Under studien har jag kommit att reflektera över vad som gör och inte gör utvecklingssamtalen i grundsärskolan tillgängliga för eleverna, vilken stödstruktur som kan tillämpas i utvecklingssamtalen och hur de kan utformas för att stärka elevernas inflytande i dem. För att ytterligare bidra till forskningen inom området grundsärskoleelevers inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med IUP är därför ett förslag på vidare forskning att undersöka hur utvecklingssamtal kan utformas i grundsärskolan för att stärka elevernas inflytande. Ett annat spår inom samma ämnesområde är att undersöka samband mellan formativ bedömning och elevers inflytande inom grundsärskolan.
41
Referenser
Agran, M., & Hughes, C. (2008). Asking Student Input. Students´ Opinions Regarding Their Individualized Education Program Involvement. Career Development for Exceptional Individuals, 31(2), 69-76. Doi:10.1177/0885728808317657
Ahrne, G., & Svensson, P. (red). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
American Psychiatric Association (APA). (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 5th
rev, DSM-5. Washington DC: American Psychiatric Association.
Arnstein, S.R. (1969). A ladder of Citizen Participation. Journal of the American Planning Association, 35(4),
216-224. Doi:10.1080/01944366908977225
Delaktighet. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad från 2019-05-04, från https://www.ne.se.
Diegelmann, K.M., & Test, D.W. (2018). Effects of a Monitoring Checklist as a Component of the Self-Directed IEP. Education and Training in Autism and Developmental Disabilities, 53(1), 73-83. Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne, & P. Svensson (Red). Handbok i
kvalitativa metoder (s.34-54). Stockholm: Liber.
Feiler, A., & Watson, D. (2010). Involving children with learning and communication difficulties: the perspectives of teachers, speech and language therapists and teaching assistants. British Journal of
Learning Disabilities, 39, 113-120. Doi:10.1111/j.1468-3156.2010.00626.x
FN:s konvention om barnets rättigheter. (2018). www.regeringen.se (4 maj 2019).
Garrels, V., & Arvidsson, P. (2018). Promoting self-determination for students with intellectual disability: A Vygotskian perspective. Learning, Culture and Social Interaction. Doi:10.1016/j.lcsi.2018.05.006 Garrels, V., & Granlund, M. (2018). Measuring self-determination in Norwegian students: adaptation and
validation of the AIR Self-Determination Scale. European Journal of Special Needs Education, 33(4),
466-480. Doi:10.1080/08856257.2017.1342420
Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med
andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Goepel, J. (2009). Constructing the Individual Education Plan: confusion or collaboration? Support for
Learning, 24(3), 126-132. Doi:10.1111/j.1467-9604.2009.01412.x
Granlund, M., & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning. L. Söderman & S. Antonson (Red), (2011). Nya
Omsorgsboken. (ss 12-19). Malmö: Liber AB.
Hart, R.A. (1992). Children´s participation. From tokenism to citizenship. Innocenti Essays, No 4. Florens: Unicef.
42
Hirsh, Å. (2015). IDPs at Work. Scandinavian Journal of Educational Research, 59(1), 77-94. Doi:10.1080/00313831.2013.840676
Inflytande. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad från 2019-05-04, från https://www.ne.se. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Loseke, D. R. (2017). Methodological thinking. Basic principles of social research design. Los Angeles: SAGE Publications.
Marks, S.U. (2008). Self-Determination For Students with Intellectual Disabilities and why I want educators to know what it means. PHI DELTA KAPPAN, 90(1), 55-58. Doi:10.1177/003172170809000114 O´Regan Kleinert, J., Harrison, E.M., Fisher, T.L. & Kleinert H.L. (2010). “I Can” and “I Did” –
Self-Advocacy for Young Students With Developmental Disabilities. Teaching Exceptional Children 43(2),
16-26. Doi:10.1177/004005991004300202
Pawley, H., & Tennant, G. (2008). Student perceptions of their IEP targets. Support for Learning, 23(4),
183-186. Doi:10.1111/j.1467-9604.2008.00392.x
Pearson, S. (2016). Interview with Harry Shier about his research. Rethinking children and inclusive
education: opportunities and complexities. London: Bloomsbury.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. G. Ahrne & P. Svensson. (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (ss.220-236). Stockholm: Liber.
