion kring hållbarhetskommunikation, vad kommunikationen får för konsekvenser för samhället, Sverige och världen. Vad kan göras för att stoppa utnyttjandet av hållbarhetskommunikation som försäljningsstrategi?

Referenslista  

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

Amnéus, A. (2011). Allt du behöver veta om varumärken. Malmö: Liber.

Avfall Sverige. (2018). Kampanjen vann reklam-tävlingen Columbi Ägg. Hämtad 2019-11-10 från https://www.avfallsverige.se/aktuellt/nyhetsarkiv/artikel/kampanjen-vann-reklam- tavlingen-columbi-agg/

Banerjee, S., C. Gulas., & E. Iyer. (1995). Shades of green: A multidimensional analysis of environmental advertising. Journal of Advertising 24(2), 21–31.

doi:10.1080/00913367.1995.10673473

Barrios, A., Wilson, B., & Arias, C. (2017). Getting the sustainability message across: An endorsed Colombian environmental cinematographic strategy. International Journal of Advertising, 36(6), 910–927. doi:10.1080/02650487.2017.1366887

Barthes, R (1976). ”Bildens retorik”. I Kurt Aspelin & Bengt A. Lundberg (red), Tecken och tydning. Stockholm: PAN/Nordstedts.

Bennich, A. (2018). Besöksnäringen prisat för hållbarhet. Hämtad 2019-11-02 från https://www.affarsliv.com/nyheter/besoksnaringen-prisat-for-hallbarhet- om5472689.aspx

Bergström, B. (2017). Effektiv, visuell kommunikation: om nyheter, reklam, information och profil. (11. uppl.). Stockholm: Carlsson.

Carlsson, A., & Koppfeldt, T. (2008). Visuell retorik: bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedia. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Casaqui, V., & Riegel, V. (2016). Management of happiness, production of affects and the spirit of capitalism: International narratives of transformation from Coca-Cola brand.

The Journal of International Communication, 22(2), 293–314. doi:10.1080/02650487.2017.1366887

Chang, C. (2011). Feeling ambivalent about going green: Implications for green advertising processing.(Report). Journal of Advertising, 40(4), 19–31. doi:10.2753/JOA0091- 3367400402

Cox, R. (2013). Environmental communication and the public sphere (3. uppl.). Thousand Oaks, Calif.: SAGE.

De Burgh-Woodman, H., & King, D. (2013). Sustainability and the human/nature connection: A critical discourse analysis of being “symbolically” sustainable. Consumption

Markets & Culture, 16(2), 145–168. doi:10.1080/10253866.2012.662834 Drumwright, M. (1994). Socially Responsible Organizational Buying: Environmental

Concern as a Noneconomic Buying Criterion. Journal of Marketing, 58(3), 1–19. doi:10.1177/002224299405800301

Eccles, R.G., Ioannis, I. & Serafeim, G. (2014). The Impact of Corporate Sustainability on Organizational Processes and Performance. Institute for Operations Research and the Management Sciences (INFORMS), 60(11), 2835–2857. doi:10.1287/mnsc.2014.1984 Fairclough, N. (1995). Media Discourse. London: Hodder Education

Fill, C., & Turnbull, S. (2016). Marketing communications: discovery, creation and conversations. (7. uppl.). Harlow: Pearson Education Limited.

Forkby, T. (2007). I normaliseringens närhet. I Börjesson & Palmblad (Red.), Diskursanalys i praktiken (s. 74–101). Malmö: Liber.

Forsberg, J. (2003). Skriv det viktigaste först. Hämtad 2019-11-09 från https://www.iklartext.se/skriv-det-viktigaste-forst/

Fowler, A., & Close, A. (2012). IT AIN'T EASY BEING GREEN: Macro, Meso, and Micro Green Advertising Agendas. Journal of Advertising, 41(4), 119–132.

doi:10.1080/00913367.2012.10672461

Hall, S. (1980). Encoding/decoding. I Hall, Hobson, Love & Willis (Red), Culture, media, language (s. 128–138). London: Hutchinson.

