I samband med genomförandet av föreliggande uppsats har tankar väckts kring forskningsområden som skulle kunna generera nya viktiga insikter kring läsförståelse. Nedan redogörs för förslag på vidare forskning som jag anser skulle kunna stärka det svenskämnesdidaktiska forskningsfältet som berör läsförståelse.
Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vad som i tidigare forskning skrivits om undervisning i läsförståelse på gymnasiet och hur den kan anpassas till den individuella eleven. Bland de studerade texterna har det empiriska materialet utgjorts av elevenkäter, elevintervjuer, klassrumsobservationer och diverse olika tester för att mäta elevers läsförståelse. Förslag på forskning för att vidare undersöka en liknande frågeställning, och således komplettera den forskning som redan finns, skulle kunna vara att genomföra intervjuer med lärare för att få deras syn kring hur undervisningen kan anpassas efter elevers olika förutsättningar samt undersöka vilka metoder dessa lärare använder. Anledningen till att ett sådant forskningsarbete skulle vara av intresse är för att om man ska kunna förbättra elevers läsförståelse är det viktigt att lärare är medvetna om de metoder som de använder och att dessa i samband med läsundervisningen tillämpas på ett sådant sätt att elever får en djupare förståelse för de texter som de läser. Genom att intervjua lärare skulle framgångsrika metoder kunna framträda som således andra lärare kan ta del av. Det skulle också kunna vara så att vissa brister blir synliga, vilket således kan generera skärpta formuleringar i styrdokumenten kring läsundervisningen på gymnasiet.
Utifrån föreliggande studies resultat har det synliggjorts att läsförståelse kräver tolkning och reflektion för att elever ska nå en djupare förståelse. Därav krävs att de frågor, oavsett om de ska besvaras muntligt eller skriftligt, som elever ska arbeta med i anknytning till det lästa innefattar en djupare innebörd än att eleverna endast ska återge innehåll och svara på enkla frågor. Idag finns olika sätt för att arbeta med läsförståelse, dels kan lärare självständigt välja texter och komponera egna uppgifter som elever ska arbeta med, dels kan lärare använda sig av läroböcker och det arbetsmaterial som tillhör. Ett intressant forskningsområde, och som jag kommer att undersöka i samband med examensarbete två, skulle därför kunna vara att studera olika lärobokstexter och dess tillhörande uppgifter för att undersöka vilken typ av strategianvändning uppgifterna kräver, exempelvis minnesstrategier eller elaboreringsstrategier, för att på så sätt kunna säga något om huruvida läroböckerna bidrar till att eleverna får en djup eller ytlig förståelse för de texter de läser.
Vid ett större forskningsprojekt skulle de båda förslagen ovan även kunna kombineras genom att intervjuer först genomförs med lärare om metoder och undervisningssätt för att arbeta med läsförståelse och sedan undersöks texter och uppgifter som lärarna arbetar med. Detta för att undersöka huruvida lärarnas önskemål om undervisningens utfall stämmer överens, eller inte stämmer överens, med de texter och uppgifter som de använder i sin undervisning.
34
Referenser
Anmarkrud, Øistein (2008), Skickliga lärares läsundervisning – med fokus på läsförståelse. I: Bråten, Ivar (red.), Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur Bommarco, Birgitta (2006), Texter i dialog: en studie i gymnasieelevers litteraturläsning. Malmö högskola, lärarutbildningen
Bråten, Ivar (2008a), Läsförståelse – inledning och översikt. I: Bråten, Ivar (red.), Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Bråten, Ivar (2008b), Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I: Bråten, Ivar (red.), Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Calkins, Lucy (2015), Färdplan för klassrummets läsundervisning: årskurs 2–5. Göteborg: Daidalos
Chambers, Aidan (1993), Böcker inom oss: om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren Finnegan, Elizabeth., & Mazin, Amanada, L. (2016). Strategies for increasing reading comprehension skills in students with autism spectrum disorder: A review of the literature. Education & Treatment of Children, 39(2), 187–219. Hämtad 2018-04-13 https://search-
proquest-com.www.bibproxy.du.se/docview/1785500159/fulltextPDF/2C4E108FDDEE470 BPQ/1?accountid=10404
Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2015), Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Fjärde utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur
Hallesson, Yvonne (2011), Högpresterande gymnasieelevers läskompetenser. Stockholm: Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet
Kornhall, Per (2014), Alla i mål: skolutveckling på evidensbaserad grund. Stockholm: Natur & Kultur
