Det viktigaste anser vi vara hur och varför attityden gentemot barns faktalitteratur har uppstått och hur en förändring ska komma till stånd. Vi efterlyser också vidare
forskning om det mönster vi nämner ovan, nämligen att läsovilliga i större utsträckning läser faktaböcker samt vilka effekterna av denna läsning blir. Fortsätter de sedan med
”riktiga” böcker eller håller de sig till faktalitteraturen?
Vilka blir konsekvenserna av underskattningen av faktaboken i relation till
skönlitteraturen? Vi lade i vår undersökning märke till att barnen inte läser faktaböcker men däremot tidskrifter inom olika ämnen.
Detta ter sig intressant i våra ögon och är ytterligare något som kan utforskas vidare. Ytterligare en aspekt som kan vara intressant att forska vidare om är det inflytande som pedagoger har över bibliotekariens yrkesroll.
46
9. Sammanfattning
Denna undersökning behandlar barns fritidsläsning. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barns självvalda läsning ser ut samt vilka skäl de har att läsa faktalitteratur på fritiden. Undersökningen grundar sig i mellanstadieelever på två skolor i en mindre kommun. Utifrån detta syfte formuleras tre frågeställningar som ligger till grund för arbetet:
- Vad väljer barn att läsa på sin fritid?
- Vilka skäl anger barnen till att de läser faktaböcker?
- När och var läser de på fritiden?
I litteraturgenomgången presenteras tidigare forskning inom området för barns fritidsläsning av både faktalitteratur och skönlitteratur. Många röster i forskningen menar att det skulle kunna gå att använda faktalitteratur i mycket större utsträckning än vad som görs idag för att främja barns läsning. Det finns olika syn på vad läsning är. Enligt NE är läsning en konst, en komplicerad färdighet som kräver lång tid och mycket övning för att kunna utvecklas, avkodning och förståelse. Chambers menar att läsandet är ett helt drama. Böckerna i centrum men i läsningen ingår all slags text som kan uppkomma, allt från enkla skyltar till skönlitteratur.
Amira Sofie Sandin anser att ordet läslust saknas i debatten om barns läsning. Astrid Lindgren ansåg att det är en skillnad på barns och vuxnas läsande. Vuxna lägger ofta in olika synsätt i barns läsning. Viktigt att vuxna kan visa barnen att läsning kan
tillfredsställa många olika behov. Som teoretisk utgångspunkt för att besvara frågeställningarna används Aidan Chambers ”läshjul” och Wåhlin och Asplund Carlssons ”Barnens tre bibliotek”. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Totalt genomfördes nio intervjuer med tjugoåtta barn i åldrarna 9-12 år. Deras utsagor om fritidsläsning ligger till grund för analysen.
I diskussionskapitlet tolkas resultatet med de teorier som valts samt kopplingar till den litteratur vi använt.
Vi tycker oss se ett mönster, nämligen att de barn som tycker att läsning är tråkigt i större utsträckning läser faktaböcker. En annan sak vi upptäckte var att det rådde olika syn på ordet läsning. Flera av barnen i vår undersökning förknippade ordet enbart med böcker. Den forskning som vi har läst till detta arbete pekar på att barnen väljer
faktaböcker om de får välja själva. Det är inget som vi har fått fram i vår undersökning. Vi har också lagt märke till att det finns en attityd mot faktaböcker att de inte skulle vara ”riktiga” böcker. Detta kan naturligtvis påverka barnens val av böcker.
