4. Diskussion 29
4.7 Vidare forskning 39
För att utveckla skolans friluftsliv föreslår vi som vidare forskning; att det tätortsnära friluftslivet behandlas, det vill säga att det enkla friluftslivet ges fokus: Hur arbetar skolor med mindre resurser för friluftsliv med att bedriva friluftsliv? Hur arbetar innerstadsskolor med längre avstånd till naturen med att bedriva friluftsliv i undervisningen?
I den här studien har vi enbart studerat ämnet utifrån elevernas perspektiv; vad de kommer ihåg angående hur de har utövat och upplevt friluftsliv samt utevistelser från barndomen och under skoltiden. Om liknande studie, med samma teoretiska utgångspunkt, ska genomföras vore det intressant att kartlägga hur undervisningen sett ut i friluftsliv i skolan för eleverna och vad de fått med sig därifrån. Intressant vore även att tillfråga föräldrarna om elevernas
bakgrund för att få fram ytterligare information om elevernas erfarenheter av friluftsliv. Med detta upplägg ges en bredare och djupare helhetsbild av vilka sociokulturella situationer om vistelse i natur och friluftsliv som eleverna har erfarenheter från.
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Transkriberade intervjuer i författarnas ägo.
Tryckta källor
Andkjær, S. (2005). Friluftsliv under försändring – en antologi om fremtidens friluftsliv. Slagelse: Forlaget Bavnebanke.
Annerstedt, C., Peitersen, B. & Ronholt, H. (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare.
Arnegård, J. (2006). Upplevelser och lärande i äventyrsport och skola. Stockholm: HLS Förlag.
Arnegård, J. (2011). Friluftsport som spänningsfält och professionsarena. I: Sandell, K., Arnegård, J. & Backman, E. (red.). Friluftssport och äventyrsidrott – Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur AB. s.90-115.
Asah, S., Bengston, D. & Westpahl, L. (2012). The influence of Childhood: Operational Pathways to Adulthood Participation in Nature-Based Activites. Environment and Behavior. 44(4). s. 545-569.
Backman, E. (2004a). Friluftsliv i skolan. I: Larsson, H. & Redelius, K. (red.). Mellan nytta och nöje – Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan. s.173-188.
Backman, E. (2004b). Utövar ungdomar friluftsliv? Svensk Idrottsforskning, 4, s.1-7.
Berglund, U. (1996). Perspektiv på stadens natur: om hur invånare och planerare ser på utemiljön i staden. Doktorsavhandling. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan.
Berggren Bärring, A-M. & Grahn, P. (1995). Rapport 95:3; Grönstrukturens betydelse för användningen: en jämförande studie av hur människor i barnstugor, skolor, föreningar, vårdinstitutioner m fl organisationer utnyttjar tre städers parkutbud. Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet.
Bäckström, Å. (2011). Utmanande och ungdomligt i konsumtionssamhället. I: Sandell, K., Arnegård, J. & Backman, E. (red.). Friluftssport och äventyrsidrott – Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur AB. s.38-61.
Cooper Marcus, C. & Marnes, B. (1999). Nature as Healer: Therapeutic Benefits in Outdoor Places. New York: Wiley. s.8–20.
Engström, L.-M. (1972). Idrott på fritiden. En enkätstudie bland elever i årskurs 8. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Lärarhögskolan i Stockholm.
Fisker, H.J. (2005). Unges friluftsliv – en moderne, en traditionel og en post traditionel måded att dyrke friluftsliv på som personligt, socialt og kulturelt refleksivt identitetsprojekt. I:
Andkjær, S. (red.) Friluftsliv under forandring – en antologi om fremtidens friluftsliv. Köpenhamn: Förlaget Bavnebanke.
Friluftsgruppen. (1999:78). Rapport Ds; Statens stöd till friluftsliv och främjande organisationer. Stockholm: Kulturdepartementet.
Friluftsgruppen. (2012). Om friluftsliv i förändring. http://www.friluftsforskning.se [2012-09- 11].
Gelter, H. (2000). Friluftsliv: The Scandinavian Philosophy of Outdoor Life. Canadian Journal of Environmental Education, 5, Summer, s.77-90.
Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P. & Ekman, A. (2000). Børns udeleg. Betingelser og betydning. Köpenhamn: Forlaget Børn & Unge.
