På grund av gruvindustrins komplexitet är det svårt att dra slutsatser som är tillämpbara för hela industrin varför vi anser att det vore intressant att utföra vidare forskning kring studiens frågeställningar. Denna studie är baserad på en fallstudie vilket innebär att det är svårt att generalisera resultaten som tagits fram. Ett förslag till vidare forskning är därför att utföra liknande studier för andra företag verksamma inom gruvindustrin med liknande förutsättningar för att kunna dra mer generella slutsatser. Vidare anser vi att det krävs vidare forskning för en implementering av de förslag som tagits fram under studiens gång samt att dessa följs upp och utvärderas. Utöver det skulle det även vara intressant att implementera förslagen i andra branscher för att undersöka huruvida material- och informationsflödets samverkan bidrar till att skapa effektivitet i ett företag.
78
10 Litteraturförteckning
Litteraturförteckningen visar en sammanställning över de källor som använts under studiens gång. Källorna är uppdelade i tryckta, elektroniska och muntliga referenser, där de muntliga referenserna är de respondenter som delgivit information via intervjuer. Datum för intervjuer anges inte då dessa skett löpande under studiens gång.
Tryckta källor
Andries, B., & Gelders, L. (1995). Time-based manufacturing logistics. Logistics
Information Management , Vol. 8 (6), s. 25-31.
Azvedeo, S. G., & Carvalho, H. (2012). Contribution of RFID technology to better management of fashion supply chains. International Journal of Retail & Distribution
Management , Vol. 40 (2), s. 128-156.
Bergman, B., & Klefsjö, B. (2007). Kvalitet från behov till användning. Studentlitteratur. Berry, D., & Towill, D. (1992). Material Flow in Electronic Product Based Supply Chains.
International Journal of Logistics Management , Vol. 3 (2), s. 77-94.
Bicheno, J., Holweg, M., Anhede, P., & Hillberg, J. (2011). Ny verktygslåda för Lean -
Filosofi, transformation, metoder och verktyg. Revere AB.
Bititci, U. S., & Carrie, A. S. (1990). Information Material Flow Mapping. Logistics
Information Management , Vol. 3 (1), s. 31-36.
Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Studentlitteratur.
Christopher, M. (2005). Logistics and Supply Chain Management. Pearson Education Limited.
Chronéer, D. (2005). Product Development in Process Industry - Changes and
consequences. Luleå Tekniska Universitet.
Coyle, J., Bardi, E., & Langley, J. (2003). The Management of Business Logistics - A Supply
Chain Perspective. South-Western.
Fischer, M. (1999). Process improvement by poka-yoke. Work Study , Vol. 48 (7), s. 264-266.
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik - Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Studentlitteratur.
Hopp, W. J. (2003). Supply Chain Science. McGraw Hill Higher Education.
Jones, D. T., Hines, P., & Rich, N. (1997). Lean logistics. International Journal of Physical
Distribution & Logistics Management , Vol. 7 (3), s. 153-173.
Kaipia, R. (2009). Coordinating material and information flows with supply chain planning. The International Journal of Logistics Management , Vol. 20 (1), s. 144-162.
79
KungligaIngenjörsakademin. (2013). Processindustrin ger jobb i hela Sverige. Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.
Lumsden, K. (2006). Logistikens grunder. Studentlitteratur.
Mattson, S.-A. (2012). Logistik i försörjningskedjor. Studentlitteratur.
Mehrjerdi, Y. Z. (2011). RFID and its benefits: a multiple case analysis. Assembly
Automation , Vol. 31 (3), s. 251-262.
Nilsson, M. (2012). En småskalig framgång. Bolidens personaltidning , Vol. 1, s. 11.
Nyström, G., & Persson, K. (2012). Effektivt materialflöde i gruvindustrin - Förslag till
styrregler och planeringsverktyg. Luleå tekniska universitet.
Oskarsson, B., Aronsson, H., & Ekdahl, B. (2006). Modern logistik - för ökad lönsamhet. Liber AB.
Paulsson, U., Nilsson, C.-H., & Tryggestad, K. (2000). Flödesekonomi - Supply Chain
Management. Studentlitteratur.
