Att det måste bedrivas ytterligare forskning om frivillig skoltid är för oss självklart då kunskaperna om detta ännu är högst bristfälliga i och med att det existerat under en kort tid.
Utifrån det resultat vi nått i vår studie är det intressant att i vidare forskning undersöka den skillnad som uppvisades beroende av kön där en större andel pojkar anser att frivillig skoltid främst är anpassad för de skolsvaga medan större andel flickor säger att de är för alla. Genom ytterligare forskning kan man försöka finna grunderna till dessa olikheter för att kunna bevisa att attitydskillnaden mellan könen existerar. Är detta en skillnad som kan ha inverkan på elevdeltagandet i verksamheten kan vidare studeras för att i slutänden se om det är något som kan åtgärdas så att man arbetar efter verksamhetens grundmål.
En annan intressant ingångsvinkel för vidare forskning kan vara att undersöka nyttan med frivillig skoltid genom att låta ett antal elever, både skolstarka, skolsvaga och de medelmåttliga, delta i verksamheten under en viss period för att se om de visar någon förbättring i sina resultat. Detta för att komma underfund med hur verksamheten i dagsläget är utformad, det vill säga vem frivillig skoltid gynnar mest. Liknande undersökningar har genomförts i USA av deras likartade verksamheter vilka visat att enbart vissa elever når förbättrade resultat. Om likande resultat framkommer efter utvärderingar av frivillig skoltid i Sverige bör verksamheten omformas så den omfattar alla elever och dess behov.
7 REFERENSLISTA
After School Alliance (2011). Evaluations backgrounder. A summary of formal evaluations of After School Programs´ inpact on academics, behavior, safety and family life. Hämtat från: http://www.eric.ed.gov/PDFS/ED522626.pdf (2011-12-15).
Education Portal. (2011.) Bush´s No Child Left Behind Law leaves certain children behind. Hämtat från:
http://education-portal.com/articles/Bush's_No_Child_Left_Behind_Law_Leaves_Certain_Chil dren_Behind.html (2011-12-06)
Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Lund:
Studentlitteratur. ISBN 91-44-00052-9
Ekholm, M. (1977). Social utveckling i skolan. Uppsala: Almqvist & Wiksell. ISBN 91-20-04865-3
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L (2009). Metodpraktikan.
3:e uppl. Vällingby: Nordstedts juridik AB. ISBN 978-91-39-10865-8
Foddy, W (1995). Constructing questions for interviews and questionnaires – theory and practice in social research. Hong Kong: Colourcraft. ISBN 0-521-46733-0 Haglund, B (2009). Fritid som diskurs och innehåll – En problematisering av
verksamheten vid ”afterschool-programs” och fritidshem. Pedagogisk forskning i Sverige: Volume 14, Issue 1, p22-44. ISBN: 1401-6788 Huntington Learning Center. (2011;1). Tutoring services history. Hämtat från:
http://huntingtonlearning.com/page/history/ (2011-12-01)
Huntington Learning Center. (2011;2). K-12 tutoring – Teaching approach. Hämtat från: http://huntingtonlearning.com/page/k-12-our-approach/ (2011-12-01) Huntington Learning Center. (2011;3). K-12 tutoring. Hämtat från:
http://huntingtonlearning.com/page/k-12-tutoring/ (2011-12-01).
Inskeep, S. (2010). Former ”No Child Left Behind” Advocate Turns Critic. Hämtat från: http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=124209100 (2011-12-06)
Intervju m. tjänsteman Skolverket (2011-11-14).
Intervju m. rektor Skola A (2011-11-15).
Intervju m. rektor Skola B (2011-11-30).
Jonsson, J-O (2001). Utbildning som resurs under skoltiden och för framtiden:
Uppväxt familj och skolgång. I SOU 2001:55. Barn och ungdomars välfärd:
Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes.
Kylén, J-A. (1994). Fråga rätt-vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning.
Bromma: Tryckeri Balder. ISBN 91-85652-52-0
Lundgren, U P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering.
Pedagogisk forskning. Volume 4,Issue 1, p 31-41. ISBN 1401-6788.
Lärarnas Historia. (2011). Grundskolans lärare – till nu från då. Hämtat från:
http://www.lararnashistoria.se/theme/grundskolans_larare_tidslinje (2011-12-11)
Michigan Department of Education. (2011). Supplemental Educational Services and Public School Choice Required for Title I Schools Not Making AYP. Hämtat från http://www.michigan.gov/mde/0,1607,7-140-35127-49582--,00.html (2011-11-21)
Miller, B. (2001). The promise of After School Programs. Educational leadership.
Volume 58; Issue 7, p. 6-12.
My Academy. (2011;1). My Academy metoden®. Hämtad från:
http://myacademy.se/my-academy-metoden/ (2011-12-07).
My Academy. (2011;2). My Academy. Om oss. Hämtad från:
http://myacademy.se/om-oss/ (2011-12-08).
Neal, D. & Whitmore-Schanzenbach, D. (2010). Left behind by design: Proficiency and test-based accountability. The review of economics and statistics. Volume 92, Issue 2 p.263-283.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. 3:e uppl. Lund:
Studentlitteratur. ISBN 91-44-022883
Proposition 1996/97:109. Lokala styrelser med elevmajoritet.
