Genom att angripa detta forskningsfält genom andra metoder skapas möjligheten att belysa detta fält utifrån andra perspektiv. En möjlighet skulle vara, som jag tidigare under resultatdiskussion varit inne på, undersöka vilka variabler som påverkar frekvensen i förskolors statusuppdateringar. Skulle pedagogernas ålder eller privata engagemang av sociala medier kunna påverka och vara ett samband? Det är anmärkningsvärt att kommentera och diskutera kring varför mer än hälften av de undersökta förskolornas närvaro på Facebook skedde innan år 2013 men att det endast var 19 procent av dessa förskolor som startade att bruka sidan. Varför startade dessa upp ett konto som de inte började använda? Vilka ambitioner fanns och vad var orsaken till att pedagogerna inte kom igång med att lägga upp inlägg? En annan vinkling är också att se vad som hände under 2013. Hur kom det sig att 89 procent av förskolorna började använda Facebook som en aktiv kommunikationskanal just under detta år? Det vore också mycket intressant, att genom intervjuer med både pedagoger och användare undersöka vad de anser om denna kommunikationsform och vad de eftersträvar/förväntar sig av den. Den etiska aspekten kring vilken dokumentation som förskolor väljer att lägga upp på internet är enormt viktig att studera och ta upp till debatt. Barnens perspektiv måste också tillvaratas och bevakas. På vilket/vilka sätt får barnen vara med och bestämma vad som läggs upp på nätet? Hur kan vi som vuxna veta vilka bilder som barnen upplever som kränkande om de inte får möjlighet att komma till tals? Det vore också intressant att se hur interaktionen skulle se ut om barnen var medförfattare till publiceringarna. Skulle detta i sådana fall resultera i en ökad interaktivitet med flera kommentarer och skulle responsen se annorlunda ut?
Kommunikationen som finns tillgänglig på internet måste också föräldrar och andra intressenter kunna skaffa fram på annat sätt. Även om internet idag finns nästan i var mans hem så kan förskolor inte utesluta personer som av olika anledningar inte har tillgång till detta tekniska verktyg. Det går heller inte att tvinga på föräldrar att skapa konton på olika sociala medier bara för att kunna följa barnens vardag. Utifrån detta vore det intressant att undersöka hur förskolor kombinerar och kompletterar olika kommunikationskanaler. Det är viktigt att inte ”tappa bort” den mänskliga och närvarnade kontakten. Här vill jag återigen lyfta fram Litton och Littons (1998:200) resonemang att se internet som ett hjälpverktyg i sin kommunikation och inte som en ersättning av den verbala direkt kontakten.
30
Referenser
AcadeMedia. Tillgänglig: <http://www.academedia.se>. [2013-12-02]
.
Aharony, N. (2012). Facebook use in libraries: an exploratory analysis. Aslib Proceedings,
64(4):358-372.
Anderhag, P., Selander, S. & Svärdemo-Åberg, E. (2002). Interaktivitet och hypertextualitet? Om digital kommunikation och digitala läromedel. I Säljö, R. & Linderoth, J. (red.). (2002).
Utm@ningar och e-frestelser. It och skolans lärkulturer. Prisma: Stockholm.
Andersson, S. (2004). Om vetenskapens gränser. Socialfilosofiska betraktelser. Daidalos: Göteborg. Ballin, J. (2013). Mamma i tid. I Harju, A. & Tallberg Broman, I. (2012). Föräldrar, förskola och
skola. Om mångfald, makt och möjligheter. Studentlitteratur: Lund.
Carlsson, L. (2010). Sociala medier – en lathund. Guide till Facebook, LinkedIn, Twitter, bloggar med
mera. Kreafon AB: Göteborg.
Cederholm, P. & Johansson, S. (2002). Möt språket. Muntlig och skriftlig kommunikation. Gleerups Utbildning AB: Malmö.
Dahlén, M. (2002). Marknadsföring i nya media – marknadsföring i kubik. Liber: Malmö.
Datainspektionen. Är det ok för föräldrar och andra anhöriga att fotografera på förskola och skola. (1998). Tillgänglig: <http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/personuppgiftslagen/ar-det-ok-for-foraldrar-och-andra-anhoriga-att-fotografera-pa-forskola-och-skola/> [2013-11-15]. Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statisktik verktygslåda. Multivariat analys. Studentlitteratur:
Lund.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur: Lund.