Petersson, P., Johansson, O., Broman, M., Blücher, D., & Alsterman, H. (2009). LEAN - Gör
avvikelser till framgång! Part Development AB.
Pettersen, J.-A., & Segerstedt, A. (2009). Restricted work-in-process: A study of differences between Kanban and CONWIP. International Journal of Production
Economics , Vol. 118 (1), s. 199-207.
Pettersson, A. I., & Segerstedt, A. (2012a). Measurements of excellence in a supply chain.
International Journal of Logistics Systems and Management , Vol. 13 (1), s. 65-80.
Pettersson, A. I., & Segerstedt, A. (2012b). Measuring supply chain cost. International
Journal of Production Economics , Vol. 143 (2), s. 357-363.
Pewe, U. (2002). Lönsam logistik. Industrilitteratur.
Rutner, S. M., & Langley, J. J. (2000). Logistics Value: Definition, Process and Measurement. The International Journal of Logistics Management , Vol. 11 (2), s. 73-82. Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2009). Research Methods for Business Students. Pearson Education Limited.
Segerstedt, A. (2008). Logistik med fokus på Material- och Produktionsstyrning. Liber AB. Sykes, D. (1994). Planning for Excellence in Materials Handling. Logistics Information
Management , Vol. 7 (6), s. 10-12.
Wall, B. (1995). Materials traceability, the à la carte approach that avoids data indigestion. Industrial Management & Data Systems , Vol. 95 (1), s. 10-11.
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Studentlitteratur. Womack, J., & Jones, D. (1996). Lean Thinking. Simon and Schuster.
80
Yin, R. K. (2009). Case Study Research - Design and methods. Sage Publications Inc. Yin, R. K. (2011). Qualitative Research from Start to Finish. The Guilford Press.
Zelbst, P. J., Green, K. W., Sower, V. E., & Reyes, P. M. (2012). Impact of RFID on manufacturing effectiveness and efficiency. International Journal of Operation &
Production Management , Vol. 32 (3), s. 329-350.
Årsredovisning. (2012). Boliden årsredovisning. Boliden Mineral AB.
Elektroniska referenser
Björklund, J., Lööf, A. (2012-09-05). Sverige – dagens och morgondagens ledande
gruvnation i Europa. Hämtat från Regeringskansliet:
http://www.regeringen.se/sb/d/9540/a/198377 den 05 februari 2013.
Boliden intranät (2013). Hämtat från Boliden under perioden 2013-01-24 – 2013-05-27. Boliden. (2013a). Bolidens historia. Hämtat från Boliden:
http://www.boliden.com/sv/Om-Boliden/Bolidens-historia/ den 30 januari 2013. Boliden. (2013b). Kunder och leverantörer. Hämtat från Boliden:
http://www.boliden.com/sv/Hallbarhet/Ekonomiskt-ansvar/Kunder-och-leverantorer/ den 30 januari 2013.
Boliden. (2013c). Strategi och värderingar. Hämtat från Boliden:
http://www.boliden.com/sv/Om-Boliden/Strategi-och-varderingar/ den 30 januari 2013.
Boliden. (2013d). Faktablad: Bolidenområdet. Hämtat från Boliden:
http://www.boliden.com/Documents/Press/Publications/Fact%20sheets/Boliden_SE.p df den 30 januari 2013
Boliden. (2013e). Bolidens värdekedja. Hämtat från Boliden: http://www.boliden.com/sv/Om-Boliden/ den 30 januari 2013. Boliden. (2013f). Prospektering. Hämtat från Boliden:
http://www.boliden.com/sv/Verksamheter/Prospektering-/ den 30 januari 2013 Boliden. (2013g). Gruvor. Hämtat från Boliden:
http://www.boliden.com/sv/Verksamheter/Gruvor/ den 30 januari 2013. Boliden. (2013h). Smältverk. Hämtat från Boliden:
http://www.boliden.com/sv/Verksamheter/Smaltverk/ den 30 januari 2013. Boliden. (2013i). Marknad. Hämtat från Boliden:
http://www.boliden.com/sv/Verksamheter/Market/ den 30 januari 2013. Boliden. (2013j). Gruvor i Bolidenområdet. Hämtat från Boliden:
http://www.boliden.com/sv/Verksamheter/Gruvor/Boliden-Area/Kvarnar/ den 30 januari 2013.