Rönnlund, M. (2013). Elevinflytande i en skola i förändring. Utbildning & Demokrati, 22(1), 65-83. Doi:0000-002-5308-7002
Sagen, L.M., & Ytterhus, B. (2014). Self-determination of pupils with intellectual disabilities in Norwegian secondary school. European Journal of Special Needs Education, 29(3), 344-357. Doi:10.1080/08856257.2014.909174
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. A New Model for Enhancing Children´s Participation in Decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. Children & Society, 15, 107-117. Doi:10.1002/CHI.617 Skolverket. (2013). Allmänna råd med kommentarer. Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella
utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013). Allmänna råd. Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket.
43
Skolverket. (2018). Läroplan för grundsärskolan. Reviderad 2018. Stockholm: Skolverket. Säljö, R. (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.
Thomas, N. (2007). Towards a Theory of Chilrens´ Participation. International Journal of Children´s Rights,
15, 199-218. Doi:10.1163/092755607X206489
Thornberg, R., & Elvstrand, H. (2012). Children´s experiences of democracy, participation, and trust in school. International Journal of Educational Research, (53), 44-54. Doi:10.1016/j.ijer.2011.12.010 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wiklund, M., & Östman, M. (2007). Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. En litteraturstudie ur ett
sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: Fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik. Malmö Studies in Educational Sciences No. 67. (Doktorsavhandling). Malmö: Malmö högskola.
Bilaga 1
Missivbrev
Till lärare inom grundsärskolan
Jag heter Marie Torstensson och läser på speciallärarprogrammet med inriktning utvecklingsstörning på Karlstad Universitet. Jag har just påbörjat sista terminen och ska skriva mitt examensarbete som handlar om grundsärskoleelevers inflytande vid utvecklingssamtal och IUP. Till grund för studien vill jag intervjua några lärare inom grundsärskolan om deras uppfattningar om just elevers inflytande, och då särskilt elevers inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med individuella utvecklingsplaner, IUP. Vilka möjligheter, men också utmaningar, lärare uppfattar i detta arbete.
Jag undrar om Du som lärare inom särskolan kan tänka dig att delta i en intervju vid ett tillfälle, och därmed bidra till kunskapsfältet om utvecklingssamtal och elevers inflytande. Intervjun beräknas genomföras under vecka 8 – 10, beroende på när det skulle passa Dig bäst att ta emot mig, och beräknas ta ca en timme. Jag kommer att spela in vårt samtal för att jag ska kunna fokusera på intervjun och inte behöva skriva ner allt. Intervjumaterialet kommer inte att användas i något annat sammanhang än i min studie. Direkt efter transkribering förstörs det inspelade intervju-materialet.
Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när du vill avbryta ditt deltagande om Du skulle vilja. Jag kommer att behandla intervjun konfidentiellt, ingenting som pekar ut Dig eller skolan kommer att nämnas i uppsatsen. Ingen annan än jag kommer att ta del av de fullständiga intervjuerna.
Du kommer att kunna ta del av det slutliga resultatet som ett examensarbete på avancerad nivå vid Karlstad Universitetsbibliotek samt på www.diva-portal.org, som är en söktjänst för forskningspublikationer och examensarbeten.
Kan du tänka dig att delta i en intervju, svara så snart som möjligt.
Med vänlig hälsning Marie Torstensson
Student på Karlstad Universitet Handledare: Susanne Hansson E-post: xxx Mail: xxx
Bilaga 2
Intervjuguide
Har du tagit del av informationsbrevet? Godkännande?