Hansen, A. (2011). Communication, media and environment: Towards reconnecting research on the production, content and social implications of environmental communication. International Communication Gazette, 73(1–2), 7–25.

doi:10.1177/1748048510386739

Hansen, A., & Machin, D. (2015). Visual environmental communication. London: Taylor & Francis.

Hansen, A., & Machin, D. (2019). Media and communication research methods. (2. uppl.) Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.

Hedenus, F., Persson, U., & Sprei, F. (2018). Hållbar utveckling: Nyanser och tolkningar. Lund: Studentlitteratur.

International Chamber of Commerce. (2018). ICC:s Regler för Reklam och

Marknadskommunikation. (ICC Dokument nr. 240-46/745) Hämtad 2019-11-24 från http://reklamvarlden.se/dokument/2019-marketing-code_swe-final.pdf

Kilbourne, W. E. (2004). Sustainable communication and the dominant social paradigm: can they be integrated?. Marketing Theory. 4(3), 187–208.

doi:10.1177/1470593104045536

Kilbourne, W.E., & Beckmann, S.C. (1998). Review and Critical Assessment of Research on Marketing and the Environment, Journal of Marketing Management, 14(6), 513–32. doi:10.1362/026725798784867716

Konsumentverket. (2018). Marknadsföring till barn. Hämtad 2019-12-12 från

https://www.konsumentverket.se/for-foretag/marknadsforing/reklam-till-barn/

Machin, D. (2013). What is multimodal critical discourse studies?. Critical Discourse Studies, 10(4), 347–355. doi:10.1080/17405904.2013.813770

Machin, D., & Mayr, A. (2012). How to do critical discourse analysis: a multimodal introduction. London: Sage.

Marknadsföringslag (SFS 2008:486). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/marknadsforingslag-2008486_sfs-2008-486

Max Burgers AB. (2019). FN prisar våra klimatpositiva mål. Hämtad 2019-11-15 från https://www.max.se/sv/nyheter/Just-nu-pa-Max/FN-gillar-vara-mal/

McDonald’s. (2016, 2 juni). Reklamfilmer. [Youtube-inlägg]. Hämtad 2019-12-12 från https://www.youtube.com/playlist?list=PLAD1A1EAD87987226

McDonald’s. (2018). Hållbarhetsrapport 2018. Stockholm, Sverige. McDonald’s Hämtad 2019-11-10 från https://kampanj.McDonald’s.se/hallbarhet/pdf/rapport2018- fullversion.pdf

McDonald’s. (2019a). Around the world. Hämtad 2019-11-10 från

https://corporate.McDonald’s.com/corpmcd/about-us/around-the-world.html McDonald’s. (2019b). Company news. Hämtad 2019-11-10 från

https://news.McDonald’s.com/news-releases/news-release-details/McDonald’s-names- ian-borden-president-international

McDonald’s. (2019c). Hem. Hämtad 2019-11-11 från https://www.McDonald’s.com/se/sv- se.html

McDonald’s. (2019e). McDonald’s i Sverige. Hämtad 2019-11-09 från https://www.McDonald’s.com/se/sv-se/om-oss/var-historia.html

McDonald’s. (2019f). Newsroom. Hämtad 2019-11-09 från https://news.McDonald’s.ca/

McDonald’s. (2019g). ”Stora nog att göra skillnad”. Hämtad 2019-10-30 från

https://www.McDonald’s.com/se/sv-se/hallbarhet/stora-nog-att-gora-skillnad.html McDonald’s. (2019h). Vår historia. Hämtad 2019-10-30 från

https://www.McDonald’s.com/se/sv-se/om-oss/var-historia.html

Miljöaktuellt. (2009). Flygbussarnas antibilkampanj prisas internationellt. Hämtad 2019-11- 03 från https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/flygbussarnas-antibilkampanj- belonas-internationellt/

Mill, J.S. (1872). Principles of Political Economy: With Some of Their Applications to Social Philosophy. New York: D. Appleton.

