Vår studie har handlat om hur den pedagogiska måltiden sam konstitueras av flera aktörer utifrån en posthumanistisk teoribildning, det vore intressant att applicera vårt syfte och frågeställningar på en studie om till exempel på/avklädning i hallen, på samlingsmattan eller mellanmålet. Hur skulle det till exempel kunnat se ut om vi utfört en studie med samma frågeställningar och syfte på en förskola där lunchen är traditionellt schemalagd klockan 11, före vila och raster? Kan tidsaspekten förstås som en agent där den handlar tillsammans med normer, tingen, regler, pedagoger och barn?
Vi tror det skulle kunna vara givande att pröva och ompröva nya och samma teorier i nya studier, då likt tillblivelseprocesserna i måltiden kan två studier som skriver om liknande/samma syfte och teori inte kan göra samma. Den grekiske filosofen Herakleitos har tillskrivits meningen “en man går inte ner i samma flod två gånger ty mannen och floden är inte densamma”. På samma sätt skulle det bli en helt annan studie om vi valt att med samma syfte göra studien igen, då vi inte är samma Sara och Elin som vi var när uppsatsprocessen började och inte heller uppsatsen.
Referenser
Ahn, Song-ee (2015) Aktör-nätverksteori. I Fejes, Anders & Thornberg. Robert (red.) Handbok i kvalitativ
analys. 2. uppl. Stockholm: Liber ss. 115-130.
Barad, Karen (2003). Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter. Signs: Journal of Women in Culture and Society 2003, vol. 28, no. 3.
Barad, Karen Michelle (2007). Meeting the universe halfway: quantum physics and the entanglement of matter
and meaning. Durham, N.C.: Duke University Press.
Bengtsson, Karin & Hägglund, Solveig (2015). Barns samtal som kunskapskälla. I Löfdahl, Annica, Franzén, Karin & Hjalmarsson, Maria. Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. 2.uppl. Stockholm. Liber. ss. 121-131.
Cathey, Mary & Gaylord, Nan (2004). Picky Eating: A Toddler's Approach to Mealtime. Pediatric nursing 30(2) ss. 101-109.
Dahlin-Ivanoff, Synneve (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i
kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm. Liber. ss. 81-92.
Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Douglas, Mary (1997). Renhet och fara: en analys av begreppen orenande och tabu. Nora: Nya Doxa.
Eidevald, Christian (2015). Videoobservationer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa
metoder. 2. uppl. Stockholm. Liber. ss. 114-127.
Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring : pedagogisk dokumentation som grund för
kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss. Stockholm : Stockholms
universitet, 2013. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95692.
Emilsson, Inga-Lill (2014). Sandlådan med nya glasögon. I Löfdahl, Annica, Franzén, Karin & Hjalmarsson, Maria. Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. 2. uppl. Stockholm. Liber. ss.81-91.
Förskola-skola-kommittén (1985). Förskola - skola: betänkande. Stockholm: Liber/Allmänna förl. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-8350941
Grieshaber, Susan. (1997). Mealtime rituals: Power and resistance in the construction of mealtime rules. British
Journal of Sociology, 48 (4): 649-666.
Gullberg, Eva (2004). Det välnärda barnet: föreställningar och politik i skolmåltidens historia. Diss. Linköping : Univ., 2004.
Gunnarsson, Karin (2015). Med önskan om kontroll: figurationer av hälsa i skolors hälsofrämjande arbete. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2015.
Hammarström-Lewenhagen, Birgitta (2013). Den unika möjligheten: en studie av den svenska förskolemodellen
1968-1998. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2013.
Haudrup Christensen, Pia (2003) Børn, mad og daglige rutiner. Barn (21) 2-3. Ss. 119- 137. Norsk senter for barneforskning.
Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa?: förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2010 Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/22776. Holmlund, Kerstin (1996). Låt barnen komma till oss: förskollärarna och kampen om småbarnsinstitutionerna
1854-1968. Diss. Umeå : Umeå universitet, 1996.
