Vidare forskning - Att följa, dokumentera och utveckla barns lärande

Vi anser efter vår studie att pedagogers uppdrag vad det gäller att följa, dokumentera och utveckla barns lärande inte fått huvudfokus i de dokumentationsunderlag vi tagit del av inom lärloggarna. Utan fokus har som tidigare nämnt hamnat på barnens förmågor och i likhet med vad tidigare forskning även belyst. För att barn ska få tillgång till en förskola som tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära efter läroplanens intentioner ska dokumentationerna följas upp och analyseras. Förslag till vidare forskning efter vår studie är att djupare analysera hur lärloggarna används som underlag vid uppföljning och analysarbete i verksamheten, med utgångspunkt i frågeställningen;

 Hur används lärloggar i webbverktyget Unikum som underlag för systematiskt kvalitetsarbete? På vilket sätt används lärloggarna för att skapa möjligheter för barns utveckling och lärande? Förslag till vidare forskning kan även vara att fokus riktas mot pedagogerna och deras uppfattningar av vad dokumentationsuppdraget innebär. Här skulle intervjuer som metodansats kunna användas för att få svar på pedagogernas förståelse för sitt dokumentationsarbete. Förslag på frågeställningar är;

 Vilken betydelse får detta för verksamheten och således det enskilda barnet utveckling och lärande?

Referenser

Abrahamsson, Bengt, Berg, Gunnar & Wallin, Erik (1999). Organisations- och läroplansperspektiv. En väg mot en teori om skolan som institution. Pedagogisk forskning i Sverige, 1(4), ss. 145-161.

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 8-16.

Alvestad, Togeir & Sheridan, Sonja (2015). Preschool teachers´ perspectives on planning and documentation in preschool. Early Child Development and Care, 185(3) ss. 377-392. DOI: 10.1080/03004430.2014.929861

Asplund Carlsson, Maj, Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Från görande till lärande och förståelse: En studie av lärarens lärande inom estetik. Nordisk barnehageforskning, 1(1) ss. 41-51.

Bergström, Göran, Boréus, Kristina (2005). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Bergström, G & Boréus, K. (red.). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Innehållsanalys. I Bergström, G & Boréus, K. (red). Textens

mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, ss. 49-90.

Berntsson, Paula (1999). Förskolan läroplan och förskolläraryrkets professionalisering. Pedagogisk forskning i

Sverige, 4(2), ss. 199-212.

Bjervås, Lise-Lotte (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan:

en diskursanalys. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/25731

Bjervås, Lise-Lotte (2012) Bedömning av förskolebarn i en kunskapsekonomi. I Åsén, Gunnar & Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Utvärdering i förskolan – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 6: 2012. Stockholm: Vetenskapsrådet, ss. 156-163.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Efstratia, Sodou & Vassilios, Tsafos (2010). Preschool Teachers’ Understandings of the National Preschool Curriculum in Greece. Early Childhood education, 37, ss. 411-419. DOI 10.1007/s10643-009-0368-2

Eidevald, Christian (2013). Hallå, hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i

förskolan. Stockholm: Liber.

Eidevald, Christian (2015). Videoobservationer. I Ahrne, G. & Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber, ss. 114-127.

Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk dokumentation som grund för

kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms

Emilson, Anette & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk

barnehageforskning, 5(21) ss. 1-16.

Eriksson, Annika (2014a). Förutsättningar blir till erbjudanden. Belyst genom utformning och genomförande av

förskolans temainriktade arbetssätt. Lic.-avh. Umeå: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå

Universitet.

Eriksson, Annika (2014b). Förskollärarens förtydligade ansvar – en balansgång mellan ett demokratiskt förhållningssätt och att utöva yrkeskunskap. Nordisk barnehageforskning. 7(7), ss. 1-17.

Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.

Eriksson, Marie (2015). Med luppen på verksamheten: att systematiskt utveckla förskolans arbete. Stockholm: Lärarförlaget.

Folke-Fichtelius, Maria & Lundahl Christian (2015). Förskolebarns lärande som mått på kvalitet – statliga krav på dokumentation i förskolan. I Åsén, G. (red.) Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Gustafsson, Christina (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk forskning i Sverige, 1(4), ss. 43-97.

