Med grund för denna studie är det främsta förslaget på vidare studier att utöka antalet respondenter kvantitativt respektive kvalitativt för att få en större population, vilket gör det mer legitimt att generalisera resultatet. Det är även av intresse att inkludera revisorer för att få deras uppfattning om revisorernas roll och mäta det mot intressenternas syn i förhållande till lagar och normer. Vidare kan det vara av intresse att genomföra en liknande studie på andra aktörer än kreditgivare, såsom börsnoterade bolag stora som små för att mäta meningsskiljaktigheterna sinsemellan de aktörerna. Det är även intressant att undersöka hur man kan reducera det förväntningsgap som råder mellan intressenter och revisorernas arbete, detta för att reducera bankernas risktagande vid kreditgivning
Källförteckning
Almer, D.E. & Brody, Richard G. (2002). An empirical investigation of context-dependent communications between auditions and bankers. Managerial Audition journal, Vol. 17(8), s.478-486.
Andersson, T. (2002). Politik för tillväxt - internationella trender och den svenska
utmaningen. Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)
Baron, C. (1977). Uncovering corporate irregularities: are we closing the expectation gap?
Journal of Accountancy, Vol. 144 (4), s.56–66.
Berry, A.J., Faulkner, S., Hughes, M. & Jarvis, R. (1993). Financial information, the banker and the small business. The British Accounting Review, Vol.25(2), s.131-150.
Berry, A. & Robertson, J. (2006). Overseas bankers in the UK and their use of information for making lending decisions: Changes from 1985. The British Accounting Review, Vol.38(2), s.175-191.
Best, P. J., Buckby, S. & Tan, C. (2001). Evidence of the audit expectation gap in Singapore.
Managerial Auditing Journal, Vol. 16 (3), s.134–144.
Brommé L., Elmér L. & Nylén, B. (1998). Kreditgivning till företag. Lund: Studentlitteratur.
Bruzelius, L.H. & Skärvad, P-H. (2011). Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Callius, S. (2018), ”Nya krav för revisorsutbildningen från 1 juli”
https://www.civilekonomen.se/aktuellt/nya-krav-for-revisorsutbildningen-fran-1-juli/
Hämtad: 2019-01-07
Carrington, T. (2014). Revision. Malmö: Liber.
Cassel, F. (1996). Den reviderade revisorsrollen: en oren berättelse. Stockholm: Nerenius & Santérus.
Creswell, J.W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five
approaches. Thousand Oaks: SAGE Publications.
Diamant, A. (2004). Revisors oberoende: om den svenska oberoenderegleringens utveckling,
dess funktion och konstruktion. Uppsala: Iustus.
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Fadzly, M. N. & Ahmad, Z. (2004). Audit expectation gap. Managerial Auditing Journal, Vol. 19(7), s.897–915.
FAR Online. (2006). Marie Wernerman.
https://www-faronline-
en%20praktisk%20beskrivning (Hämtad 2018-10-21)
Godsell, D. (1992). Legal liability and the audit expectation gap. Singapore Accountant, Vol. 8, s.25-28.
Gómez-Guillamón, D.A. (2003). The usefulness of the audit report in investment and financing decisions, Managerial Auditing Journal, Vol. 18 (6/7), s.549-559.
Green, E. (1997). Kreditbedömning och intuition: ett tolkningsförslag. Lund: Lund Univ. Press.
Guiral‐Contreras, A., Gonzalo‐Angulo, J. A. & Rodgers, W. (2007). Information content and recency effect of the audit report in loan rating decisions. Accounting & Finance, Vol. 47(2), s. 285-304.
Hatherly, D., Innes, J. & Brown, T. (1991). The expanded audit report - an empirical investigation. Accounting and Business Research, Vol. 21(84), s. 311-319.
Holm, C. & Zaman, M. (2012). Regulating audit quality: Restoring trust and legitimacy.
Accounting Forum, Vol. 36(1), s. 51–61.
Humphrey, C., Moizer, P. & Turley, S. (1993).The Audit Expectation Gap in Britain - an Empirical Investigation, Accounting and Business Research, Vol. 23(91A), s. 395–411.