NE. (2013a). Experiment. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/lang/experiment den 04 februari 2013. NE. (2013b). Enkät. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/lang/enk%C3%A4t/162881?i_h_word=enk%C3%A4t er den 04 februari 2013.
NE. (2013c). Bergteknik. Hämtat från Nationalencyklopedin:
81
NE. (2013d). Igensättningsbrytning. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/igens%C3%A4ttningsbrytning den 01 februari 2013. NE. (2013e). Dagbrott. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/lang/dagbrott den 02 februari 2013.
Swecon. (2012-09-06). Regeringen storsatsar på gruvindustrin. Hämtat från Swecon:
http://www.volvoce.com/dealers/sv- se/Swecon/newsmedia/pressreleases/Pages/ME-Regeringen-satsar-gruvindustrin.aspx den 05 februari 2013.
Muntliga referenser
Berglund, Jonathan Infraktsskötare, Anrikningsverket, Boliden
Bergman, Peter Gruvchef, Kankbergsgruvan och Maurliden
Burstedt, Jan Instrumenttekniker, Anrikningsverket, Boliden
Båtsman, Mattias Försteman, Anrikningsverket, Boliden
Eriksson-Ek, Thomas Ekonomichef, Bolidenområdet
Forsberg, Jenny Driftchef, Anrikningsverket, Boliden
Forsell, Johan Lastbilschaufför, Renfors Åkeri AB
Forsell, Maria Miljösamordnare, Bolidenområdet
Forsgren, Per Systemutvecklare, ABB
Holmgren, Daniel Utvecklingsingenjör, Anrikningsverket, Boliden
Holmqvist, Georg Driftskötare, Anrikningsverket, Boliden
Hägglund, Bjarne Mekanik arbetsledare, Anrikningsverket, Boliden
Jakobsson, Lars Lastbilschaufför, Kristinebergsgruvan, Bennys gräv AB
Johansson, Hans Infraktsskötare, Anrikningsverket, Boliden
Johansson, Mats Underhållschef, Renströmsgruvan
Karlsson, Bengt Lastmaskinsförare anrikningsverket, Renfors Åkeri AB
Kåhle, Joachim Driftskötare, Anrikningsverket, Boliden
Lagerhielm, Maria Personalutvecklare, Bolidenområdet
Lindberg, John Lastmaskinsförare anrikningsverket, Renfors Åkeri AB
Lindström, Ewa Ekonomiassistent, Bolidenområdet
Lundberg, Marie Processingenjör, Anrikningsverket, Boliden
Lundgren, Pär Förman, Renströmsgruvan
Lundmark, Daniel Lastmaskinsförare anrikningsverket, Renfors Åkeri AB
Lundqvist, Johanna Planerare, Renfors Åkeri AB
Lundqvist, Niklas VD, Renfors Åkeri AB
Lundqvist, Tommy Arbetsledare drift flotation, Anrikningsverk, Boliden
Lundström, Peter Styr- och reglertekniker, Anrikningsverket, Boliden
Mikalsen, Bernt Transportledare, Anrikningsverket, Boliden
82
Norlén, Magnus Logistik inköp, Bolidenområdet
Norman-Danielsson, Christina Lab-chef, Bolidenområdet
Nyström, Hans Infraktsskötare, Anrikningsverket, Boliden
Olofsson, Linda Planerare, Renfors Åkeri AB
Olsson, Patrik Produktionschef, Kristinebergsgruvan
Renström, Lage Lastbilschaufför, Renfors Åkeri AB
Rosenius, Malin Kvalitetschef/Handledare, Bolidenområdet
Salsbring, Kim Styr- och reglertekniker, Anrikningsverket, Boliden
Segerstedt, Anders Professor Industriell Logistik/Handledare, Luleå
tekniska universitet
Sundqvist, Thomas Anrikningschef, Anrikningsverket, Boliden
Svensson, Karl-Owe Logistikchef, Boliden, Stockholm
Theolin, Thomas Planeringschef, Kristinebergsgruvan
Westerlund, Roger Skyddsarbetare, Kristinebergsgruvan
