VIDARE FORSKNING

Fortsatt forskning inom grammatikdidaktik bör rimligen ta sin utgångspunkt i lärande, där lärandestrategier är i fokus. Föreliggande undersökning har inte redogjort för hur grammatik används i praktiken eller hur den faktiska undervisningen utformas i relation till läromedel. Detta skulle således utgöra viktiga komplement inom den grammatikdidaktiska forskningen. Vidare hade det varit centralt att undersöka hur lärarutbildningarna i Sverige utbildar svensklärare i grammatik samt vilken plats grammatikundervisningen i lärarutbildningen har i relation till svenskämnets resterande innehåll. Eftersom den starkt styrande traditionen fortfarande dominerar i läromedel skrivna av svensklärare vore det således relevant att under- söka i vilken utsträckning denna tradition styr grammatikundervisningen på lärarutbild- ningarna i Sverige. Vid en sådan undersökning skulle grammatikens roll i utbildningen undersökas samt vilka grammatiska förhållningssätt som dominerar och vilka läromedel som används och hur dessa är strukturerade. Detta går sedan att koppla till lärarutbildningarnas kunskapssyn, där utbildningsanordnarnas synsätt på svenskämnet kan utkristalliseras. Det finns avslutningsvis en önskan om att denna undersökning inspirerar till fortsatt svensk forskning rörande grammatikdidaktik.

REFERENSER

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ammert, N. Inledning. I N. Ammert (2011). (Red.), Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik. (s. 17-22). Lund: Studentlitteratur.

Bergström, A. (2007). Två olika ämnen?: svenska språket på gymnasiet och på högskolan. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket.

Bergström, G. & Boréus, K. (2005). (Red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bernstein, B. (1990) Class, codes and control. I The structuring of pedagogic discourse. London: Routledge, Chapman & Hall Inc.

Bolander, M. (2005). Funktionell svensk grammatik. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Boström, L. (2004). Lärande & metod: lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik. Diss. Jönköping : Jönköpings högskola, 2004. Jönköping. Boström, L. & Josefsson, G. (2006). Vägar till grammatik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Brodow, B. (2000). En undersökning av svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning. I B. Brodow, N-E. Nilsson, & S-O. Ullström (Red.), Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatiken. (s. 67-143). Lund: Studentlitteratur..

Brodow, B., Nilsson, N. & Ullström, S. (2010). Retoriken kring grammatiken [Elektronisk resurs] : didaktiska perspektiv på skolgrammatik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Broady, D. (1980). Den dolda läroplanen. I: KRUT 16. Förening kritisk utbildningstidskrift: Stockholm.

Chomsky, N. (1957). Syntactic structures. The Hague: Mouton.

Eilard, A. (2008). Förändrade genusmönster i grundskolans läseböcker. I Genus i förskola och skola : förändringar i policy, perspektiv och praktik (2009), (s. 121-130). Hämtad 2017-03 12, från http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/eilard.pdf).

Englund, B. (2006). Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning. I Läromedlens roll i undervisningen: Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap (2006). Stockholm: Skolverket.

Englund, B. (2011). Vad gör läroböcker?. I N. Ammert (Red.), Läromedelsstudier i teori och praktik. (s. 279-294). Lund: Studentlitteratur.

Graeske, C. (2015). Fiktionens mångfald: om läromedel, läsarter och didaktisk design. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Guba, E. G., & Lincoln, Y. S. (1994). Competing Paradigms in Qualitative Research. I K. Denzin & Y . S. Lincoln (Red.), Handbook of Qualitative Research. (s.105–117) London: Sage Publications.

Gy 11, Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Halliday, M.A.K. (1978). Language as social semiotic: the social interpretation of language and meaning. London: Edward Arnold.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Helbig, G. & Buscha, J. (1993). Deutsche Grammatik: ein Handbuch für den Ausländerunterricht. (15., durchgesehene Aufl.) Leipzig: Langenscheidt: Vlg Enzyklopädie. Hertzberg, F. (1990). "- og denne Videnskab har man kaldet Grammatiken": tre studier i skolegrammatikkens historie. Diss. Oslo, 1991. Oslo.

Holmberg, P. & Karlsson, A.-M. (2006). Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik. Språkvårdssamfundets skrifter 37. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Hsieh, H-F. & Shannon, S-E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. I Qualitative Health Research, 15(9), (s. 1277-1288).

Hultman, T. (1987). Objekt som objekt. I U. Teleman (Red.), Grammatik på villovägar. (s. 39 55). Stockholm: Svenska språknämnden och Liber AB.

Håkansson, D. & Josefsson, G. (2010). Hur står det till med hierarkin? I G. Byrman, A. Gustafsson & H. Rahm, (Red.), Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk. Lund. Hämtad 2017-03-22, från https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:288916/ FULLTEXT01.pdf.