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval I företagsekonomi och andra
Johansson, S-E., Häckner, E. & Wallerstedt, E. (2005). Uppdrag revision: revisorprofessionen i takt med förväntningarna? Stockholm: SNS förlag eller studieförbundet
Näringsliv och samhälle.
Koh, H.C. & Woo, E-S. (1998). The expectation gap in auditing, Managerial Auditing
Journal, Vol. 13(3), s.147–154.
Kumar, V., Aaker, D. A. & Day, G. S. (1999). Essentials of marketing research. New York:
Wiley
Lee, T. H., Ali, A. M., & Bien, D. (2009). Towards an Understanding of the Audit Expectation Gap. ICFAI Journal of Audit Practice, Vol. 6(1), s. 7-35.
Liggio, C. D. (1974). The Expectation gap: the accountant’s legal Waterloo? Journal of
contemporary business, Vol. 3(3), s. 27-44.
Lin, Z. J., Tang, Q., & Xiao, J. (2003). An experimental study of users’ responses to qualified audit reports in China. Journal of International Accounting, Auditing and Taxation, Vol.12(1), s.1-22.
Monroe, G. S. & Woodliff, D. R. (1993). The effect of education on the audit expectation gap. Accounting & Finance, Vol. 33(1), s. 61–78.
Nordström, P. (2013), Balans, https://www.tidningenbalans.se/debatt/elektronisk-
rapportering-skulle-underlatta-for-alla/
Porter, B. (1993). An empirical study of the audit expectation-performance gap. Accounting and business research, Vol. 24(93), s. 49-68.
Revisorinspektionen.
https://www.revisorsinspektionen.se/vanliga-fragor-och-svar/ansvar-och-uppgifter/
(Hämtad 2018-10-21)
Rien, A. F. (2014). Audit Expectation Gap and Its Implication on Credit Decision Making.
International Journal of Scientific and Technology Research, Vol. 3(2), s. 250–257.
Riksbanken. (2001). Finansiell stabilitet 2/2001.
http://archive.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_FS/finstab_01 _2_artikel2.pdf
(Hämtad 2018-10-21)
Salehi, M. (2011). Audit expectation gap: Concept, nature and trace. African Journal of
Business Management, Vol.5(21), s.8376–8392.
Schelluch, P. (1996). Long-form audit report messages: further implications for the audit expectation gap, Accounting Research Journal, Vol. 9, s.48-55.
Schleifer, L. L. F. & Friedlob, G. T. (1997) Understand the audit process to save on audit fees,
Business Forum, Vol. 22, No. 2, pp. 67-72.
Schneider, A. & Church, B. K. (2008). The effect of auditors’ internal control opinions on loan decisions. Journal of Accounting and Public Policy, Vol.27(1), s.1–18.
SFS 2004:297. (2004). Från Svenska författningssamling (SFS) Lag (2004:297) om bank- och
forfattningssamling/lag-2004297-om-bank--och-finansieringsrorelse_sfs-2004-297#K8
(Hämtat 2019-01-07)
Sigbladh, R. & Wilow. S. (2008). Kredithandboken: en praktisk vägledning i kreditarbetet. 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Svensson, K. & Ulvenblad, P.O. (1994). Bankmäns hantering av krediter till små företag: en
studie ur ett informationshanteringsperspektiv. Halmstad: ADE-Tryck.
Swedish Bankers. (2014). Bankernas betydelse för Sverige.
https://www.swedishbankers.se/media/1001/1402bankernas_betydelse.pdf
(Hämtad 2018-10-21)
Trohammar, C-J. (2005). Revision: en praktisk beskrivning. Stockholm: FAR förslag.
Öhman, P. (2007). Perspektiv på revision: tankemönster, förväntningsgap och dilemman. Sundsvall: Mittuniversitetet.
Bilagor: Bilaga 1
Enkätutskick till kreditgivare Hej
Jag erbjuder dig att delta i en kortare enkätundersökning. Du får erbjudandet att besvara enkätundersökningen med anledning av din yrkesroll som kreditgivare på bank. Jag studerar kreditgivarens förväntningar och uppfattningar på revisionsyrket i förhållande till revisorns arbetsuppgifter enligt lagar och normer. Förväntningsgapet mellan allmänheten och revisionsbranschen har diskuterats i flera år och nu vill jag ta reda på hur just dina förväntningar ser ut i din roll som kreditgivare.