47
Käll och litteraturförteckning
Otryckta källor:Intervjumaterial med de 28 barnen finns i förvaring hos författarinnorna
Tryckta källor:
Berntsson, Anna & Lövhammer, Caroline (2008) ”Läsare görs av läsare” En kvalitativ
intervjuserie om föräldrars läsning tillsammans med sina barn Examensarbete inom
lärarutbildningen Sociologiska institutionen Göteborgs universitet
Boolsen, Merete Watt (2007) Kvalitativa analyser – forskningsprocess, människa,
samhälle Malmö Gleerup
Bryman, Alan (2001) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö Liber AB
Chambers, Aidan (1993) Böcker inom oss – om boksamtal Stockholm Rabén & Sjögren
Dayton-Sakari, Mary & Jobe, Ronald (2003) Reluctant readers choose
nonfiction//Bookbird: literature for children and young people, problems of juvenile
reading vol. 41, nr 1, s.21-27
Doiron, Ray (2003). Motivation the Lifelong Reading Habit Through a Balanced Use of Children’s Information Books. School Libraries Worldwide, Vol 9, No 1, s.39-49 Dolatkhah, Mats, (2010) Barnbiblioteket och läsandets fyra ”M”// Barnet, platsen, tiden
Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld Red. Kerstin Rydsjö, Frances
Hultgren, Louise Limberg s. 103 - 130
Doverborg, Elisabet & Ingrid Pramling Samuelsson (2000) Att förstå barns tankar –
Metodik för barnintervjuer Stockholm Liber
Dyson, Anne H.// Liberg, Caroline (2007) Att läsa och skriva Skolverket www.skolverket.se [2011-05-13]
Edman, Lena Kjérsen (2004) Barn- och ungdomsböcker genom tiderna Stockholm Natur och Kultur
Eriksson, Thord (2009) Klart att barn kan lära sig strängteori!// Vi föräldrar no 12 2009 s. 106-107
Fennrup, Anna-Karin & Magdalena Gustafsson (2000) Är fackboken underskattad
bland barnbibliotekarier och mellanstadielärare Om synen på fackboken som källa till kunskap i ett livslångt lärande Magisteruppsats i biblioteks och informationsvetenskap
vid bibliotekshögskolan/ biblioteks- och informationsvetenskap/ Högskolan i Borås 2000:13
Furhammar, Sten (1997) Varför läser du? Stockholm Carlssons Bokförlag
Giblin Cross, James (2000). More Than Just the Facts: A Hundred Years of Children’s Nonfiction. The Horn Book Magazine, Vol 76, No 4, s.413-424
48
Gómez, Elsa (1991) Faktaboken – en bortglömd genre inom barnlitteraturen// SPOV:
studier av den pedagogiska väven 12: 11-23
Gómez, Elsa (2008) Faktaboken som pedagogisk resurs Elsa Gómez och Studentlitteratur
Haglund, Björn (2009) Fritid som diskurs och innehåll En problematisering av verksamheten vid ”afterschool-programs” och fritidshem Pedagogisk forskning i
Sverige Årg. 14 nr 1 s. 22-44
Hellsing, Lennart (1999) Tankar om barnlitteraturen Stockholm Rabén & Sjögren
Johansson, Barbro (2010) Barnbibliotekariers och forskares barnperspektiv// Barnet,
platsen, tiden Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld Red. Kerstin Rydsjö,
Frances Hultgren, Louise limberg s. 23-46
Kilim, Adnana (2007) Ungdomars syn på fritid En studie av 15-åringars upplevelser av
fritid Kandidatuppsats Sociologiska institutionen Lunds universitet
Klingberg, Göte (1998) Den tidiga barnboken i Sverige Stockholm Natur och Kultur
Kåreland, Lena (2001) Möte med barnboken Stockholm Natur och Kultur
Kåreland, Lena (2009) Barnboken i samhället Lund Studentlitteratur AB
Lindberg, AnnaKarin (2002) Fackböcker för barn – ett försök till analysmodell Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid
bibliotekshögskolan/biblioteks- och informationsvetenskap/Högskolan i Borås 2002:5
Lindgren, Astrid (2007) En bok kan läsas på många olika sätt// Det gränslösaste
äventyret, Red.: Lena Thörnkvist Stockholm Eriksson & Lindgren
Mauritzon, Sara & Sara Wijk (2008) Att få upp ögonen för faktaboksfrågan. En
kartläggning av barnbibliotekaries förmedling av faktaböcker på bokprat.
Magisteruppsats Biblioteks- och informationsvetenskap Lunds universitet
Molin, Anna & Emelie Larsson (2008) Läsning, viktigt i barns utveckling – en
jämförelse av barns studier under en tioårsperiod Examensarbete Lärarprogrammet
Institutionen för individ och samhälle Högskolan Väst
Nasiell, Annika (2007) Faktatexten ställer andra krav på läsaren//Boken om läslust En
handbok om att väcka ungas läsintresse 7-15 år Stockholm Barnens bokklubb
Nationalencyklopedin 2010-08-05
Nikolajeva, Maria (2004) Barnbokens Byggklossar Lund Studentlitteratur
Nilsson Ek, Lena & Rudolfsson, Eva-Marie (2006) Barn, föräldrar, läsning Children
parents, reading Examensarbete lärarutbildningen Malmö Högskola
49
Nilsson, Linda (2009) När man är vuxen måste man kunna läsa – En
enkätundersökning om elevers i årskurs 3-5 inställning till läsning Examensarbete i
lärarprogrammet vid institutionen för pedagogik Högskolan i Borås