Grahn, P. & Stigsdotter, U. (2003). Landscape Planning and Stress. Urban For Urban Green, 2(1), s.1–18.
Hartig, T., Evans, G., Jamner, L., Davis, D. & Gärling, T. (2003). Tracking restoration in natural and urban field settings. J Environ Psychol,23(2), s.109–123.
Hartig, T. & Staats, H. (2006). The need for psychological restoration as a determinant of environmental preferences. J Environ Psychol, 26, s.215–226.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Hörnsten, L. (2000). Outdoor Recreation in Swedish Forests – Implications for Society and Forestry. Uppsala: Swedish University of Agricultural Sciences.
Johansson, B. & Svedner, P-O. (2006). Examensarbete i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB Läromedel & Utbildning.
Kaplan, R. & Kaplan, S. (1989). The experience of nature: a psychological perspective. Cambridge, MA: Cambridge University Press.
Kruse, S. (2002). Naturoplevelsernes didaktik : iagttagelser af de iscenesatte naturoplevelser med naturvejledning som eksempel : ph.d. afhandling. Köpenhamn: Danmarks Pædagogiske Universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Kyttä, M. & Kahila, M. (2005). The perceived quality factors of the environment and their ecoefficient accessibility. 1st European COST E39 Conference. oktober 13–15; Thessaloniki, Grekland. http://opus.tkk.fi/dokumentit/Thessaloniki%20paper.pdf [2012-08-19].
Larsson, B. (1993). Idrottsvalet slump eller strategi? – En studie om 15-åriga idrottsvanor i Stockholm län. Stockholm: HLS.
Lundvall, Suzanne. (red) (2011). Lärande i friluftsliv - perspektiv och ämnesdidaktiska exempel. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
Langlo Jagtøjen, G., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2000). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare Förlag AB.
Ministry of Education. (2009). EOTC Guidelines – Bringing the Curriculum Alive. Wellington: Learning Media Limited.
Nationalencyklopedin. (2012a). innerstad. http://www.ne.se/sve/innerstad, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-08-21.
Nationalencyklopedin. (2012b). förort. http://www.ne.se/lang/förort, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-08-21.
Nationalencyklopedin. (2012c). natur. http://www.ne.se/kort/natur, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-08-21.
Naturvårdsverket. (2012).
http://www.friluftsforskning.se/vanligafragor/tatortsnarafriluftsliv/1vadartatortsnarafriluftsliv. 5.74bcfb9611cfad3b932800015970.html [2012-08-21].
Nilsson, J. (2007). Friluftsliv – en begreppsproblematisering. I: Larsson, H. & Meckbach, J. (red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB. s.141-153.
Regeringen. (2010). Svensk författningssamling – Förordning om stadsbidrag till friluftsorganisationer 2010:2008.
Roberts, N.S., & Suren, A.T. (2010). Through the eyes of youth: A qualitative evaluation of outdoor leadership programs. Journal of park and recreation administration, 28 (4), s.59-80.
Sandell, K. & Sörlin, S. (red.). (2008). Friluftshistoria – från härdande friluftslif tillekoturism och miljöpedagogik: Teman i den svenska friluftslivets historia. Stockholm: Carlsson
Bokförlag.
Skolverket. (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Skolverket. (2011). Kursplan för idrott och hälsa. Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr11. Stockholm.
Statistiska centralbyrån (SCB). (2011). Levnadsförhållanden. Barns stress i skolan. Olika befolkningsgrupper efter kön. Andelar i procent. År 2009-2010. Uppdaterad: 2011-06-09 09:33. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp [2012-02-02].
Statistiska centralbyrån (SCB). (2012). Statistikatlas.
http://www.scb.se/Kartor/Statistikatlas_42_KN_201206/index.html#story=4 [2012-08-28].
Statens Offentliga Utredningar (SOU). (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: Analyser och förslag till åtgärder. Stockholm: SOU 2006:77.
Stigsdotter, U. & Grahn, P. (2004). Garden at your doorstep may reduce stress – private gardens as restorative environments in the city. I: Presenterat på “Open Space: People Space”, oktober 27–29, Edinburgh, Skottland,
http://www.eau.ee/~jkadri/kaust%202025/Tervendav/A%20garden%20at%20your%20doorst ep%20may%20reduce%20stress%20private%20gardens%20.pdf [2012-08-27].
