Det är svårt att relatera studien till befintligt forskning, då det endast finns ett fåtal studier som behandlar liknande ämnen. I de studier av andra föräldrastödsinsatser, där det funnits ett liknande fokus i syftet, framställs resultat som kan liknas vid vårt resultat. Vår studie, liksom de andra studierna, har visat att problem kan uppkomma i föräldrastödsarbetet. Problematiken handlar om svårigheter för deltagarna att relatera till de begrepp som återfinns i föräldrastödskursen.
När vi genomförde litteraturgenomgången upplevde vi en avsaknad av forskning av Connect i allmänhet och forskning där kultur eller religion har varit parametrar i synnerhet. Då Connect används i exempelvis Örebro på grupper där deltagarna är uteslutande utlandsfödda föräldrar anser vi att det är av vikt att bedriva forskning där syftet är att undersöka om kultur eller religion kan påverka Connects betydelse för deltagarna. I nuläget används Connect på dessa grupper utan att det har utvärderats om Connect ger den effekt den är ämnad att ge på utlandsfödda grupper. Trots att vi såg en avsaknad på forskning kring kultur och religion gällande Connect valde vi att inte anta den infallsvinkeln i studien. Vi anser att den forskningsfrågan är för komplex för en C-uppsats att besvara på ett giltigt sätt. För att studera om Connects betydelse för deltagarna skulle påverkas av parametern kultur eller religion behövs en mer kvalificerad forskning.
Enligt vår mening saknas forskning, där man vägt in kultur eller religion som parametrar, även gällande andra föräldrastödsinsatser. Det är av vikt att bedriva forskning där dessa aspekter tas med då forskning visar att endast fyra av sextio föräldrastödsinsatser är riktade till utlandsfödda föräldrar. Utbudet av föräldrastödsinsatser för utlandsfödda föräldrar måste breddas, vilket vi tror kan göras med hjälp av forskning. Det är viktigt att man är medveten om vilka parametrar som kan förändra föräldrastödsinsatsens betydelse för deltagarna innan man börjar använda dessa. Vi tror att många av de föräldrastödsinsatser som är verksamma i Sverige idag kan riktas till utlandsfödda föräldrar också utan att större justeringar i kursinnehållet behöver göras. I Örebro pågår för tillfället en Connectkurs där deltagarna innefattar endast somaliska fäder. En sådan grupp har aldrig tidigare genomgått Connectkursen, därför anser vi att det skulle vara ytterligare en forskning som skulle vara av intresse att genomföra. Genom att utvärdera hur kursen har fortlöpt skulle denna typ av föräldrastöd kunna expanderas till andra städer och länder som använder sig av Connectkursen. Det är av vikt att undersöka de föräldrastödsinsatserna som används i Sverige idag utifrån alla parametrar som kan tänkas komma att påverka insatsen betydelse för deltagarna. Genom att undersöka detta frambringar det kunskap för att kunna erbjuda den bästa möjliga föräldrastödsinsatsen till alla typer av familjer.
7. Referenslista
!
Abrahamsson, Agnetha & Bing, Vibeke. (2011). Familjecentralen. Mervärde för alla föräldrar genom samlokalisering? Socialmedicinsktidsskrift, volym 88 nr 2, s. 100-109. Hämtad från,
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/751/589 , den 2a april 2014.
Ahnquist, Johanna. (2012). Nationell utvärdering av föräldrastödsprogram. Magasin föräldrastöd nr 4, s. 4-5. Hämtad från
http://www.linkoping.se/PageFiles/39737/Magasin-foraldrastod- nr2.pdf?epslanguage=sv, den 5e april 2014.
!
Al- Baldawi, Riyadh. (1998). I migrationens och exilens spår: Psykosociala
konsekvenser av en förändrad familjestruktur. Läkartidningen nr. 19, s. 2223- 2231. Hämtad frånhttp://ltarkiv.lakartidningen.se/1998/temp/pda17595.pdf, den 19e mars 2014.