Viklund, Torbjörn Processchef/Handledare, Anrikningsverket, Boliden
Vikman, Katarina Underhållsingenjör, Anrikningsverket, Boliden
Wikman, Thomas Underhållschef, Anrikningsverket, Boliden
83
1
Bilaga A Intervjumall
Transporter
1 Beskriv hur det ser ut idag med malmtransporterna, inkluderat hela flödet från gruva till smältverk.
1.1 Transportplanering, rutter, last- och omlastningar osv. 2 Hur ofta sker malmtransporterna?
2.1 Arbetar ni efter Just-In-Time? (förklara Just-In-Time begreppet) 2.2 Vem avgör vilket material som ska skickas när?
2.3 Hur avgörs det vilket material som ska skickas till anrikningsverket?
3 Vart tar materialet vägen när det anländer till anrikningsverket och vad/vem är det som bestämmer det?
3.1 Behöver materialet ytterligare bearbetning vid anrikningsverket? Ex. krossas? 3.1.1 Vilka material kräver ytterligare bearbetning innan det kan gå in i processen? 4 Hur ser skiftgången ut för lastbilschaufförerna?
4.1 Effektiv tid?
4.2 Finns möjlighet till andra skiftgångar? 5 Vilken kapacitet har en lastbil?
5.1 Finns det olika modeller och kräver vissa material speciella lastbilar? Vad säger tillstånden?
6 Hur många lastbilar har entreprenören till förfogande för transporterna av malm? 6.1 Finns det möjlighet att förändra antalet lastbilar i tjänst, medför detta några
kostnadsökningar/besparningar?
7 Vad kostar malmtransporterna och hur ser förhållandet ut mellan Boliden och entreprenör?
Produktionsplanering
1 Beskriv produktionsplaneringsprocessen?
2 Hur stor genomsnittlig förbrukning använder anrikningsverket? Uttryckt i antal ton per timme.
2.1 Vilken är maxkapaciteten på förbrukningen? Uttryckt i antal ton per timme. 2.2 Vet ni hur mycket malm som bryts i varje gruva och tar ni hänsyn till det i
planeringen?
3 Hur fungerar ett kampanjbyte? Måste man tömma systemet eller finns det andra väntetider som gäller?
3.1 Hur fungerar lagersaldot i silon?
4 Finns det kundkrav på planeringen eller bestämmer ni själva allting?
4.1 Är produktionen kundorderstyrd eller anpassas produktionen efter gruvornas tillgänglighet på malm?
2
5 Vad är en flaskhals enligt er?
5.1 Finns det någon flaskhals i processen som planeringen måste anpassa sig efter? 6 Hur fungerar reservinfrakten?
6.1 När och varför används reservinfrakten? 6.2 Vad kostar det att använda reservinfrakten?
Lager
1 Hur definierar ni lager?
2 Sker det kontinuerliga uppföljningar på lagerstorlek? 2.1 Hur mäts dessa nivåer?
2.2 Klassificerar ni olika material i lagret?
2.3 Vet ni vad som ligger i lager för stunden, hur vet ni det? 3 Vilken lagerhållningskapacitet finns det vid anrikningsverket? 3.1 Är kapaciteten olika beroende på årstid?
3.2 Finns det andra möjligheter till lagerhållning som inte utnyttjas idag? (Under jord bland annat).
3.3 Finns det en uttalad miniminivå på lagernivån?
4 I vilka lägen är det fördelaktigt att lägga malm på lager istället för att tippa malmen direkt in i inlastningsficka?
4.1 Varför läggs det på lager vid anrikningsverket och inte vid gruvorna? 4.2 Finns det problem kring lagerhållning av material?
5 Sker det några moment med avseenden på lagermaterialet som inte genererar värde? Till exempel omflyttning av malmhögar?