Jag hoppas att du har möjlighet att delta i denna undersökning. Enkäten tar ca 5-10 minuter att genomföra. Resultatet kommer att ligga till grund för det fortgående arbetet med studien. Jag skulle gärna vilja ha dina svar så snart som möjligt, dock senast 21 december.
Med vänlig hälsning Nancy Akkurt
Enkätundersökning
Följande enkätundersökning använder sig av en sjugradig skala. Siffran 1-3 representerar svaret närmast påståendet till vänster. Siffran 5-7 representerar svaret närmast påståendet till höger. Siffran fyra (4) representerar ett neutralt ställningstagande, det kommer likställas med att man inte vet svaret.
Exempel
Om du väljer siffran två (2) på påståenden ovan innebär det att du anser att revisorn är ansvarig för att upptäcka alla bedrägerier i boksluten.
Uppfattning om revisorns ansvarsuppgifter
1 Revisorn är ansvarig för att upptäcka alla bedrägerier i boksluten
1 2 3 4 5 6 7
Revisorn är inte ansvarig för att upptäcka alla bedrägerier i boksluten
2 Revisorn är ansvarig för ett företags interna kontroll är sund och hållbar
1 2 3 4 5 6 7
Revisorn är inte ansvarig för ett företags interna kontroll ska vara sund och hållbar
3 Revisorn är ansvarig för att upprätthålla företagets bokföring
1 2 3 4 5 6 7
Revisorn ansvarar inte för att upprätthålla företagets bokföring
4 Företagsledningen bär ansvaret för att upprätta ett företags bokslut
1 2 3 4 5 6 7
Företagsledningen bär inte ansvaret för att upprätta ett företags bokslut
5 Revisorn är ansvarig för att förebygga bedrägerier i företagets bokslut
1 2 3 4 5 6 7
Revisorn är inte ansvarig för att förebygga bedrägerier i företagets bokslut
6 En revisor måste vara opartisk och objektiv i sitt ställningstagande
1 2 3 4 5 6 7
En revisor måste inte vara opartisk och objektiv i sitt ställningstagande
7 Revisorn ska uttala sig angående val av
revisionsförfaranden
1 2 3 4 5 6 7
Revisorn uttalar sig inte angående val av
revisionsförfarande
Uppfattning om tillförlitlig information.
8 Den finansiella rapporten ger alltid en korrekt och rättvisande bild om företagets verksamhet
1 2 3 4 5 6 7
Den finansiella rapporten ger inte alltid en korrekt och rättvisande bild om
företagets verksamhet
9 En reviderad årsredovisning utan
anmärkningar innebär alltid att företaget är fri från bedrägerier
1 2 3 4 5 6 7
En revideras årsredovisning utan anmärkningar innebär inte alltid att ett företag är fri från bedrägerier 10 Omfattningen av det utförda revisionsarbetet framgår tydligt i revisionsberättelsen 1 2 3 4 5 6 7
Omfattningen av det utförda revisionsarbetet framgår inte tydligt i
revisionsberättelsen
11 Det reviderade bokslutet är en absolut säkerhet
(försäkran) för användarna att den inte innehåller väsentliga felaktigheter
1 2 3 4 5 6 7
Det reviderade bokslutet är inte en absolut säkerhet (försäkran) för användarna att det inte innehåller väsentliga felaktigheter
Bilaga 2
Intervjufrågor till kreditgivare
Berätta gärna om dig själv och din roll (namn, yrkesroll, arbetsuppgifter, antal år som du arbetat inom den rollen, utbildning).
Vilken information om företaget behöver ni för att kunna fatta ett kreditbeslut?
Med vilka verktyg analyserar ni informationen ni efterfrågar?
Vad har en revisionsberättelse för betydelse för dig som kreditgivare?
Hur påverkar en ren revisionsberättelse din kreditbedömnings vid långivning?
Hur påverkar en oren revisionsberättelse din kreditbedömning vid långivning?
Vad har ni för uppfattningar och förväntningar på revisorn och dess revision?