Graneheim, Ulla H. & Lundman, Berit (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), ss. 105-112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hedges, Helen, Cullen, Joy & Jorda, Barbara (2011). 205 Early years curriculum: funds of knowledge as a conceptual framework for children’s interests. J. CURRICULUM STUDIES, 43(2), ss. 185–205.

Insulander, Eva & Svärdemo-Åberg, Eva (2014). Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet? Om oförenliga tankestilar i dagens förskola. Journal of Nordic Early Education Research, 7(12), ss. 1-18.

Johansson, Eva M. (2016). Det motsägesefulla bedömningsuppdraget: en etnografisk studie om bedömning i

förskolekontext. Diss. Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/46830

Lager, Karin (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling. En policystudie av systematiskt

kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet. Diss. Göteborgs universitet, Göteborg, ss. 27-36.

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/40661

Larsson, Staffan (2005). Om kvalitet I kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25, ss.1-33.

Lindblad, Sverker, Linde, Göran & Naeslund, Lars (1999). Ramfaktorteori och pedagogiskt förnuft. Pedagogisk

forskning i Sverige, 1(4) ss. 93-109.

Linde, Göran (2012). Det ska ni veta!: En introduktion till läroplansteori!. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, Anne-Li & Sparrman Anna (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), ss. 58-69.

Lundström, Martina (2016). Det synliga barnet: barns perspektiv på kvalitetsarbetet. Stockholm: Lärarförbundet.

Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 32-44.

May, Tim (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Pramling, Niklas (2013). Liknelser och metaforer i samtal mellan barn och lärare. I Pramling Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. (red.) (2013). Barndom, lärande och ämnesdidaktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 59-67.

Pramling Samuelsson, Ingrid (2010). Ska barns kunskaper testas eller deras kunnande utvecklas i förskolan?.

Nordisk barnehageforskning, 3(3) ss. 159-167.

Pramling Samuelsson, Inger & Pramling, Niklas (2010). I Klapp Ekholm, A. Bedömning för lärande: - en grund

för ökat kunnande. Stockholm: Stiftelsen SAF i samarbete men Lärarförbundet

Pramling Samuelsson, Inger, Sheridan, Sonja & Williams, Pia (2006). Fine preschool curricula – a comparative perspictive. International Journal of Early Childhood, 38(1), 11-30.

Pramling Samuelsson, Ingrid, Williams, Pia & Sheridan, Sonja (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Nordisk Barnehageforskning, 9(7), 1-14.

Schulz, Marc (2015). The dokumentation of children´s learning in early childhood education. Children &

society, (29) ss, 209-218. DOI: 10.111/chso.12112

Sheridan, Sonja (2009). Perspektiv på kvalitet. I Sheridan, S., Pramling Samuelsson I. & Johansson, E. (red).

Barns tidiga lärande: en tvärsnittsstudie om förskolans miljö för barns lärande. Göteborg: Acta Universitatis

Gothoburgensis, ss. 39-48.

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2013). Preschool a source for young children´s learning and well-being. International Journal of Early Years Education, 21(2-3) ss. 207-222.

DOI:10.1080/09669760.2013.832948

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. uppl. 2. Stockholm: Liber.

Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson Eva (2009). Diskussion. I Sheridan, S., Pramling Samuelsson I. & Johansson, E. (red). Barns tidiga lärande: en tvärsnittsstudie om förskolans miljö för barns

lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, ss. 239-272.

Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola – lärande och bärande: Kvalitetsgranskningsrapport om

förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska ansvaret. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen (2016a). Förskolans pedagogiska uppdrag – om undervisning, lärande och förskollärarens

Skolinspektionen (2016b). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse 2015-2017. Delrapport 1. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen: nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2010). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016). Läroplanen för förskolan [ny rev.uppl.] Stockholm: Skolverket.

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Peter & Ahrne Göran (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P.

Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber, ss. 17-31.

Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.

