får svar Att förstå
6.4 Vidare forskning
Under arbetet med denna studie har det dykt upp vissa frågor som hör ihop med hur denna studie skulle kunna utvecklas och förbättras. Det är framförallt frågor som ger svar på i vilken utsträckning lärarna i studien arbetar med olika former av läsförståelseundervisning i sina klasser. Dessa frågor hade möjligtvis kunnat bli besvarade genom att kompletterande intervjuer med lärarna genomförs där lärarna får beskriva mer i detalj hur de i klassen arbetar med olika delar av läsförståelsen. Dessutom skulle klassrumsobservationer hos lärarna när de undervisar i läsförståelse och olika lässtrategier kunna tillföra information om hur den konkreta undervisningssituationen ser ut. Det vore dessutom intressant att ta del av elevers tankar och reflektioner kring hur de läser och angriper olika slags texter i lärarnas klasser. En mer övergripande fråga som vore av värde att följa upp är hur rektorer ser på lärares kompetens inom läsförståelse och läsförståelsestrategier och hur de dessutom tar tillvara på denna kunskap.
Det vore även givande att studera hur lärares arbete med läsförståelse och läs-förståelsestrategier ser ut bland lite äldre elever.
7 REFERENSER
Adams, M. J. (1990). Beginning to read. Thinking and Learning about Print. Cambridge: The MIT Press
Anderson, R. P. & Pearson P. D. (1984). A schema-theoretic view of basic processes in reading comprehension. I P. D. Pearson (Ed.) Handbook of Reading research. s. 255-291. New York: Longman.
Björklund Boistrup, L. (2009). Formativ och summativ bedömning. I L. Lindström (Red.) & V. Lindberg (Red.) Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och
utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Bruner, J. S. (2002). Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Bråten, I. (2008a). Läsförståelse – inledning och översikt. I Bråten, I. (Red.).
Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. (2008b). Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I Bråten, I.
(Red.). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. & Strømsø, H. I. (2008). Förståelse av olika sorters texter. I Bråten, I. (Red.)
Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Dimenäs, J. (Red.) (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.
Duke, N. K. & Pearson, P. D. (2002). Effective Practices for Developing Reading Comprehension. I A. E. Farstrup & S. J. Samuels (Eds.) What Research Has to Say
About Reading Instruction. (tredje utgåvan) Newark, DE: International Reading
Association. s. 205-242.
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber AB.
Folkeryd J., Geijerstam, Å. & Edling, A. (2007). Textrörlighet – hur elever talar om egna och andras texter. I L. Bjar (Red.) Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. Frost, J. (2002). Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur. Frost, J. (2003). Läsundervisning och läsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Goodman, K. (1986). What´s Whole in Whole Language? Portsmouth: Heinemann. Grøver Aukrust, V. (2008). Ett riktigt fynd och ett bra köp: om språk och läsförståelse i ett utvecklingsperspektiv. I Bråten, I. (Red.) Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Guthrie, J. T. Wigfeld, A. & Perencevich, K. (2004). Motivating Reading
Comprehension Concept – Oriented Reading Instruction. London: Lawrence Erlbaum
Associates Publishers.
Høien, T. & Lundberg, I. (2001). Dyslexi från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Hoover, W. & Gough, P. (1990). The Simple View of Reading. Reading and Writing: An
Interdisciplinary Journal, (andra utgåvan) s 127-160.
Karlsson, O. (1999). Utvärdering – mer än en metod. En översikt. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.
Keene, E. O. & Zimmermann, S. (2003). Tankens mosaik. Om mötet mellan text och
läsare. Göteborg: Daidalos.
Kihlström, S. (2007a). Fenomenografi som forskningsansats. I J. Dimenäs (Red.) Lära
till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.
Kihlström, S. (2007b). Intervju som redskap. I J. Dimenäs (Red.) Lära till lärare. Att
utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber AB.
Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Malmö: Liber AB.
Lepola, J., Niemi, P., Kuikka, M. & Hannula, M. (2005). Cognitive-linguistic skills and motivation as longitudinal predictors of reading and arithmetic achievement: A follow-up study from kindergarten to grade 2. I International Journal of Education Research Nr 43. s. 250-271.
Lindberg, V. (2009) Bedömning i förändring. I L. Lindström (Red.) & V. Lindberg (Red.) Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap.
(sjätte utgåvan) Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Lindström, L. (2009) Inledning. I L. Lindström (Red.) & V. Lindberg (Red.)
Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. (sjätte utgåvan) Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Lpo94. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Utbildningsdepartementet Stockholm.
Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2008). Vad är lättläst? Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtat den 10 juni, 2010, från http://www.spsm.se/PageFiles/ 4882/Vad%20%c3%a4r%20l%c3%a4ttl%c3%a4st.pdf
McKinsey & Company (2007). How the world´s best performing school systems come
out on top. New York.
Myrberg, M. (2006). Bakgrund. I Blomqvist, C. & Wood, A. Undervisning som
fungerar. Intervjuer med lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2007.
Pardo, S. L. (2004). What every teacher needs to know about comprehension. I The
Reading Teacher. Vol. 58. Nr. 3. s. 272-280.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
Perfetti, C. A. (1985). Reading Ability. New York: Oxford University Press.
Perfetti, C. A. Landi, N & Oakhill, J. (2005). The Acquisition of Reading Comprehension Skill. I Snowling, M. & Hulme, C. The science of reading. A handbook. Oxford: Blackwell Publishing Ltd.
Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Persson, U.-B. (2007). Om läsförståelse ur elevers och lärares perspektiv. I K. Granström (Red.) Forskning om lärares arbete i klassrummet. s 187-205. Stockholm: Liber AB.
Pressley, M. (2006) Reading instruction that works: the case for balanced teaching.
(tredje utgåvan) New York: The Guilford Press.
Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur.
Reynolds R. (2002) Att förstå läsförståelse. Grundforskning och dess konsekvenser för
undervisningen. Hämtad 1 mars, 2010, från http://www.sprakaloss.se/ reinolds_svensk.htm
Rienecker, L & Stray Jörgensen, P (2008). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber AB. Rosén, M. Längsjö, E. Nilsson, I & Gustafsson, J-E. (2008). Läsförståelse under
luppen. Stockholm: Natur & Kultur.
Skolinspektionen (2010). Otillräckligt arbete med elevers läsutveckling. Hämtat den 23 maj, 2010, från http://www.skolinspektionen.se/sv/Kvalitetsgranskning/Nyheter1/ Otillrackligt-arbete-med-elevers-lasutveckling/
Skolverket (2006). Med fokus på läsförståelse. En analys av skillnader och likheter
mellan internationella studier och nationella kunskaper.
Skolverket (2007a). Rapport 305 PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i
Sverige och i världen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2007b). Rapport 304 Vad händer med läsningen. En kunskapsöversikt om
läsundervisningen i Sverige 1995-2007. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008a). Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med
skriftliga omdömen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008b). Kursplaner och betygskriterier. (andra utgåvan) Västerås: Fritzes. Skolverket(2008c) Basfärdigheterna Läsa och Skriva. Hämtad 15 april, 2010, från http://www.skolverket.se/sb/d/2190
Skolverket (2008d). Nya språket lyfter. Diagnosmaterial i svenska och svenska som
andraspråk för grundskolans årskurs 1-5. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2009a). Lärarlyftet. Hämtad 23 mars, 2009, från http://www.skolverket.se/ sb/d/1838/a/9414.
Skolverket (2009b). Rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola.
Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes.
Smith, F. (1997). Läsning. Stockholm: Liber AB.
Snowling, M. (2000). Dyslexia. Oxford: Blackwell Publishers Ltd.
Snowling, M. (Red.) & Hulme, C. (Red.) (2005). The science of reading. A handbook. Oxford: Blackwell Publishing Ltd.
Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in Reading: Some Consequences of Individual Differences in the Acquisition of Literacy. I Reading Research Quarterly, Nr 21, s. 369-407.
Stanovich, K. E. (2000). Progress in understanding reading. New York: The Guilford Press.
Strømsø, H. I. (2008). Högläsning, snabbläsning och läsförståelse – om läsning och forskning om läsförståelse. I Bråten, I. (Red.) Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Swalander, L. (2010). Självbild, motivation och dyslexi. I Samuelsson, S. (Red.)
Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. s 162-182. Stockholm: Natur och
Kultur.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Norstedts Akademiska Förlag. Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.
Utbildningsdepartementet (2007). Regeringsbeslut II:8. Uppdrag till Statens skolverk att svara för fortbildning för lärare.
Vellutino, F. R. & Fletcher, J. M. (2005). Developmental Dyslexia. I Snowling, M. & Hulme, C. The science of reading. A handbook. Oxford: Blackwell Publishing Ltd. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhälls-vetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotsky, L. S. (1978). Mind in Society. The Development of Higher Psychological
Processes. London: Harvard University Press.
Vygotsky, L. S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Westby, C. E. (2005). Assessing and Remediating Text Comprehension Problems. I Catts, H. & Kamhi, A. (Ed.) Language and Reading Disabilities. Boston: Allyn and Bacon.
Westlund. B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur.
Wolff, U. (2005) Characteristics and varieties of poor readers. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Acta Universitatis Gotheburgensis.