Strandbu, Å. (2000). Storbyungdom og natur: En undersøkelse av Osloungdoms forhold til friluftsliv og miljøproblemer. Oslo: Norsk institutt for forskning om oppvekst og aldring.
Ståhle, A., Nordström, M. & Sandberg, A. (2003). Sociotophandboken – Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan. Stockholm:
Stadsbyggnadskontoret, SBK 2003:2.
Ståhle, A. (2005). Mer park i tätare stad: Teoretiska och empiriska undersökningar av stadsplaneringens mått på friytetillgång. Licentiatavhandling. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan
Svenning, S. (2001). Rapport om “friluftsverksamhet i skolan”. Rapport. Stockholm: Skolverket.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts förlag.
Söderström, M., Mårtensson, F., Grahn, P. & Blennow, M. (2004). Utomhusmiljön i förskolan – betydelse för lek och utevistelse. Ugeskrift for læger, 166(36), s.3089–3092.
Tordsson, B. (2011). Risktagare och teorier om friluftsliv. I: Sandell, K., Arnegård, J. & Backman, E. (red.). Friluftssport och äventyrsidrott – Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur AB. s. 174-199.
Trots, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ulrich, R.S. (1984). View through a window may influence recovery from surgery. Science, 224 (4647), s.420–421.
Utbildningsdepartementet. (2003). Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Regeringskansliets rättsdatabaser.
Van Herzele, A. (2004). Local knowledge in action valuing. Nonprofessional reasoning in the planning process. J Plan Educ Res 24(2), s.197–212.
Van Herzele, A. (2005). A Tree on Your Doorstep, a Forest in Your Mind. Greenspace planning at the interplay between discourse, physical conditions and practice. Wageningen: Wageningen University
47
Ward Thompson, C., Aspinall, P. & Montarzino, A. (2008). The Childhood Factor – Adult Visits to Green Places and the Significance of Childhood Experience. Environment and Behavior, 40, s.111-143
Westberg Broström, A. (2011). Scouterna gör det i skogen. I: Sandell, K., Arnegård, J. & Backman, E. (red.). Friluftssport och äventyrsidrott – Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur AB. s. 72-73.
Bilaga 1: Litteratursökning
Syfte och frågeställningar
Studiens övergripande syftet är att undersöka elevers uppfattning och erfarenhet av friluftsliv. De mer preciserade frågeställningarna är:
• Vilka skillnader i elevers upplevda erfarenheter av friluftsliv framträder hos elever i skolor som ligger nära respektive längre bort från naturen?
• Hur tänker unga kring friluftsliv och hur beskriver de sin relation till friluftsliv? • Vilken typ av friluftsliv utövar elever i årskurs 9?
Vilka sökord har du använt?
Friluftsliv, natur, naturnära, naturmöte, tätortsnära, naturupplevelse, historia, förändring, äventyrssport, hälsoeffekter, ungdomar, barn, sociokulturell, teori, outdoor education, Adventure Based Learning, Experiential Learning, outdoor, experiences, students, adolescence, children. Learning, health, nature.
Var har du sökt?
GIH:s bibliotekskatalog, PubMed, Ebsco, Google Scholar, Google, DiVA, Nationalencyklopedin.
Sökningar som gav relevant resultat
Ebsco: Outdoor education * and student; Adventure Based Learning DiVA: Friluftsliv * och 15 år
Nationalencyklopedin: Friluftsliv, natur, förort, innerstad.
Goggle: Definitioner av friluftsliv; sociokulturell * teori; Friluftsliv GIH:s bibliotekskatalog: Friluftsliv; sociokulturell * teori
Kommentarer
Målgruppen 15 åringar i åk 9 är det väldigt lite forskat kring. Få studier riktar sig mot elevernas uppfattning om friluftsliv. Den största delen av litteraturen kommer från referenslistor från de tidigare artiklar/böcker som lästs.
Bilaga 2: Intervjumall
Syfte och frågeställningar
Studiens övergripande syftet är att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar friluftsliv. De mer preciserade frågeställningarna är:
• Vilka skillnader i elevers upplevda erfarenheter av friluftsliv framträder hos elever i skolor som ligger nära respektive längre bort från naturen?
