Vi tror att vi någon gång under vår yrkesverksamma tid kommer att möta barn och föräldrar i kris, hur vi kommer att bemöta dem är svårt att förutsäga, men det vi vet är att barnet ska vara i fokus. Förskollärarna i vår studie har berättat att det är viktigt att tala med
barngruppen om döden och andra krissituationer om det uppstår. Vi har även insett att det är viktigt att samtala om döden som en naturlig del, som styrks av Bøge & Dige (2006) som också menar att samtal om döden bör ske även att man inte kan koppla det till någon aktuell situation. Samtal med barngruppen om en händelse hjälper det drabbade barnet i sin
bearbetning, barnet kan då få en känsla av att inte vara ensam om sin situation. Rädda Barnen har gjort en undersökning genom Laila Lindberg (Förskolan, 2007) som är
lekarbetespedagog. Hon har till del bidragit till att vi har fått förståelse även för hur viktigt det är att prata med barn om deras bilder och också något som är minst lika viktigt för oss i vår yrkesroll är att läsa för barnen.
Kinge (2008) anser också att det är viktigt som förskollärare att se skillnad på medkänsla och empati. Hon beskriver att medkänsla handlar om att blanda in egna minnen och känslor från en händelse som man sedan överför till barnet. Det här kan medföra att man som förskollärare går miste om det barnet vill dela med sig. Att visa empati betyder att man som förskollärare bekräftar barnets känslor och behov utan att värdera och döma. Under vårt arbete har vi fått en stor förståelse för hur viktigt det är att som förskollärare vara
emotionellt mogen, att känna sig själv och sina känslor. Som Normell (2004) påpekar är det viktigt för att kunna känna av och bemöta andras känslor på rätt sätt.
Vidare forskning
Under studiens process har det väckts en del tankar och idéer för hur vidare forskning kan se ut. Några exempel är att undersöka om flickor och pojkar som befinner sig i kris blir
bemötta på olika sätt av förskollärare och om deras känslor och sorg uttrycker sig på olika sätt. Ett annat intressant perspektiv är att undersöka om kris och sorg ter sig olika beroende på vilken kultur man har och hur förskollärarna bemöter det. Ytterligare en intressant infallsvinkel är att studera lekens betydelse för bearbetning av kris och sorg. Som vidare forskning hade vi också tyckt det varit spännande och mycket givande att följa en individ som varit med om en kris för att se hur personen utvecklas och för att upptäcka eventuella
mer med kring just den individen och om vad som fungerat bra. Som en sista idé vi har fått under studiens process är att undersöka rektorernas roll och hantering av krissituationer på förskolan.
Tack
Vi vill tacka vår handledare Birgitta Davidsson som har visat ett stort engagemang och stöd under studiens process. Hon har betytt oerhört mycket för oss under den här tiden genom att hon har väglett oss in i ny kunskap. Vi vill också tacka de förskollärare som deltagit i studien och som delgett oss olika berättelser ifrån verkligheten. De har gjort att vi kunnat genomföra studien och gett oss och kunskaper som vi tar med oss in i vår framtida yrkesroll.
Till sist vill vi tacka de personer som korrekturläst studien och gett oss betydelsefulla synpunkter.
Maria Cullbrand, Sofia Månsson och Sofia Olausson
Referenser
Andersen, John & Weiss, Susan. (1994). Handledning i barnomsorgen. Lund:
Studentlitteratur.
Andersson, Bengt-Erik. (1980). Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm: Barnpsykologiska forskningsgruppen. Rapport 15/1980 FAST- projektet 10.
Andersson, Bengt-Erik. (1986). Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Nils. Rädda Barnen. ( 1995). Att möta små barns sorg- en bok för förskolan.
Stockholm: Bergs Grafiska.
Aronsson, Karin. (2002). Barns världar- barns bilder. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur.
Backman, Jarl. (2008). Rapporter och uppsatser. Danmark: Studentlitteratur.
Bendroth Karlsson, Marie. ( 1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund:
Studentlitteratur.
Björklund Ordell, Susanne. (2007). Etik. Dimenäs red. Lära till lärare. Stockholm: Liber.
ss. 21-28.
Booth, Wayne; Colomb, Gregory & Williams, Joseph. (2004). Forskning och skrivande- konsten att skriva enkelt och effektivt. Studentlitteratur: Lund.
Bovbjerg, Kirsten Marie & Søgaard Sørensen, Marianne. (2009). Collegiality and teamwork.
Two logics in educational teamwork. Nordisk pedagogik. Nordic Educational Research.
Universitetsförlaget Oslo. Nr: 1/2009. Volym 29. ss. 120-134.
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid. (1997). Att bli sig själv. Stockholm: Liber AB.
Bronfenbrenner, Urie. (2005). Making Human Beings HUMAN. Bioecological Perspectives on Human Development. United States of America: Sage Publications Inc.
Bronfenbrenner, Urie. (1979). The ecology of human development : experiments by nature and design. Cambridge, Mass: Harvard University.
Bøge, Per. & Dige, Jes. (2006). Möta barn i sorg - Handlingsplan för skola och förskola.
Kristianstad: Sveriges utbildningsradio AB.
Claesdotter, Annika. (2009). Kollegorna formar dig i yrket. Förskolan. Nr 4:2009. ss. 40-41.