5.1 När sker detta och varför?
6 Vilken kapacitet har den manuella lastningsfunktionen? (Lastmaskinen) Uttryckt i tillgänglig tid samt antal ton i skopan.
6.1 Finns det några begränsningar för lastmaskinen? Exempelvis frysta malmhögar? 6.2 Vilka kostnader medför den manuella hanteringen av material? Allt ifrån direkt
material som läggs på upplag, till omflyttningar av existerande högar (slöseri). 7 Vad är den nuvarande lagerhållningskostnaden?
7.1 Finns det information att hämta kring utredningar av lagrets påverkan på kostnaden, och i så fall vart finns detta?
Gruvor
1 Förklara brytningsprocessen i gruvan.
2 Förklara hur malmen transporteras upp på mark. 3 Hur ser lagringsmöjligheterna ut vid gruvan?
3.1 Medför det några extra kostnader eller onödiga arbetsmoment för att lagerhålla materialet på plats?
3
4 Vilken kapacitet har gruvan vad gäller färdigt material att transportera till anrikningsverket?
4.1 Hur beräknas det?
5 Vad är gruvans önskvärda förhållanden vad gäller transporter och bortförande av material?
6 Kräver malmen ytterligare bearbetning efter sprängning innan det kan transporteras till anrikningsverket eller läggas på lager?
1
Bilaga B Igensättningsbrytning
Igensättningsbrytning innebär att när malmkroppen är uttömd används fyllnadsmaterial för att fylla igen orten för att förstärka både sidoväggar och underlaget. De olika typerna av fyllnadsmaterial som kan användas är:
Gråberg
Gråberg och sand
Sand
Sand och cement
Generellt vid igensättningsbrytning fylls orten upp till en meter från orttaket med fyllnadsmaterial, se figuren nedan. Sand används för att fylla upp hålrummen som uppstår vid användning av gråberg som fyllnadsmaterial samt för att stödja bergväggar och förhindra ras (NE, 2013d). Kombinationen av sand och cement som fyllnadsmaterial används om malmkroppen är väldigt bred. Den maximala bredden för en ort är fem meter och när malmkroppen överskrider detta bryts en ort för att sedan fyllas med sand och cement för att möjliggöra brytning av en intilliggande ort.
Figur Illustration över igensättningsbrytning Källa: Bolidens personaltidning 2012, s. 11
När orten är helt igenfylld påbörjas brytning i en nivå ovanför den tidigare orten. Figuren nedan visar en illustration av detta tillvägagångssätt där det undre hålrummet är fyllt med fyllnadsmaterial och brytning är påbörjad i orten ovanför (Nilsson, 2012).
Figur Illustration över igensättningsbrytning, andra nivån Källa: Bolidens personaltidning 2012, s. 11
2
Igensättningsbrytning innebär en liten miljöpåverkan då igensättning av eventuella hålrum och sprickbildningar sker efter att de brutit ut den malm som tidigare var där. (NE, 2013d)
Figuren nedan illustrerar salvcykeln i en underjordsgruva. Denna process fortgår till dess att all malm från malmkroppen är utbruten för respektive ort. För att kunna bryta malm i gruvorna krävs det att gråberg är borttaget först, vilket sker med en likadan brytningsprocess.