• Hur tänker unga kring friluftsliv och hur beskriver de sin relation till friluftsliv? • Vilken typ av friluftsliv utövar elever i årskurs 9?
Bakgrund;
- Hur gammal är du? - Var bor du?
- Hur bor du? - Vilka bor du med?
- Hur ser det runtomkring där du bor? o Skog, vatten, park?
o Brukar du vara där? - Hur tar du dig till skolan?
o Hur ser vägen till skolan ut? - Hur ser skolgården ut?
o Natur runt skolan? o Har du varit där?
- Kan du berätta vad du tycker om att göra på din fritid? o Ev. Har du egen utrustning?
- Brukar du vara utomhus något?
o Var brukar du gå? (I en park eller i skogen?)
Huvudfrågor;
- Berätta för mig vad du tänker på när jag säger natur? - Vad kan du göra i naturen?
o På sommaren? o På vintern?
- Kan du berätta när du var ute i naturen senast? o Vad gjorde du?
o Hur kommer det sig att du gick ut i naturen? o Hur upplevde du det?
o Är du ofta ute i naturen? Vad gör du helst då?
o Hur ofta har du varit i naturen det senaste året? Har du egen utrustning?
o Kan du beskriva vad du brukar göra när du är ute? o Berätta hur du tycker det är att vara i naturen?
Varför?
o Vilka brukar du gå ut med i naturen? Tycker du att det är kul? Varför?
Vad är det som gör det/ gör det inte kul?
Om du tänker tillbaka på när du var liten…
‐ Var du ute någon gång i naturen då?
‐ Det du gjorde när du var liten, gör du det också nu? (Och tvärtom) o Kan du berätta hur det kändes? Hur var det?
o Vad var det som gjorde att det kändes så? o Vilka brukade du vara i naturen med då? o Vad gjorde ni då?
Vad är friluftsliv?
‐ Vad tänker du på när jag säger friluftsliv? ‐ Vad är friluftsliv för dig?
‐ Kan du berätta om dina erfarenheter av friluftsliv?
o Kan du ge något exempel på vad du brukar göra då? o Har du egen utrustning?
‐ Vem brukar du utöva friluftsliv med?
I skolan;
o Kan du berätta hur det har varit? o Vad var det som gjorde att det var så? o Vad gjorde ni?
‐ Du berättade tidigare att du varit ute med familjen. Hur är det till skillnad från att vara ute i naturen med skolan?
Det ni har gjort i naturen….
‐ Skulle du kalla det för friluftsliv? o Varför?
‐ Hur ofta har ni friluftsliv i skolan?
o Är det något du skulle vilja ha mer av? Mindre av? o Något du skulle vilja prova?
o Något du vill lära dig mer av? ‐ Varför tror du att ni har friluftsliv i skolan? ‐ Kan man vara bra på friluftsliv?
o Vad behöver man kunna då?
o Tycker du att du är bra på friluftsliv?
Övrigt;
‐ Har du sovit i tält?
o Kan du berätta hur det var?
o Sov du en natt eller var det en längre tur? o Hur länge var ni ute?
‐ Äger någon naturen? I så fall vem? ‐ Har du hört talas om allemansrätten? ‐ Vet du vad miljöförstöring?
‐ Vet du vad hållbar utveckling är?
‐ Vad kan man göra för att tänka på mijlön?
Avslutningsfrågor;
Informanten sammanfattar intervjun och frågar respondenten:
‐ Finns det något mer du vill tillägga innan vi avslutar intervjun?
Bilaga 3: Arbetsfördelning
Sammantaget är uppsatsen utformad, genomförd och analyserad av oss båda gemensamt. Under arbetets gång har viss ansvarsfördelning skett men dessa delar har granskats och justerats tillsammans. Ida Nordin har haft ansvaret över att utforma studiens sammanfattning och beskrivningen av vår teoretiska utgångspunkt. Mari Zakariasson har ansvarat över vissa delar i bakgrunden såsom rubrikerna; Internationella perspektivet på friluftsliv i skolan och Friluftsliv i läroplanen. Arbetets slutprodukt är genomarbetad tillsammans. Vi vill understryka att arbetet med studien, inkluderat textens utformning, har skett gemensamt och vid varje arbetstillfälle har vi suttit tillsammans. Det enda som skett enskilt är att läsa igenom redan skrivet material.