Hultman, Karin (2011). Barn, linjaler och andra aktörer: posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och
materialitet i förskola/skola. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2011.
Johansson Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2001). Omsorg – en central aspekt av förskolepedagogiken. Exemplet måltiden. Pedagogisk Forskning i Sverige 6 (2) ss. 81–101.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Lek och läroplan: möten mellan barn och lärare i
förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Tillgänglig på Internet:
http://hdl.handle.net/2077/19096.
Kärrby, Gunni. (2000). Svensk förskola - pedagogisk kvalitet med socialpolitiska rötter. Borås: Högskolan Borås, Institutionen för pedagogik.
Lalander, Philip (2015) Observationer och etnografi. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i
kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm. Liber. ss.93-113.
Lenz Taguchi, Hillevi (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv
pedagogik. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Livsmedelsverket (2007). Bra mat i förskolan: råd för förskola och familjedaghem. Uppsala: Livsmedelsverket. Livsmedelsverket (2016). Bra måltider i förskolan. Uppsala: Livsmedelsverket.
Löfgren, Håkan (2015). Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl, Annica, Franzén, Karin & Hjalmarsson, Maria. Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. 2. uppl. Stockholm. Liber. ss.144-156.
Markström och Halldén, Ann (2009) Children’s Strategies for Agency in Preschool. Children & Society Vol. 23, ss. 112–122. DOI:10.1111/j.1099-0860.2008.00161.x.
Masny, Diana (2014) Disrupting Ethnography through Rhizoanalysis. Qualitative Research in Education, 3(3) ss.345-363. DOI: 10.4471/qre.2014.51.
Mol, Ann-Marie (2012). Mind your plate! The ontonorms of Dutch dieting. Social Studies of Science, 43 (3), 379-396. DOI: 10.1177/0306312712456948.
Munck Sundman, Ulrika (2013). Hur barn gör måltid. Licentiatavhandling Stockholm : Stockholms universitet, 2013.
Myrdal, Alva & Myrdal, Gunnar (1934). Kris i befolkningsfrågan. Stockholm: Bonnier.
Norman, Jenny (2003). Språkspel i förskolan - uppfostran vid matbordet. Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik, Malmö högskola.
Nyberg, Maria, Lennernäs, Maria, Sepp, Hanna & Sollerhed, Ann-Christine (2010). Förskolebarns hälsa och
välbefinnande dialoger med föräldrar till förskolebarn, Kristianstad Kommun. Tillgänglig på Internet:
http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:408664/FULLTEXT01.pdf.
Persson Osowski, Christine (2012). The Swedish school meal as a public meal: collective thinking, actions and
meal patterns. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2012 Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-178161.
Pike, Jo (2008). Foucault, space and primary school dining rooms. Children’s Geographies 6 (4) ss.413–422. Sepp, Hanna, Abrahamsson, Lillemor & Fjellström, Christina (2006). Pre-school staffs’ attitudes toward foods in
relation to the pedagogic meal. International Journal of Consumer Studies 30 (2) ss.224-232. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd 1987:3. Stockholm: Socialstyrelsen. Sundin, Jan (2005) Folkhälsa och folkhälsopolitik. I Sundin, Jan (red.) (2005). Svenska folkets hälsa i historiskt
perspektiv. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut Tillgänglig på Internet:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/21487/r2005-08-svensk-folkhalsohistoria.pdf.
Svensson, Peter (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i
kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber. ss.208-219.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: från 1800-talets mitt till idag. 2. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Widén, Pär (2015). Kvalitativ textanalys. I Fejes, Anders & Thornberg. Robert (red.) Handbok i kvalitativ
analys. 2. uppl. Stockholm: Liber. ss.176-193.
1968 års barnstugeutredning (1972). Förskolan: betänkande. D. 1. Stockholm: Liberförlag/Allmänna förl. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-260562.