Alsarve, Jenny & Boye, Katarina. (2009). Man vill ha det lite jämställt sådär’ Planer för föräldraledighet och arbetsdelning bland blivande föräldrar. Örebro: Örebro universitet. Hämtad från, http://oru.diva-
portal.org/smash/get/diva2:454757/FULLTEXT01.pdf, den 18 mars 2014. Andalibi Andersson, Lena., Hagekull, Berit & Bremberg, Sven. (2003). Föräldrastöd
i Sverige år 2002 - Delrapport från Regeringsuppdraget Föräldrastöd. Statens folkhälsoinstitut, Rapport nr 2003:08. Hämtad från, http://xn--folkhlsostmman- 9hbf.se/PageFiles/7011/foraldrastod-i-sverige-2002.pdf, den 2a april 2014. Baianstovu, Runa. (2012). Mångfald som demokratins utmaning: en studie av hur
socialtjänsten som välfärdsbyråkrati och moralisk samhällsinstitution förstår och hanterar kulturell mångfald (Avhandling). Örebro Universitet.
Beck, Ulrich & Beck-Gernsheim, Elisabeth. (2002). Individualization:
Institutionalized Individualism and its Social and Political Consequences. London: Sage. Hämtad från,
http://site.ebrary.com.db.ub.oru.se/lib/universitetsbiblioteket/docDetail.action?d ocID=1007672 , den 2a mars 2014
!
Berger & Luckmann. (1999). Kunskapssociologi : hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm : Wahlström & Widstrand
Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB !
Bäck - Wiklund, Margareta. (2000). Den demokratiska familjen – det postmoderna samhällets grundbult? Socialvetenskaplig tidskrift nr. 1-2, s. 44-56. Hämta från http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskr ift/Artiklar/2000/Den%20demokratiska%20familjen%20av%20Margareta%20B% C3%A4ck-Wiklund.PDF den 12e april 2014
Castelles, Manuel. (2001). Identitetens makt. Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina. (2009). Fenomenografi. I Andreas Frejes
och Robert Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys (s. 122-135). Stockholm: Liber AB.
Danermark, Berth., Ekström, Mats., Jacobsen, Liselotte & Karlsson, Jan CH. (2003). Att förklara samhället Lund: Studentlitteratur
De los Reyes, Paulina & Kamali, Masoud. (2005). Bortom vi och dom- Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Statens offentliga utredningar (SOU 2005:14) Stockholm. Hämtad ifrån http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/56/42/11dab91b.pdf , den 3e mars 2014
!
Diaz, Jose Alberto. (1993) Choosing integration – A theoretical and empirical study of the immigrant integration in Sweden. Uppsala: Uppsala Universitet
!
Durkheim, Émile. (1984). The division of labour in society. Basingstoke: Macmillan Eide, Tom & Eide, Hilse. (2012). Kommunikation i praktiken - relationer, samspel
och etik inom socilat arbete, vård och omsorg. Malmö: Liber AB
Ekholm, Mats & Scherp, Hans-Åke. (2012). Barn har rätt – Barnuppropet. Hämtat från https://sites.google.com/site/barnuppropet/hem, den 3 juni 2014.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes och Robert Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys (s.13-37). Stockholm: Liber AB.
Forsman, Birgitta. (2004). Forskarens frihet - om makt och moral. Lund: Studentlitteratur AB
Svensson, Gerd. (2009, 3 juni). Bekräftelse bättre än beröm. Dagens nyheter. Hämtad från: http://www.dn.se/insidan/bekraftelse-battre-an-berom/ , den 13 mars 2014. Giddens, Anthony. (1995). Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det
moderna samhället. Bokförlaget Nya Doxa
Giddens, Anthony. (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur. !
Giddens, Anthony. (1999). Tredje vägen- om socialdemokratins förnyelse. Stockholm: Atlas AB
!
Gustafsson, H Lars. (2007 13e februari). Skamvråns återkomst. Pedagogiska magasinet. Hämtat från http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska- magasinet/2007/02/13/skamvrans-aterkomst, den 2a juni 2014.
Hallberg, Ann-Christine. (2006). Parental support in a changing society. Malmö: Lunds universitet. Hämtad från, http://www.lu.se/lup/publication/547147, den 6e april 2014.
Håkansson, Anders., Petersson, Kerstin & Petersson, Christer. (2004). What is good parental education? Interviews with parents who have attended parental education sessions. Nordic College of Caring Sciences. Hämtad från
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=121484&fil eOId=623979, den 17 april 2014.
!
Lind, Judith. (2013). Föräldrastöd online - en analys av ett digitalt diskussionsforum för föräldrar. Linköping: Linköping universitet. Hämtad från http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:642305/FULLTEXT01.pdf, den 12e april 2014. !