Figur Brytningsprocess i en underjordsgruva Källa: Modifierad från Boliden intranät, 2013-02-01
Salvcykeln inleds med att borrning av ortgaveln, den yta som bereds för sprängning, sker enligt ett speciellt förprogrammerat mönster. Mönstret bestämmer riktningen på orten beroende på malmkroppens utformning. Geologer vid respektive gruva bestämmer riktningen på orten baserat på kontinuerliga mätningar av malmkroppen. När borrningen av gaveln är färdig, laddas respektive borrhål med sprängmedel. Sprängning sker under förbestämda skjuttider under dagen. Skjuttider är bestämda tider för sprängning i gruvan då alla medarbetare måste befinna sig på en säker och anvisad plats. Efter sprängning sker ventilation av gruvan för att bli av med gaser som uppstår i samband med sprängning, så kallade spränggaser. Den malm som blivit bortsprängd flyttas till en tillfällig lagerplats med hjälp av lastmaskiner. Vidare transport av malmen till markytan sker via uppfordringsschaktet. För att säkerställa att det inte finns något löst material efter sprängning sker skrotning av orten. Skrotning innebär att ett fastmonterat spett på ett särskilt fordon hackar och trycker mot bergsidorna för att förhindra skador från eventuella nedfall. Stabilisering av berget sker med hjälp av betongsprutning och armering, där betongen är snabbhärdande och fäster direkt på bergsidorna. Ytterligare förstärkning av bergsidorna sker genom att långa armeringsjärn, så kallade bergbultar, borras in i sidoväggarna samt orttaket. Efter förstärkning börjar salvcykeln om igen med en ny borrning för att utvinna mer malm.
1.Borrning 2. Laddning 3. Sprängning 4. Tömning 5. Skrotning 6. Betong- sprutning 7. Armering
1
Bilaga C Lagersaldo vid gruvor
Figuren nedan visar hur lagernivåerna sett ut vid Kristinebergsgruvan under 2012 där lagernivå Zn beskriver lagersaldo för zinkmalmen och lagernivå E beskriver lagersaldo för guld- och kopparmalmen Einarsson.
Figur Lagersaldo vid Kristinebergsgruvan 2012
Figuren ovan visar att det fanns ett stort lager vid gruvan i början och slutet av år 2012, medan lagernivån är ganska konstant under resterande del av året. Under veckorna 28 till 31 är lagersaldot noll för Zinkmalmen på grund av att gruvan har semesterstängt och ingen produktion sker samt att malmen var förbrukad.
Figuren nedan visar lagersaldot vid Kankbergsgruvan under 2012.
Figur Lagersaldo vid Kankbergsgruvan 2012
Figuren ovan indikerar att lagernivåerna vid Kankbergsgruvan kontinuerligt har ökat under 2012 vilket bland annat beror på att gruvan nyligen har tagits i bruk. Då lagernivåerna sjunker i figuren har transporter av malm till anrikningsverket skett. Figuren nedan visar lagernivåerna för malmen vid respektive dagbrott, G1O anger Maurliden östra och G1M anger Maurliden västra.
0 5000 10000 15000 20000 25000 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 To n Vecka
Lager Kristineberg 2012
Lagernivå Zn Lagernivå E 0 20000 40000 60000 80000 100000 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 To n VeckaLager Kankberg 2012
2
Lagernivån för malmen från Maurliden östra är beskriven i den mörkgrå grafen i figuren ovan där nivån långsamt ökar under 2012. Toppen under månaderna maj till juni beror på att produktionen är högre då, samtidigt som transporter till anrikningsverket återupptogs i juli. Lagernivån för malmen i Maurliden västra, den ljusgrå grafen, visar att det endast varit lager i slutet av år 2012 vilket beror på att stora mängder gråberg har brutits för att kunna nå malmen i dagbrottet.
0 50000 100000 150000 200000 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 To n Vecka
Lager Maurliden 2012
Lagernivå G1O Cu Lagernivå G1M Zn1
Bilaga D Vågdata för infrakten
Följande grafer illustrerar hur malmflödet sett ut till anrikningsverket under 2012 för respektive malmsort. För Renströmsmalmen sker transporter kontinuerligt eftersom det inte finns något lagerhållningstillstånd vid gruvan varför invägningen av malm från denna gruva ligger på en jämn nivå. Malmtransporter sker ganska kontinuerligt för malm från gruvorna i Kristineberg och Maurliden på grund av att ett lager måste byggas inför helgkörning av dessa malmer då avståndet är långt mellan gruvorna och anrikningsverket. Vidare går det att utläsa från figurerna nedan att ingen malm kommer till infrakten från Kristinebergsgruvan och Renströmsgruvan under fyra veckor under sommaren då dessa gruvor har semesterstängt. För Kankbergsgruvan gäller att malm enbart körs in till anrikningsverket när en kampanj ska köras i anrikningsverket. Detta beror på att gruvan är placerad relativt nära anrikningsverket så att inget lager behöver byggas inför helger och kampanjstart.
