Det vore fruktbart att göra en mer omfattande studie än denna, som också utgick från ett
sannolikhetsurval. På så vis kunde resultatet i högre grad kunna generaliseras till en större befolkning. Med anledning av att forskningen kring sjukskrivningsprocessen överlag är något bristfällig vore det bra att bedriva fler studier på området. Här skulle både kvalitativa och kvantitativa studier kunna ringa in problemområdet ytterligare.
Framtida forskning kunde också fokusera på andra aspekter av utmattningssyndrom; orsakerna till det samt även vägar ut ur det. Genom att bättre förstå sådana mekanismer skulle samhället – och personal inom människobehandlande organisationer – kunna arbeta mer förebyggande med problemet. Det skulle även vara möjligt att göra rehabiliteringen mer förenlig med de sjukskrivnas behov.
Jämförelser med andra socialförsäkringssystem skulle även kunna vara ett område att utforska. Även om det svenska systemet i teorin erbjuder många fördelar, kan även vissa luckor konstateras. Genom att sätta svenska personers erfarenheter i relation till sjukskrivna i andra länder, kunde det göras analyser kring effektiviteten i olika system. Kanhända vore sålunda en större debatt kring alternativa sätt att organisera socialförsäkringen att önska. Med alltför många försäkrade som
upplever missnöje riskerar Försäkringskassan att förlora sin legitimitet. Återigen kan det vara värt att poängtera att mer forskning på detta område är önskvärt för att konstatera ett sådant behov.
Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Arvidsson, E. (2019). Socialförsäkringsrätt: vid funktionsnedsättning och sjukdom. (Tredje upplagan). Malmö: Gleerups.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Ekholm, J., Vahlne Westerhäll, L., Bergroth, A. & Schüldt Ekholm, K. (red.) (2015).
Rehabiliteringsvetenskap: rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Försäkringskassan. Socialförsäkringsrapport 2014:4. (2014). Försäkringskassan. Socialförsäkringsrapport 2017:13. (2017).
Gerner, U. (2005). De sjukskrivna i rehabiliteringsprocessen: hinder och möjligheter. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet, 2005. Stockholm.
Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. (5., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hensing, G., Alexanderson, K., & Timpka, T. (1997). Dilemmas in the daily work of social insurance officers. Scandinavian Journal of Social Welfare 6: 301-309.
Hydén, L-C. (2001). Att bemöta och bemötas. I Utan fast punkt: om förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete (s. 48-66). Stockholm: Socialstyrelsen.
Inspektionen för socialförsäkringen. (2014). Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande: från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Rapport 2014:9.
Inspektionen för socialförsäkringen. (2017). Mötet mellan medborgaren och staten: en kommentar om handläggningen vid Försäkringskassan. Rapport 2017:13.
Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (red.) (2015). Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. (1.utg.) Stockholm: Natur & kultur. Kaschka, W. P., Korczak, D., & Broich, K. (2011). Burnout: a fashionable diagnosis. Deutsches
Arzteblatt international, 108(46), 781–787.
Lalos, A., Blom, B., Morén, S. & Olsson, M. (red.) (2014). Socialt arbete i hälso- och sjukvård: villkor, innehåll och utmaningar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Larsson, A. (2007). Empowermentprocesser - ett sätt att öka långtidssjukskrivna kvinnors resurser?: en studie om att återta balansen i arbetslivet och i vardagslivet. (1. uppl.) Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. Linköping.
Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.
Lundin, A., Benkel, I., Neergaard, G.D., Johansson, B. & Öhrling, C. (2019). Kurator inom hälso- och sjukvård. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Merton, R.K. (1957). Social theory and social structure. (Rev. and enl. ed.) Glencoe, Ill.: Free Press. Michailakis, D. (2008). Sjukdom och sjukskrivning: en sociologisk observation. (1. uppl.) Malmö:
Gleerup.
Müssener, U. (2007). Encouraging encounters: experiences of people on sick leave in their meetings with professionals. Diss. (sammanfattning) Linköping: Linköpings universitet, 2007.
Linköping.
Nielsen, M.B., Madsen, I.E., Bültmann, U., Christensen, U., Diderichsen, F., & Rugulies, R. (2011). Predictors of return to work in employees sick-listed with mental health problems: findings from a longitudinal study. European journal of public health, 21 6, 806-11 .
Nilsing Strid, E. (2013). The sick leave process: sick leave guidelines, sickness certificates, and experiences of professionals. Diss. (sammanfattning) Linköping: Linköpings universitet, 2013. Linköping.
Nilsson, Å. (2014). Rehabilitering, försäkringsmedicin, trafikmedicin: en handbok. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Noordik, E., Nieuwenhuijsen, K., Varekamp, I., van der Klink, JJ. & van Dijk, FJ. (2011). Exploring the return-to-work process for workers partially returned to work and partially on long-term sick leave due to common mental disorders: a qualitative study. Disability and Rehabilitation, 2011;33(17–18):1625–35.
Parsons, T. (1991). The social system. ([2. ed.]). London: Routledge.
Perski, A. (2012). Om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till hälsa. I Psykosocial miljö och stress (s. 117-132). (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pilowsky, I. (1978). A generell classification of abnormal illness behaviours. British Journal of Medical Psychology, 51:131-137.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: stressrelaterad psykisk ohälsa. Från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003- 123-18.pdf
SOM-institutet. (2013). Vägskäl: 43 kapitel om politik, medier och samhälle: SOM-undersökningen 2012. Göteborg: SOM-institutet.
Statskontoret. (2010). Om offentlig sektor: centralisering och specialisering inom svensk
statsförvaltning. Från: http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/om-offentlig- sektor-1-11/om-offentlig-sektor-7.pdf
Ståhlberg, A. (2014). Socialförsäkringarna i Sverige. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Svensson, T., Karlsson, A., Nordqvist, C. & Alexanderson K (2003). Shame-evoking encounters. Negative emotional aspects of sick-absentees’ interactions with rehabilitation agents. Journal of Occupational Rehabilitation 13(3): 183–195.
Svensson T, Müssener U, Alexanderson K (2006). Pride, empowerment, and return to work: on the significance of promoting positive social emotions among sickness absentees. Work 27(1): 57–65.
Söderberg, E. (2005). Sickness benefits and measures promoting return to work: perspectives of different actors. Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2005. Linköping.
Söderberg, E. & Müssener, U. (2008). Entitlement to Sickness Benefits in Sweden: The Social Insurance Officers Experiences. Environmental health insights 2:13-23.
Theorell, T. (red.) (2012). Psykosocial miljö och stress. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (5., [moderniserade och rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Turner, B.S. (1995). Medical power and social knowledge. (2. ed.) London: Sage.
Upmark, M., Hagberg, J. & Alexanderson, K. (2011). Negative encounters with social insurance officers: experiences of women and men on long-term sick leave. International Journal of Social Welfare 2011:20(3): 309-17.
Vidman, Å. (2007). Det är så mycket som kan spela in: en studie av vägar till, genom och från sjukskrivning baserad på intervjuer med långtidssjukskrivna. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet, 2007. Luleå.
Bilaga 1. Missivbrev