Nordlinder, Eva (2004) Om läslust och läspreferenser// Barns smak – om barn och
estetik Red. Anne Banér s. 37-38
Olsson, Katarina & Pousette, Linda (2006) Meningsfull fritid En undersökning om vad
barn i tredje klass i Fagersta gör på sin fritid C-uppsats socialt arbete Institutionen för
beteende, social och rättsvetenskap socialt arbete Örebro universitet
Rodin, Linnéa (2009) ”Det ska vara spännande” En empirisk studie av hur barn i
slukaråldern tänker och talar om sitt skönlitterära läsande Institutionen för
kulturvetenskaper Avd för etnologi med folklivsarkivet Lunds universitet
Roswall, Åsa & Charlotta Westerberg (2006) Barn läser faktaböcker: En studie om hur
barn använder och uppfattar faktaboken Magisteruppsats i biblioteks- och
informationsvetenskap vid bibliotekshögskolan/biblioteks- och informationsvetenskap/ Högskolan i Borås 2006:
Rydsjö, Kerstin & AnnaCarin Elf (2007) Studier i barn- och ungdomsbibliotek. En
kunskapsöversikt Institutionen Biblioteks- och
informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan Högskolan i Borås och Göteborgs Universitet
Sandblad, Helena (1978) Det är rätt att fråga varför….// Läsning för barn Red.: Gunilla Ambjörnsson och Margareta Strömstedt Stockholm Bonniers
Sandin, Amira Sofie (2004) Läslust – en brinnande känsla i magen En studie av
9-12åringars upplevelser och uppfattningar av läslust Magisteruppsats i biblioteks- och
informationsvetenskap vid biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan Högskolan i Borås 2004: 62
Sjöberg, Ulrika (2004) Barns möte med elektronisk text// Barns smak – om barn och
estetik s.133-149 Red.: Anne Banér, Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms
universitet
Skolverket (2009) PISA rapport www.skolverket [2010-12-16]
Svenska Barnboksinstitutet för b [2010-08-09]
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv Stockholm Norstedts
Vent, Cheryl T. & Ray, Julia A. (2007) There is more to reading than fiction! Enticing elementary students to read nonfiction books Teacher Librarian 34 nr 4, s. 42-44
Widerberg, Karin (2002) Kvalitativ forskning i praktiken Lund Studentlitteratur
50
Wåhlin, Kristian & Carlsson Asplund, Maj (1994) Barnens tre bibliotek – Läsning av
fiktionsböcker i slukaråldern Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 53
Stockholm/Stehag Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB
Intervjuguide
Bilaga 151
De (barnen) får berätta för oss vad de heter och hur gamla de är.
Vi berättar för barnen vad vi menar med läsning. Barnen får berätta för oss vad de menar med läsning.
Är det något speciellt som du/ni tycker om att läsa?
Hur får du/ni tag på det du/ni läser?
När läser du/ni?
Var läser du/ni?
Läser du/ni något annat än böcker?
När du/ni väljer själva vad du/ ni ska läsa, vad väljer du/ni då?
Tipsar du/ni kompisar varandra om bra böcker (eller andra sorters texter) att läsa?
52
Hej föräldrar!
Bilaga 2Vi är två studenter från Bibliotekshögskolan i Borås, Anna-Carin Svensson och Maria Svärd heter vi. Vi är i slutet på vår utbildning och har börjat med vår magisteruppsats som ska handla om barns självvalda läsning. För att kunna ta reda på vad barn helst läser när de själva får välja behöver vi göra intervjuer. Vi har tänkt oss att intervjua ett antal barn som är mellan 9-12 år.
Intervjuerna kommer att hållas under skoltid efter överenskommelse med barnets klasslärare. Intervjuerna kommer att spelas in för att kunna analyseras på ett bra sätt till vår studie men det är bara vi båda som kommer att lyssna på inspelningen. Alla
uppgifter om ditt barn kommer att behandlas konfidentiellt.
Vi vill genom detta brev göra en förfrågan till Dig förälder om det är möjligt att vi får intervjua Ditt barn.
Har ni ytterligare frågor går det bra att höra av sig till någon av oss.
Anna-Carin Svensson xxxxxxx Maria Svärd xxxxxxx
Tack på förhand!
--- Ja, jag ger mitt godkännande för en intervju
--- Nej, jag ger inte mitt godkännande till en intervju
Elevens namn_______________________________________
Målsmans underskrift_________________________________
Vänligen skicka med lappen till skolan senast ……
Tack för hjälpen!
53
Bilaga 3 Presentation av intervjugrupperna, namnen är fingerade, barnen heter något annat i verkligheten. Intervju 1 Tea 10 år Sara 10 år Maria 10 år Intervju 2 Lena 9 år Karin 9 år Molly 9 år Intervju 3 Pia 10 år Tina 11 år Intervju 4 Samuel 11 år Viola 11 år Elias 11, snart 12 år Intervju 5 Peter 10 år Saga 11 år Erika 11 år Intervju 6 Oliver 12 år Kalle 12 år Simon 11 år Intervju 7 Johanna 10 år Lotta 11 år Wille 12 år Matilda 12 år Intervju 8 Anna 11 år Andréa 10 år Viktoria 10 år Emil 10 år Intervju 9 Gustav 10 år Caroline 12 år Otto 12 år