Lindén, Gunilla. (2002). Psykodynamiska perspektiv på sociala problem. I Meeuwisse, Ann & Swärd, Leif (Red). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur
Lindström, Anders. (2013). Riktat föräldrastöd till utlandsfödda? Ledare för föräldrastödsprogram och utlandsfödda ger sin syn på målsättningar, behov och information. Institutionen för socialt arbete: Umeå universitet. Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:679568/FULLTEXT01.pdf, den 12e mars 2014.
Moretti, Marlene & Larstone, Roseann. (2012). Connect: An Evidence Based
Attachment Program for Parents of At-Risk Teens. Burnaby, B.C: Simon Fraser University. Hämtad från,
http://blogs.sfu.ca/research/adolescenthealth/wpcontent/uploads/2013/07/Conne ct_Attachment_Based_Parenting_Program_Moretti_2012_Dec_24_FINAL_SU BMITTED1.pdf, den 10e april 2014.
Moretti, Marlene, & Obsuth, Ingrid. (2009). Effectiveness of an attachment-focused manualized intervention for parents of teens at risk for aggressive behaviour: The Connect Program. Journal of Adolescence, 32, 1347-1357. Hämtad från, file:///C:/Users/Emmelie/Downloads/Moretti_Obsuth_2009%20(5).pdf, den 10e april 2014.
!
Moretti, Marlene., Holland, Roy., Moore, Ken, & McKay, Sue. (2004). An attachment based parenting program for caregivers of severely conduct-
disordered adolescents: Preliminary findings. Journal of Child and Youth Care, 19, 170-179. Hämtad från, http://blogs.sfu.ca/research/adolescenthealth/wp- content/uploads/2010/12/Moretti_Holland_Moore_McKay_20041.pdf , den 11e april 2014.
Moretti, Marlene., Braber, Karla, & Obsuth, Ingrid. (2009). Connect: An attachment focused treatment group for parents and caregivers – A principle based manual (Adolescent Version). Burnaby, B.C: Simon Fraser University. Hämtad från,
http://schools.sd42.ca/connex/files/2011/09/Connect-Parent-Grouup-Synopsis- December-2010.pdf , den 11e april 2014.
Nilsson, Kent. (2008). Etniska grupper lär sig COPE som föräldrastöd och vapen mot alkohol och kat - En processutvärdering. Socialmedicinska enheten:
http://www.skane.se/upload/webbplatser/umas/verksamheter%20umas/socialme dicin/08alk/rapp-cope-alk.pdf , den 18e mars 2014.
Rooth, Heatty. (2011). Att betrakta sig själv och se sitt barn -
Föräldrastödsprogrammet Connects manual i relation till FNs konvention om barnets rättigheter. Hämtad från http://connect.orebro.se/files/2011/06/Hetty- Connect-manus-slut1.pdf, den 19e mars 2014.
Sands, Roberta G. (2007, 3 September) Crossing Cultural Barriers in Research Interviewing. Qualitative Social Work, Volume 6, Issue 3, pages 353-372. Hämtad från
http://repository.upenn.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1143&context=spp_pap ers, den 18e mars 2014.
SOU 2008:131. Föräldrastöd - en vinst för alla, Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Stockholm: Statens offentliga utredningar. Hämtad från,
http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/89/80/5f5945ee.pdf , den 27 mars 2014.
Statistiska centralbyrån. (2013). Folkmängd år 2013. Örebro: Statistiska centralbyrån. Hämtad från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-
amne/Befolkning/Befolkningens-
sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/370353/
, den 7 maj 2014.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab. Hämtad från
http://www.lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_ 2002.pdf, den 5e maj 2014.
!
Widén, Pär. (2009). Kvalitativ textanalys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (Red). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB
8 Bilagor
Intervjufrågor.!
Steg 1 – skapa en god intervjumiljö.!
Börja med att berätta lite om vilka vi är och vad som ska göras. Fråga om det är okej att vi spelar in, och sedan berätta om att de är anonyma samt att inspelningarna kommer att raderas efter användandet. Berätta att som vi sa på informationsträffen så kommer vi prata om connect samt lite om hur ens egen syn på en förälder ska vara. Är det något som du inte vill svara på eller som du inte förstår så får du säga till.!
Tänkte börja med att fråga hur du fick höra talas om connect? (vid fritt val)Hur kom det sig att du valde att gå connect?!
Kan du berätta lite om hur kursen har gått till? (Vart har ni varit? Hur många var ni? Hur många ledare? Alltid samma ledare? M.m.)!
Hur så en lektion ut?!
Vad fick ni göra på lektionerna?! Såg varje lektion likadan ut?!