Dimenäs, Jörgen. (2007). Att undersöka utbildning och undervisning. I Dimenäs red. Lära till lärare. Stockholm: Liber AB. ss. 10-19.
Dyregrov, Atle & Raundalen, Magne. (1995). Sorg och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Maria & Näsman, Elisabet. (2009). Utsatta barn i familjerättsprocesser: utredarens bemötande och barns strategier. Social vetenskaplig tidskrift. Forsa. Förbundet för forskning och socialt arbete. Årgång 16. Nr: 1/2009. ss. 20-37.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Fahrman, Monica.(1993). Barn i kris. Lund: Studentlitteratur.
Foster, Sis. (1990). Barn, död och sorg. Om barn i sörjande familjer. Stockholm: Nordstedts Förlag AB.
Fredriksson, Gunilla. ( 1991). Föräldrasamarbete i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Förskolan. (2007). Förberedd i med mötet med full förälder. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.forskolan.se/main.asp?ArticleID=381568&ArticleOutputTemplateID=87&Articl eStateID=2&CategoryID=3756&FreeText=krisbearbetning Kl. 22.14. 090604.
Godani, Guhn. (2004). Till en pedagog från en psykolog- om traumatiserade barn i undervisningen. Stockholm: Rädda barnen.
Gustavsson, Lars H. (2008). När det värsta händer - om krishantering i förskola och skola.
Stockholm: Myndighet för skolutveckling.
Gotvassli, Kjell-Åge. (2002). En kompetent förskolepersonal- Om personal och kompetensutveckling i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Hebb, Timothy Tore. (2009). Stöd när sorgen drabbar. Förskolan. Nr 3:2009. ss. 16-17.
Högskoleverket (2009). Den Svenska högskolan. Grundutbildning. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.hogskoleverket.se/densvenskahogskolan/utbildning.4.539a949110f3d5914ec800 057957.html Kl. 15.30. 090517.
Johansen, Vegard. (2009). Teoriperspektiver på barndom og betydningen av sosiale strukturer, Barn. Norsk senter for barneforskning.. Nr. 1/2009. ss. 69- 87.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2003). Barns perspektiv och
barnperspektiv. Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige 2003. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Årg. 8, Nr 1-2, ss 42-57. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.ped.gu.se/pedfo/v8/n1.html Kl. 14.30. 090506.
Juul, Jesper & Jensen, Helle. (2003). Relationskompetens - I pedagogernas värld.
Stockholm: Runa Förlag.
Kihlström, Sonja. (2007). Observation som redskap. Dimenäs red. Lära till lärare.
Stockholm: Liber. ss. 30-57.
Kinge, Emilie. (2008). Barnsamtal- den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn med samspelssvårigheter. Stockholm: Studentlitteratur.
Kinge, Emelie. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund:
Studentlitteratur.
Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri. (2006). Psykologisk första hjälp.
Användarinstruktion andra utgåvan. ss. 2-87. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.katastrofpsykiatri.uu.se/forstahjalprev.pdf . Kl 14.15. 090423.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Stockholm; Studentlitteratur.
Lantz, Annika. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lindalh, Marita. (1998). Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur.
Lindalh, Marita. (2004). Om lärande, utbildning och hållbar utveckling. SOU 2004:104.
Lindalh, Marita & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2002). Imitation and variation: reflections on toddlers´ strategies for learning. Scandinavian Journal of Educational Research. Vol. 46, No.1, 2002. ss. 25-45.
Ljunggren, Ann. (2005). Barn sörjer randigt. Förskolan. Nr 2:2005. ss. 2-3
Lökken, Gunvor & Söbstad, Frode. (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling. (2008). När det värsta händer - om krishantering i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Normell, Margareta. (2004). Pedagogens inre rum- om betydelsen av känslomässig mognad.
Stockholm: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva. (2009). Why do children involve teachers in their play and learning? European Early Childhood Education Research Journal.
Volym17. Nr 1. March 2009. ss. 77-94.
Raundalen, Mange & Schultz, Jon-Håkon. (2007). Krispedagogik- hjälp till barn och unga i kris. Lund: Studentlitteratur.
Rädda barnen & Dyregrov, Artle. (2006). Beredskapsplan för förskolan. Vid kriser och katastrofer. Stockholm: Rädda Barnen.
Stukat, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Svedberg, Lars. (2003). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
Svenning, Conny. (2000). Metodboken. Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling.
Klassiska och nya metoder i IT - samhället. Eslöv: Lorentz Förlag.
Säljö, Roger. (2005). Lärande och kulturella redskap- om läroprocesser och det kollektiva minnet. Falun: Nordstedt Akademiska Förlag.
Thuren, Torsten. (2008). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.
Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes förlag.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk- samhällsvetenskapligforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Weirø , Bodil. (2004). Empatisk kommunikation - Giraffspråket i pedagogiken. Lund:
Studentlitteratur.
Wehner- Godée, Christina. (2000). Att fånga lärandet - Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber AB.
Wiklund, Eva. (2000). Värdegrunden i förskolan. Stockholm; Förskolans förlag.
Zachrisson, Karin. (2009). Barnböcker hjälper läkare förstå barns dödsångest.
Läkartidningen. Nr. 13. vol 106. ss. 955- 958.
Bilaga 1