Figur Vågdata för Kristinebergsmalm Zn vid infrakten 2012
Figur Vågdata för Kristinebergsmalm E vid infrakten 2012 0 10000 20000 30000 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 To n Vecka
Infrakt Kristineberg Zn 2012
0 5000 10000 15000 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 To n VeckaInfrakt Kristineberg E 2012
2
Figur Vågdata för Maurliden västra vid infrakten 2012
Figur Vågdata för Maurliden östra vid infrakten 2012
Figur Vågdata för Renströmsmalm vid infrakten 2012
Figur Vågdata för Kankbergsmalm vid infrakten 2012 0 5000 10000 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 To n Vecka
Infrakt Maurliden Västra Zn 2012
0 20000 40000 60000 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 To n Vecka
Infrakt Maurliden Östra Cu 2012
0 5000 10000 15000 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 To n Vecka
Infrakt Renström 2012
0 10000 20000 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 To n VeckaInfrakt Kankberg 2012
1
Bilaga E Lagersaldo vid anrikningsverket
Följande grafer illustrerar hur lagersituationen sett ut vid anrikningsverket under 2012 för respektive malmsort. Generellt sett innebär en ökande lagernivå att transporter av malm har kommit till infrakten, medan en sjunkande lagernivå innebär att den specifika malmen körs i anrikningsverket. Renströmsgruvan saknar lagerhållningsmöjligheter varför lagerhållning alltid måste ske vid anrikningsverket. Kankbergsgruvan är nyöppnad och började med produktion i början av år 2012 varför det inte finns något lager vid anrikningsverket i början av året.
Figur Lagersaldo Kristineberg Zn 2012
Figur Lagersaldo Kristineberg E 2012
Figur Lagersaldo Maurliden östra Cu 2012 0 10000 20000 30000 40000 50000 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 To n Vecka
Lager 2012 Kristineberg Zn
0 50000 100000 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 To n VeckaLager 2012 Kristineberg E
0 20000 40000 60000 80000 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 To n Vecka2
Figur Lagersaldo Renström 2012
Figur Lagersaldo Kankberg 2012 0 20000 40000 60000 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 To n Vecka
Lager 2012 Renström
0 10000 20000 30000 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 To n VeckaLager 2012 Kankberg
1
Bilaga F Anrikningsprocess
När malmen kommit in i anrikningsverket ska den anrikas, denna process illustreras i figuren nedan. Efter det att malmen tippats på matarbandet under respektive silo transporteras den till kvarnarna för malning, därefter sker flotation och eventuell lakning innan mineralkoncentratet torkas och skickas vidare till smältverket i Rönnskär för vidare förädling.
Figur Anrikningsprocessen Källa: Boliden intranät, 2013-02-12 Malning
Under varje silo finns det en matare som försiktigt tippar malmen ner på ett vågband som väger mängden malm som går in i processen. Vägningen används för att tillsätta rätt proportion kemikalier och vatten i processen men även för att veta hur mycket malm som gått in i anrikningsverket. På nästkommande band, innan malmen går in i anrikningsverket, finns det sensorer som har till uppgift att varna om det är alltför stora malmstenar alternativt bergbult som sticker upp.
Första steget i processen är malning av malmen i primärkvarnen. Primärkvarnen maler malmen till finare korn där det sedan går vidare till en siktstation som sorterar stora och små korn. Innan sikten finns en avskiljare som har till syfte att rensa bort eventuella småbitar av järn som kan ha följt med malmen från sprängningen i gruvorna. De korn som anses vara för grova för att gå vidare från siktstationen skickas tillbaka till primärkvarnen för ytterligare malning, de fina kornen går vidare till cyklonerna.
Cyklonerna sorterar i sin tur malmen med hjälp av centrifugering där fint material åker upp över kanten och de korn som fortfarande är för grova åker ner till sekundärkvarnen. I sekundärkvarnen sker ytterligare malning av malmen för att till slut avsluta cykeln