Langer, Judith A. (2001), Beating the Odds: Teaching Middle and High School Students to Read and Write Well, American Educational Research Journal, vol. 38, no. 4, pp. 837-880. Hämtad 2018-04-26
http://www.jstor.org.www.bibproxy.du.se/stable/pdf/3202505.pdf?refreqid=excelsi or:56269248195bcd8c140c663ebe9888e0
McCallum, Steve. R m.fl. (2011), Improving reading comprehension of at‐ risk high‐ school students: The ART of reading program. Psychology in the Schools, vol. 48, no. 1, pp. 78-86. Hämtad 2018-04-25 https://onlinelibrary-wiley-com.www.bibproxy.du.se/doi/epdf/10.1002/pits.20541
Pajkin, Maria (2017), Socioekonomisk bakgrund och dess betydelse för pojkars och flickors läsförmåga och betyg. PEDAGOGISK FORSKNING I SVERIGE, no. 1, pp. 51 Hämtad 2018-04-27 http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/16819/15196
35
Reichenberg, Monica. (2005). Gymnasieelever samtalar kring faktatexter. En studie av textsamtal med goda och svaga läsare. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2016), PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik, Rapport 450. Stockholm: Skolverket
Stenlund, Karin (2017), Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet & Samhällsvetenskapliga fakulteten
Still, Kristine Lynn & Flynt, Christine, A (2012), Does Repeated Reading Improve Reading Fluency and Comprehension for Struggling Adolescent Readers?, Journal of the American Academy of Special Education Professionals, , pp. 152. Hämtad 2018-04-27 https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1135781.pdf
Varga, Anita (2017), Om lässtrategier och textrörlighet: En studie av elevers textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 9, Educare - Vetenskapliga skrifter, no. 2, pp. 103. Hämtad 2018-04-27
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/23552/Educare_2017.2_muep.pdf?seq uence=2&isAllowed=y
36
Bilagor
Bilaga 1 – Innehållsanalys; kategorier och teman
Artikel/Avhandling Kategorier Teman
Bommarco, Birgitta (2006), Texter i dialog: en studie i gymnasieelevers litteraturläsning. Malmö högskola, lärarutbildningen Loggbok Boksamtal Ordförråd Medvetenhet Utrycka känslor Identifikation Lättläst Eget val Repetition Metoder för läsförståelse Förtjänster Meningsfull läsning Strategier Hallesson, Yvonne (2011), Högpresterande gymnasieelevers läskompetenser. Stockholm: Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Strukturerade samtal Frekvent läsning Olika texter Nöjesläsning Textmedvetenhet Genremedvetenhet Tillgängliga resurser Repetition Stryka under Kontrollstrategier Minnesstrategier Individualism Ämne Vokabulär Koncentrationsbrist Metoder för läsförståelse Goda läsare Strategier Försvårad läsning Langer, Judith A. (2001),
Beating the Odds: Teaching Middle and High School Students to Read and Write Well, American
Educational Research Journal, vol. 38, no. 4, pp. 837-880. Läsecirklar Kritiska frågor Social aktivitet Färdighetsinstruktioner Integrerad test-förberedelse Skapa associationer Metoder för läsförståelse Framgångsrika metoder McCallum, Steve. R m.fl. (2011), Improving reading comprehension of at‐ risk high‐ school students: The ART of reading program. Psychology in the Schools, vol. 48, no. 1, pp. 78-86.
ART (ask, read, tell) ART + Textsamtal Interaktion Motivation Ökad förståelse Metoder för läsförståelse Förtjänster
37
Pajkin, Maria (2017), Socioekonomisk bakgrund och dess betydelse för pojkars och flickors läsförmåga och betyg. PEDAGOGISK
FORSKNING I
SVERIGE, no. 1, pp. 51
Attityd
Kulturellt kapital Resultatfaktorer för läsförståelse
Reichenberg, Monica. (2005). Gymnasieelever samtalar kring faktatexter. En studie av textsamtal med goda och svaga läsare. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Strukturerat textsamtal, QtA Segmenterad läsning Skönlitteratur Kontrollfrågor Förkunskaper Metoder för läsförståelse Anpassad läsundervisning Stenlund, Karin (2017), Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En
longitudinell studie av
läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet & Samhällsvetenskapliga fakulteten Avkodning; korrekt läsning & läshastighet Ordförståelse Minnesstrategier Övervakningsstrategier Elaboreringsstrategier Läsförståelse Strategier
Still, Kristine Lynn & Flynt, Christine, A (2012), Does Repeated Reading Improve Reading Fluency and Comprehension for Struggling Adolescent Readers?, Journal of the American Academy of Special Education Professionals, , pp. 152. Upprepad läsning Lägre textnivå Yttre belöningar Välkända mål
Kartlägga & övervaka
Metoder för läsförståelse Anpassad läsundervisning
Varga, Anita (2017), Om lässtrategier och textrörlighet: En studie av elevers textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 9, Educare - Vetenskapliga skrifter, no. 2, pp. 103. Textsamtal Anteckningar Explicit citering Ordförståelse Förutse Frågor Fylla i luckor Lär av varandra Självständighet Metoder för läsförståelse Strategier Förtjänster