Vidare forskning

I denna studie har fokus varit riktat mot elevassistentens perspektiv och uppfattningar om elevens möjligheter till delaktighet och lärande. Jag menar att det hade varit av värde att göra fler studier om hur eleven som har en elevassistent upplever sin skolvardag. Det är värdefullt att röster från de som minst kan påverka sin omgivning och sin situation hörsammas. Jag har under studiens framväxt stött på att man istället för elevassistent använder sig av en extra pedagogisk resurs i arbetslaget. Vilken är skillnaden på extra pedagogisk resurs och elevassistent och inom vilken norm och kultur finns den extra pedagogiska resursen. Vilka tankar finns kring resursfördelning? Vilka strukturer påverkar valet av elevassistent som extra pedagogisk resurs? Vilka resultat finns att uppbringa? Hur spelar formen för resurs in i

8 Referenslista

Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i

Sverige, 12(2), 84-95. Göteborgs Universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik.

Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I B. Starrin & P-G. Svensson (Red.) Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s.111-136). Lund:

Studentlitteratur.

Björck-Åkesson, E. & Nilholm, C. (2007). Inledning. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.) Reflektioner kring specialpedagogik (s.7-16). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bråten, I. (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur

Gadler, U. (1997). Elevassistenten i skolan: är det elevens behov eller någon annans behov

som avgör? Förstudie kring elevassistentens funktion för elever med rörelsehinder. Göteborg:

SIH Läromedel.

Gadler, U. (2011). En skola för alla - gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i

skolans verksamhet. Linnaeus University Press.

Giangreco, M. (2013). Teacher Assistant Supports in Inclusive Schools: Research, Practices and Alternativ? Australasian Journal of Special Education, 38(2), 93-114

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och kultur

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma. Specialundervisning. Stockholm: Skolverket.

Hemmingsson, H., Borell, L., & Gustavsson, A. (2003). Participation in school: School assistants creating opportunities and obstacles for pupils with disabilities. Occupation,

Participation and health, 23(3), 88-98.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” - vad betyder det och vad

vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Patel, R., & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken - motiveringar, genomförande

och konsekvenser. (Specialpedagogiska rapporter, nr.11.) Göteborgs universitet: Institutionen

för specialpedagogik.

Persson, B. (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände? I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.) Reflektioner kring specialpedagogik (s.52-65). Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber

Skolinspektionen, (2010). Framgång i undervisningen. Skolinspektionen Dnr 2010:1284.

Skolverket. (2001). Tre Magiska G:n - skolans insatser för elever med funktionshinder.

Skolverkets rapport nr 202. Stockholm: Liber.

Skolverket, (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2005). Handikapp i skolan. Skolverkets rapport nr 270. Kalmar: Lenanders Grafiska AB.

Skolverket. (2006). På andras villkor - skolans möte med elever med funktionshinder. Kalmar: Lenanders Grafiska AB.

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: DanagårdLiTHO.

Socialstyrelsen. (2010). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och

hälsa: barn och ungdomsversion (ICF-CY). Västerås: Edits Västra Aros AB.

Skär, L. & Tamm, M. (2001). My Assistant and I: disabled children’s and adolescents’ roles and relationships to their assistants. Disability & Society, 16(7), 917-931.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Starrin, B., & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Takala, M., (2007). The Work of Classroom Assistants in Special and Mainstream Education in Finland. British Journal of Special Education, 34(1), 50-57.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet, (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Webster, R., Blatchford, P., Basset, P., Brown, P., Martin, C. & Russel, A. (2010). Double standards and first principles: framing teaching assistant support for pupils with special educational needs. European Journal of Educational Research, 25(4), 319-336.

Webster, R. (2014). Code of Practice: How research evidence on the role and impact of teaching assistants can inform professional practice. Educational Psychology in Practice,

30(3), 232-237.

Webster, R., & Blatchford, P. (2013). The educational experiences of pupils with a Statement for special educational needs in mainstream primary schools: results from a systematic observation study. European Journal of Special Needs Education, 28(4), 463-479.

Webster, R., & Blatchford, P.(2014). Worlds apart? The nature and quality of the educational experiences of pupils with a Statement for special educational needs in mainstream primary schools. British Educational Research Journal. Hämtad 2015-03-07 från

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/berj.3144/epdf.

Bilaga 1

Intervjuguide

Inledningsfas

Syftet med intervjun är att jag ska få en bild av hur elevassistenter tänker kring två

temaområden, delaktighet och lärande. Meningen är att du ska få prata, reflektera, beskriva och berätta. Det handlar inte om att jag ska bedöma ditt jobb, utan mer om att få reda på ditt sätt att tänka kring, dina uppfattningar och upplevelser om vad man gör och hur man gör det.

Etik: Till för studien, inga namn varken på skola, kommun eller personer, spelas in

och data kommer att förstöras när jag är godkänd, mitt arbete kommer att ligga ute på nätet

Upplägg av intervjun;

Inledande frågor, naturligt gå över till mina huvudområden.

Beskriv din utbildningsbakgrund:

Hur länge har du arbetat? Din ålder?

Hur kom det sig att du tog detta jobbet?

Huvudområde:

Beskriv ditt arbete, arbetsuppgifter.

Hur ser en arbetsdag ut? Hur arbetar du?

Hur uppfattar du din roll? Viktig för eleven/läraren/övriga elever?

Hur ser du på din roll i förhållande till elevens delaktighet med kamrater? Hur ser du på din roll i förhållande till elevens lärande?

Frågor till tema:

1. Tror du att det kan vara såhär?

2. Hur kan det bli så? varför händer det? 3. Har du egen erfarenhet av något liknande?

4. Hur tänkte du om det? Berätta! Vad hände? Vad gjorde de vuxna? Hur tänkte eleven, sa den något? Hur blev det till slut? Hur fungerar det nu? Är det något som förändrats i kamratrelationen? På vilket sätt? Vem har förändrats? Vad har

förändrats? Kan något förändras? Hur i så fall?

Avslutningsfas: Något att tillägga? Tack!

Bilaga 2

påverkan på elev i behov och klasskamrater. klassrummets fysiska miljöutformnings påverkan på elev i behov och klasskamrater.

Lärarens arbetssätt, planering, hjälpmedel, inställning till ljudnivå - påverkan på möjlighet till interaktion.

Hur påverkas elevens delaktighet av orsaken till ditt arbete som elevassistent? Skolans uttalade

och icke uttalade normer och reglers påverkan.

Deltagande under rast, idrott, matsal, klassrum.

Assistentens stöttning/hjälp i

klassrumssituationens påverkan på

klasskamraters syn.

Påverkan av eventuella hjälpmedel, I-pad, rullstol, särskild placering i kö, mm.

Forskning säger att….Tror du att det stämmer? Hur tänker du om det?…. Om eleven går iväg för modersmålsundervisning, extra lästräning, mm. Hur tänker…. Hur gör…. Hur känner… Var någonstans.. När då…

Hur kan man arbeta för förstärkning av kamratrelationen? Hur ser du på assistentens roll i samverkan med andra kamrater?

Möjliga ingångar interaktion och lärande; elev i behov-klasskamrater och lärare