Juhlin Svensson, A. (2000). Nya redskap för lärande: studier av lärarens val och användning av läromedel i gymnasieskolan. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ.. Stockholm. Karlsson, K-G. (2011). Läroboken och makten – ett nära förhållande. I N. Ammert (Red.), Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Liber. (2017a) Svenska rum 2. Hämtad 2017-02-18, från

https://www.liber.se/Gymnasium/Hogskoleforberedande-amnen/Svenska/Svenska- 1/Kurslaromedel/Svenska-rum/

Liber. (2017b) Handbok i svenska språket. Hämtad 2017-02-23, från https://www.liber.se/Gymnasium/Hogskoleforberedande-amnen/Svenska/Svenska- 1/Kurslaromedel/Handbok-i-svenska-spraket/

Lilja Waltå, K. (2016). "Äger du en skruvmejsel?": litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2016. Göteborg.

Lundin, K. (2014). Tala om språk: grammatik för lärarstuderande. (2., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Molin, L. (2006). Rum, frirum och moral: en studie av skolgeografins innehållsval. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006. Uppsala.

NA-förlag. (2017). Svenska 2 helt enkelt. Hämtad 2017-03-12, från http://naforlag.se/bok/9789198024791/svenska-2-helt-enkelt

Nationalencyklopedin [NE]. (2011). Grammatik. Tillgänglig:

http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grammatik

Natur och kultur. (2017). Fixa grammatiken. Hämtad 2017-03-12, från https://www .nok.se/fixasvenskan

Nilsson, N. & Ullström, S. (1997). Skolgrammatik i fokus: om skolgrammatik i läromedel vid grundskola och gymnasieskola. Karlstad: Högsk. i Karlstad.

Oates, T. (2014). Why Textbooks Count: A Policy Paper, Cambridge. Hämtad 2017-03-12, från <http://www.cambridgeassessment.org.uk/images/181744-why-textbooks-count- tim- oates.pdf>

Palm, K. (2008). Den svenska skolgrammatikens förhållande till språkvetenskapen: en granskning av hur satsläran framställs i läroböcker för grundskolans senare årskurser. Lund: Lunds universitet.

Pettersson, Å. (1987). Bärbara substantiv. Om läroböckernas exempel. I U. Teleman (Red.), Grammatik på villovägar. (s. 63-78). Stockholm: Svenska språknämnden och Liber AB. Platzack, C. (1987). Bisatser, huvudsatser och andra satser. I U. Teleman (Red.), Grammatik på villovägar. (s. 79-86). Stockholm: Svenska språknämnden och Liber AB.

Platzack, C. (1987). Huvudsatsordföljd och bisatsordföljd. I U. Teleman (Red.), Grammatik på villovägar. (s. 87-96). Stockholm: Svenska språknämnden och Liber AB.

Platzack, C. (1998). Svenskans inre grammatik: det minimalistiska programmet : en introduktion till modern generativ grammatik. Lund: Studentlitteratur.

Platzack, C. (2011). Den fantastiska grammatiken: en minimalistisk beskrivning av svenskan. (1. uppl.) Stockholm: Norstedt.

Sanoma utbildning. (2017). Svenska impulser 2. Hämtad 2017-03-12, från http://sanomautbildning.se/Laromedel/Gymnasie--

vuxenutbildning/Svenska/Baslaromedel/Svenska-impulser/

Saussure, F.D. (1970). Kurs i allmän lingvistik. Staffanstorp: Cavefors.


Skolverket. (2006). Läromedlens roll i undervisningen [Elektronisk resurs] : grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b) Om ämnet svenska [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.

Skolöverstyrelsen. (1971-1986). Läroplan för gymnasieskolan: Lgy 70. Stockholm: Liber Utbildningsförl..

Svensson, A-C. (2011). Hur används läroboken?. I N. Ammert, (Red.), Läromedelsstudier i teori och praktik. (s. 295-313). Lund: Studentlitteratur.

Svensson, J. (1987). Den problematiska hierarkin. I U. Teleman (Red.), Grammatik på villovägar. (s. 97-105). Stockholm: Svenska språknämnden och Liber AB.

Teleman, U., Hellberg, S., Andersson, E. & Holm, L. (1999). Svenska akademiens grammatik. 2, Ord. Stockholm: Svenska akad..

Teleman, U., Hellberg, S. & Andersson, E. (2001). Inledning till grammatiken. Stockholm: Svenska akad..

Tornberg, U. (2009). Språkdidaktik. (4. uppl.) Malmö: Gleerup.

UC SYD, (2017). Hämtad: 2017-04-20, från: https://www.ucsyd.dk/om-uc-syd/

Ullström, S-O. (2000). Skolexempel på gymnasiegrammatik. I B. Brodow, N-E. Nilsson & S O. Ullström (Red.), Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatiken (s. 47-66). Studentlitteratur: Lund.

Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdep..

Widén, P. (2015). Kvalitativa textanalyser. I A. Fejes och R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. Liber AB. Stockholm.

Wikman, T. (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential. Diss. Åbo : Åbo akademi, 2004. Åbo.

UNDERSÖKNINGENS LÄROMEDEL

Eriksson, L., Heijdenberg, H. & Lundfall, C. (2013). Svenska rum. 2. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Jansson, U. & Levander, M. (2012). Handbok i svenska språket. (4., [omarb. och utökade] uppl.) Stockholm: Liber.

Markstedt, C. & Eriksson, S. (2012). Svenska impulser. 2. (2. uppl.) Stockholm: Sanoma Utbildning.

Stensson, H., Lindholm, A. & Sahlin, P. (2014). Fixa grammatiken. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.