Erstad, O. (2002). ´Handlingsrummet som öppnar sig`. Berättelser från ett multimedialt praxisfält. I Säljö, R & Linderoth, J. (red.). (2002). Utm@ningar och e-frestelser. It och skolans lärkultur. Prisma: Stockholm.
Facebook. Statistik. Tillgänglig: <http://www.facebookskolan.se/statistik> [2013-11-03]. Fredriksson, P. (1 oktober 2012). Facebook i förskolan gav bättre arbetsro. Tidskriften Arbetsliv.
Tillgänglig: <http://www.prevent.se/sv/Arbetsliv/Artikel/2012/Facebook-i-forskolan-gav-battre-arbetsro/>. [2013-10-03].
Gerolimos, M. (2011). Academic libraries on Facebook: An analysis of user’s comments. DLib
Magazine, 17(11/12)
Gustafsson. J-E. (1999). Strukturella ekvationsmodeller. I Eggeby, E. & Söderberg, J. (1999).
Kvantitativa metoder. Studentlitteratur: Lund.
Hall, M. J. (2011). Kom igång med Facebook. Pagina: Sundbyberg.
Harju, A. & Tallberg Broman, I. (2012). Föräldrar, förskola och skola. Om mångfald, makt och möjligheter. Studentlitteratur: Lund.
31 Holmberg, K., Huvila, I., Kronqvist-Berg, Nivakoski, O. & Widén-Wulff, G. (2009). Bibliotek 2.0.
Deltagarkultur i förändring. BTJ Förlag: Lund.
Kronqvist-Berg, M. (2012). Like this page: Allmänna bibliotek på Facebook. Informaatiotutkimuksen päivät 2012, 1. -2. Marraskuuta, Åbo Akademi, Turku.
Körner, S. & Wahlgren, L. (2012). Praktisk statisktik. Studentlitteratur: Lund.
Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent. Introduktion till intra-aktiv
pedagogik. Malmö: Gleerups förlag.
Litton, G. & Litton, J-E. (1998). Kommunikations handboken för Internet. Liber Ekonomi: Malmö. Läroplan för förskolan Lpfö98 reviderad 2010, Fritzen: Stockholm.
Melin, L. (2011). Texten med extra allt. Om text, bild och grafisk form – i samverkan. Liber: Stockholm.
Möller, M. (2002). Muntlig och skriftlig kommunikation. Almqvist & Wiksell: Stockholm.
Nilsson, Å. (2010). Kvantitativ innehållsanalys. I Ekström, M. & Larsson, L.(red.). (2010). Metoder i
kommunikationsvetenskap. Studentlitteratur: Lund.
Olmstead, C. (2013). Using Technology to Increase Parent Involvement in Schools. TechTrends 2013,
vol. 57, nr 6 (28-38).
Pysslingen. (2013). Riktlinjer för sociala medier. Tillgänglig: <http://www.academedia.se/wp-content/uploads/2013/04/Riktlinjer_sociala_medier_130430.pdf>. [2013-11-25]
Rask, S.R. (2006). När det gamla möter det nya. Om skolan och den nya tekniken. Ekelunds: Solna. Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. Liber: Stockholm. Sjögren, L. & Hydén, J. (2012). Reklam och marknadsföring stjäl tid. Skolvärlden 2012, nr 8 (22-25). Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation.
Stockholm: Skolverket.
Svennig, B. (2011). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i
förskolans dokumentation. Studentlitteratur: Lund.
Sveningsson, M. (2006). Anonymitet i gemenskaper på nätet. I Jobring, O., Carlén, U. & Bergenholtz, J. (red.). (2006). Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet. Studentlitteratur:Lund. Sveningsson, M., Lövheim, M. & Bergquist, M. (2003). Att fånga Nätet. Kvalitativa metoder för
Internetforskning. Studentlitteratur: Lund.
Sveriges kommuner och landsting (SKL). (2010). Sociala medier och handlingsoffentligheten. Tillgänglig: <http://www.skl.se/vi_arbetar_med/juridik/artiklar/sociala_medier> [2013-11-26]. Vallberg Roth, A-C. (2012). Föräldraskap mellan offline och online. I Harju, A. & Tallberg Broman, I.
2012). Föräldrar, förskola och skola. Om mångfald, makt och möjligheter. Studentlitteratur: Lund.
Vetenskapsrådet. God forskningssed. Rapport nr 1:2005 reviderad november 2011. Tillgänglig: http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+forskningss ed+2011.1.pdf [2013-11-10].
32 Youtube (2012). Tillgänglig: <http://www.youtube.com/watch?v=n8yZWY_7Hhg>. [2013-10-03].
33