Lester, L. & Cottel, S. (2009). Visualizing Climate Change: Television News and Ecological Citizenship. International journal of communication, (3), 920–936. doi:1932-

8036/20090920

Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Johanneshov: MTM.

Peirce, C. S. (1994). Semiotik og pragmatisme. Köpenhamn: Gyldendal.

Popoli, P. (2011). Linking CSR strategy and brand image: Different approaches in local and global markets. Marketing Theory, 11(4), 419–433. doi:10.1177/1470593111418795

Power, M. (2004). The risk management of everything. The journal of risk finans, (5)3, 58-65. doi:10.1108/eb023001

Rienecker, L., & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (4. uppl.). Stockholm: Liber.

Skuncke. M-C. (2004). Medier, retorik och känslor. I Cullhed. A & Öhrberg. A (Red.), Sjuttonhundratal, Sällskapet för 1700-talsstudier. (s. 74-94). UiT The Arctic university of Norway: Alta.

Svenska Akademien. (2019). Konsumtion. Hämtad 2020-01-22 från https://svenska.se/tre/?sok=Konsumtion&pz=1

Tillväxtverket. (2019). Sju svenska destinationer bygger attraktiva turßistupplevelser. Hämtad 2019-11-03 från https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/affarsutveckling/turism-och- besoksnaring/hallbar-produktutveckling.html

Topping, R.N.S. (2016). The Elements of Rhetoric. How to Write and Speak Clearly and Persuasively: A Guide for Students, Teachers, Politicians & Preachers. Kettering,

Ohio: Angelico Press.

United Nation. (2019). What is sustainable development? Hämtad 2019-11-19 från https://www.un.org/sustainabledevelopment/development-agenda/

United Nations Industrial Development Organization. (2019). What is CSR? Hämtad 2019- 11-20 från https://www.unido.org/our-focus/advancing-economic-

competitiveness/competitive-trade-capacities-and-corporate-responsibility/corporate- social-responsibility-market-integration/what-csr

United Nations Delvelopment Programme. (2015). 12: Hållbar konsumtion och produktion. Hämtad 2020-01-22 från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12- hallbar-konsumtion-och-produktion/

Wasik, J.F. (1996). Green Marketing and Management. Oxford: Blackwell.

World Commission on Environment and Development. (1987). Our common future. Hämtad 2019-11-07 från https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/5987our- common-future.pdf

WWF. (2019). Importerat nötkött. Hämtad 2019-12-05 från https://www.wwf.se/mat-och- jordbruk/kottguiden/importerat-notkott/

Yoon, S., & Oh, S. (2016). Introduction to the special issue on social and environmental issues in advertising. International Journal of Advertising, 35(1), 1–3.

doi:10.1080/02650487.2015.1110944

Bilaga  

Analysschema

Analysfrågor och begrepp

Tolkningar och betydelser

• Vad skildras? • Vad påstås uttryckligen? • Lexikala val:

A)   Vilka centrala ord och uttryck används? (språkligt)

B)   Vilka visuella/semiotiska lexikala val används? (visuellt)

• Kan man se överlexikalisering i filmerna?

• Hur samspelar text och berättarröst?

• Är filmerna informativa, explikativa, direktiva eller expressiva? Är de presentativa,

metonymiska, synekdokiska eller metaforiska?

• Vad argumenteras för eller emot? Vilket är det centrala påståendet?

• Vilka retoriska grepp används? På vilket sätt försöker man övertyga?

- Pathos

- Ethos - Logos

• Vad underförstås? Vad förutsätts i resonemanget?

• Vad trängs undan eller görs illegitimt? Vad beskrivs som vansinnigt, avvikande, onaturligt, felaktigt eller osant? Vad är normalt, naturligt, riktigt, sant från vilket det utestängda alltså avviker?

• Finns det några strukturella motsatser i materialet?

• Kan man se någon rekontextualisering i materialet?

• Vad konnoterar materialet?

• Vad är syftet med filmen?