Tyrén, Lena (2013). "Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill": en studie om

lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken. Diss. Göteborg: Göteborgs

universitet. http://hdl.handle.net/2077/32755

Unikum (2016a). Webbutbildning. http://www.unikum.net/forskola/webbutbildning-forskola/ [2016-11-16].

Unikum (2016b). Pedagogisk dokumentation. http://www.unikum.net/forskola/pedagogisk-dokumentation/ [2016-11-16].

Unikum (2016c). Röd tråd. http://www.unikum.net/kommun/rod-trad/ [2016-12-09].

Unikum (2016d). Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. http://www.unikum.net/forskola/kvalitet/ [2016-11-16].

Unikum (2016e). Proffsiga utvecklingssamtal i förskolan. http://www.unikum.net/forskola/utvecklingssamtal/ [2016-12-09].

Unikum (2016f). Kopplat till förskolans läroplan. http://www.unikum.net/forskola/lpfo98/ [2016-12-10].

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplanen för förskolan: Lpfö 98. Stockholm: Regeringskansliet.

Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: didaktik, dokumentation och

bedömning i förskola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson Annika (2008). Individuella utvecklingsplaner för yngre barn i Sverige. Ett kritiskt ämnesdidaktiskt perspektiv. Nordisk barnehagsforskning, 1(1) ss. 25-39.

Vetenskapsrådet (2015). En likvärdig förskola för alla barn: innebörder och indikationer. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Widén, Pär (2015). Kvalitativ textanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, ss.176-193.

Åsén, Gunnar & Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Utvärdering i förskolan – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 6: 2012. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilagor

(Bilaga 1: Samtycke vårdnadshavare)

XXX 2016-11-07 Hej Vårdnadshavare på XXX Förskola!

Vi är studenter på Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen, avdelningen för

förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Inom ramen för vår sista och avslutande kurs på förskollärarutbildningen ska vi skriva ett examensarbete. Vår studie kommer handla om kvalitetsarbete i förskolan. Vi skulle vilja få tillgång till ert barns lärloggar för att analysera hur pedagoger skriver fram lärande relaterat till läroplanens intentioner, i kedjan mot att kvalitetssäkra verksamheten. Vi utgår ifrån ett citat från läroplanen ”För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras” och vill se på hur pedagoger gör detta i lärloggarna. Vårt intresse är alltså hur pedagogerna på förskolan dokumenterar barns utveckling och lärande, inte ditt/ert barns individuella utveckling och lärande.

Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt, personuppgiftslagen (1998:204) samt Vetenskapsrådets skrift om God Forskningssed. Detta innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig konfidentialitet gäller. Allt insamlat material, i detta fall lärloggarna kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas. Det kommer inte framgå på vilken förskola studien är genomförd eller vilka lärloggar som ingått. Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.

Med detta brev vill vi be om ert medgivande för ert barns medverkande i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas utan att uppge orsak. Samtycker ni till studien så skriver ni under bifogad blankett. Om ni accepterar kommer barnen också att bli tillfrågade om de vill, eller inte vill att dokumentationerna ingår i studien. En förutsättning för barnens medverkan är att både ni som vårdnadshavare och barnen samtycker till studien. Om ni som vårdnadshavare tackar ja till medverkan, men barnen säger nej så kommer barnens beslut att respekteras.

Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet.

Vänliga hälsningar Ellen Jildeteg & Linda Stensson

44 Ellen Jildeteg Tel.nr XXX Mailadress XXX Linda Stensson Tel.nr XXX Mailadress XXX

Handledarens namn Christian Eidevald Stockholms Universitet

Barn och Ungdomsvetenskapliga Institutionen 106 91 Stockholm Telefon: XXX Mailadress: XXX

Förfrågan om samtycke till medverkan i studie. Återlämnas ifylld till XXX innan den 11/11-16. Om du/ni inte samtycker till medverkan är det bara att bortse från detta brev.

Jag/Vi MEDGER att mitt/vårt barn deltar i studien. Barnets namn ……… Vårdnadshavares namnunderskrift/er ………

46 (Bilaga 2: Samtycke vårdnadshavare)

XXX 2016-11-07

In document Att följa, dokumentera och utveckla barns lärande (Page 40-50)