Informera om inspelning och datainsamlingshanteringen. Den inspelade intervjun raderas direkt efter transkribering och i transkriberingen avidentifieras alla personliga data samt arbetsplats. Intervjun används endast för just denna studie.
Upplysa om att informanten får avbryta deltagandet när han/hon vill, om han/hon vill.
Bakgrund
Hur länge har du jobbat inom skolan? Inom särskolan? Vad har du för utbildning?
Vad har du för arbetsroll?
Begreppet Inflytande
Hur vill du förklara begreppet elevinflytande?
Tänker du att det är skillnad på inflytande och delaktighet? Hur då i så fall? Hur vill du förklara begreppet delaktighet?
Diskuterar ni elevinflytande med eleverna? Diskuterar ni elevinflytande i arbetslaget?
Hur arbetar du för elevers inflytande vid utvecklingssamtal och vid arbetet med elevplaner?
Vad i verksamheten har eleverna i din grupp inflytande i, enligt din uppfattning? Uppfattar du det som att eleverna VILL ha inflytande?
Angående VAD vill de i så fall ha inflytande? I vad kan dina elever ha elevinflytande, anser du?
Är det möjligt för eleverna i din verksamhet att utöva inflytande? Är dina elever involverade på något sätt vid utvecklingssamtal? Hur i så fall?
Hur arbetar du för elevers inflytande vid utvecklingssamtal? På vilket sätt har de inflytande i utvecklingssamtalen? Hur använder du IUP som arbetsredskap?
Anser du att de borde ha inflytande i IUP-arbetet?
Vilka möjligheter respektive utmaningar ser du i arbetet med grundsärskoleelevers inflytande?
I verksamheten:
Vilka fördelar/möjligheter ser du i arbetet med elevinflytande i verksamheten? Vad finns det för hinder/svårigheter/utmaningar för dina elevers inflytande? Hur skulle du önska att elevinflytandet i din verksamhet såg ut?
Vad skulle krävas för att det skulle vara möjligt? (Tid? Utbildning/kunskap? Elevens förmåga? Vilja? Kontext? Hjälpmedel? Medarbetare?)
Vid utvecklingssamtal:
Vilka fördelar/ möjligheter ser du i arbetet med elevinflytande vid utvecklingssamtal? Vad anser du att det ger för eleven? För utvecklingssamtalet?
På vilket sätt skulle eleverna kunna ha (ytterligare) inflytande vid utvecklingssamtal? Hur skulle du önska att deras inflytande såg ut vid utvecklingssamtal?
Vad finns det för hinder/svårigheter/utmaningar när det gäller elevinflytande och utvecklingssamtal?
I arbetet med IUP:
Vilka möjligheter ser du i arbetet med elevers inflytande vid IUP? Vad anser du att det ger för eleven? För IUP-arbetet?
Vad finns det för hinder/svårigheter/utmaningar med elevinflytande i IUP-arbetet? Skulle de kunna ha ytterligare inflytande i arbetet med IUP? Hur i så fall?
Hur skulle du önska att deras inflytande såg ut i arbetet med IUP?
Allmänt:
Vad är det som får elevinflytande att fungera?
Kan du komma på någon situation där det har fungerat, vill du berätta om den?
Kan du komma ihåg någon situation där det inte har fungerat, och vill du berätta om den?
Har du ambitioner/visioner i arbetet med elevinflytande som du av olika anledningar inte haft möjlighet att förverkliga?
Bilaga 3
Samtyckesblankett
Samtycke till att delta i studien:
Grundsärskoleelevers inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med IUP – några lärares uppfattningar.
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
……….. Underskrift
………. ……….. Namnförtydligande Ort och datum
Marie Torstensson Handledare: Susanne Hansson, universitetslektor Student på Karlstad Universitet Mail: xxx
Mail: xxx Mobil: xxx