Selberg, G (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund:
Studentlitteratur. ISBN 91-44-02009-0 SFS. (2010:800). Skollag. Hämtat från
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800 (2011-11-18)
SIRC. (2011). Supplemental Educational Service (SES) Who we are. Hämtat från http://www.sirctexas.net/ses/ (2011-11-21)
SKOLFS. (2010:37). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11. Hämtat från http://www.skolverket.se/skolfs?id=1636 (2011-11-18)
Skolverket. (2011). Timplan för grundskolan. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/om_grund skolan/timplan-for-grundskolan-1.159242 (2011-11-22)
SOU. (2000:39). Välfärd och skola. Socialdepartementet. Hämtat från
http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/59/91f79397.pdf (2011-12-05) Trost, J.(2007). Enkätboken. 3:e uppl. Pozkal, Polen: Studentlitteratur. ISBN
978-91-44-04046-2
US Department of Education. (2001). Public Law 107–110, 107th Congress. Hämtat från: http://www2.ed.gov/policy/elsec/leg/esea02/107-110.pdf (2011-11-22) US Department of Education. (2006). Overview; No child left behind act is working.
Hämtat från: http://www2.ed.gov/nclb/overview/importance/nclbworking.html (2011-12-06)
US Department of Education. (2009). Supplemental Educational Services – Non-regulatory guidance. Hämtat från
www2.ed.gov/policy/elsec/guid/suppsvcsguid.doc (2011-11-27) US Department of Education. (2011) Elementary and secondary education.
Improving basic programs operated by local educational agencies ( Title 1, part A). Hämtat från: http://www2.ed.gov/programs/titleiparta/index.html (2011-11-27).
Utbildningsdepartementet. (2011). Ansvaret för skolan i Sverige. Hämtat från:
http://www.regeringen.se/sb/d/3708/a/15579 (2011-06-06).
Westlund, I (2007). Läxan en svårfångad företeelse i Kjell Granström (red.).
Forskning om lärares arbete i klassrummet. Forskning i fokus nr33.
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. ISBN 91-7307-008-4
Zimmer, R., Hamilton, L & Christina, R. (2010). After-school tutoring in the context of no Child Left Behind; Effectiveness of two programs in the Pittsburg Public Schools. Economics of education review. Volume 29, p. 18-28.
BILAGA 1
ELEVENKÄT – SKOLANS NAMN
Ange om du är kille eller tjej.
Kille Tjej
1. Vilken årskurs går du i?
år 6 år 7 år 8 år 9
2. Har du deltagit i frivillig skoltid? Om du har deltagit, hur många gånger?
Aldrig
1-2 gånger
3-5 gånger
6-10 gånger
11 – alla gånger den erbjudits
(Om du svarat aldrig gå till fråga …) 3. Vad brukar du arbeta med på frivillig skoltid?
Aldrig Ibland Ofta Alltid
Läxor
Fördjupningsarbete
Rester från något skolämne
Läsa inför prov
Frivilliga uppgifter
Repetera lektionsinnehåll
Annat
Kommentar:
………
………
4. Varför går du på frivillig skoltid? (Kryssa för de svar som stämmer för dig) För att inte få underkänt i något ämne
För att höja mitt betyg i något ämne
För att komma ifatt i något ämne
För att jag inte förstår något ämne
För att min lärare säger att jag ska
För att mina föräldrar säger att jag ska
Annat
Kommentar:………
……….
5. Vad tycker du om frivillig skoltid? (Sätt ett kryss i den ruta som stämmer för dig)
Stämmer Stämmer Stämmer ej delvis helt
Det finns lärare där som kan hjälpa mig
Det finns klasskamrater som jag kan
arbeta tillsammans med
Det är en lugn miljö, där jag ej blir störd
Jag jobbar bättre på frivillig skoltid än hemma
Det är bra att kunna ta igen det man missat
Det är bra att kunna repetera det som är svårt
Jag har möjlighet att fördjupa mig i ämnet
Jag tycker inte att frivillig skoltid är bra
6. Vad tycker du har varit bäst för dig med frivillig skoltid? (Vi vill veta vad du tycker har hjälpt just dig)
Svar : ………
………
………
7. Har du någon gång du varit på frivillig skoltid och inte fått den hjälp du behöver?
Ja
Nej
Om du svarat ja, ange vad eller varför du inte fick den hjälp du behövde:
Svar:………
………..
8.
A
Trivs du bättre nu med frivillig skoltid än när du började?
Jag trivs sämre nu än tidigare
Jag trivs bättre nu än tidigare
Det är ingen förändring mot tidigare
8.
B
Trivs du bättre eller sämre med frivillig skoltid nu än när man införde det?
Jag trivs sämre nu än tidigare
Jag trivs bättre nu än tidigare
Det är ingen förändring mot tidigare
9. Var någonstans gör du helst skoluppgifter (som inte sker på lektionstid)?
I skolan
Hemma
Hos kompisar
Vet inte
Kommentar:………
……….
10. Tycker du att frivillig skoltid skall finnas kvar på din skola?
Ja
Nej
Vet inte
Kommentar:……….
………
11. Vem tycker du att frivillig skoltid mest är till för?
Elever som behöver hjälp för att bli godkända
Elever som har lätt i skolan och behöver utmanas
Det finns till lika mycket för alla elever
Kommentar:………
………
12. Som avslutning – hur trivs du med att gå i skolan i allmänhet?
Jag trivs bra i skolan
Jag trivs inte bra i skolan
Vet inte
Kommentar:………
……….