Vid ett par tillfällen under utbildningens gång har jag, via Lenz Taguchi (2012:66), snuddat vid teorier om epigenetik och neuroplasticitet. Dessa fångade mitt intresse men rymdes tyvärr inte inom ramen för denna begränsade studie.Högberg & Linander (Läkartidningen nr. 8 2013-02-19) beskriver epigenetik som de förändringar av fenotyper (egenskaper, hälsa, beteenden, osv) som inte kan kopplas till genotyper utan istället visar hur cellens gener har direkt utbyte med omgivningen. Neuroplasticitet innebär hjärnans och nervsystemets förmåga till förändring som är fundamental för vår förmåga att utvecklas och lära. Nya forskningsrön visar, tvärtemot vad man tidigare trott, att plasticitet är hjärnans normala funktion. Högberg & Linander menar att dessa nya forskningsområden visar att människans biologiska kropp är långt mer föränderlig än man tidigare trott och att gener och neuron är direkt påverkbara av olika miljöstimuli. Därmed ifrågasätter de det rent biologiska synsätt där egenskaper är en effekt av arvsanlag. Istället menar de att arv och miljö står i ständig interaktion. Kroppen kopplas ihop med miljön och bör ses som ett system – istället för två separata. Den sociala omgivningen gör något med våra kroppar. Enligt Ah King (2002) kritiserar flera forskare (bl. a. Dussauge & Kaiser 2012 och Fausto-Sterling 2000) hur hjärnforskningen fokuserat på skillnader mellan könen och tonat ner likheter. Ah King menar att forskningen bör fokusera på dynamiken och flexibiliteten i hjärnans utveckling och förstå dessa processer snarare än att utreda skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor. Hyde (2007) beskriver hur neurovetenskaplig forskning i allt större utsträckning intresserar sig för hjärnans plasticitet och hur nervsystemet förändras över tid, när vissa synapser formas och stabiliseras medan andra tynar bort beroende av bland annat omgivningar och erfarenheter. Om dessa teorier genomkorsas av genusforskning innebär detta att genuspräglade miljöstimuli faktiskt ger upphov till genuspräglade kroppar, helt i linje med posthumanistisk teoribildning och också i linje med det perspektiv på genus/kön jag presenterade i avsnittet om relaterad forskning, där både kön och genus ses som sociala konstruktioner (Eidevald 2009:20, 25). Åsberg skriver: ”Like all of us »companion species« (Haraway), neurons and genomes are produced in reciprocity with
environments, thus finally putting the tired nature or nurture debate to rest. We are naturecultures. Basta!” (Åsberg 2013:8)
En spännande frågeställning, som skulle fungera som fördjupning, eller förgrening, av denna studie skulle då vara: Hur kan teorier om epigenetik och neuroplasticitet bidra till att ytterligare bredda den
repertoar av positioneringar som står till buds för barnen i förskolan, när villkor och
handlingsalternativ inte begränsas av kön? Ytterligare en fråga, som inte är forskningsbar, men inte
desto mindre spännande att fundera kring är: Vilka hade vi varit om inte våra föreställningar om kön begränsat oss. Hur hade vi valt att se ut, klä oss, leva och utbilda oss om vi inte varit styrda av förväntningar kopplade till just manligt/kvinnligt? Och hur skulle det påverka de barn vi dagligen möter i förskolans verksamhet?
35
Referenser
Aasebø, Turid Skarre & Melhuus, E. Cathrine (2007). Rum för barn rum för kunskap: kropp, kön,
vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Ah-King, Malin (2012). Genusperspektiv på biologi. Stockholm: Högskoleverket.
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber. Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Barad, Karen Michelle (2003). Posthumanist performativity: toward an understanding of how matter comes to matter. Signs: Journal of women in culture and society 2003, vol 28, no. 3. The university of Chicago.
Barad, Karen Michelle (2007). Meeting the universe halfway: quantum physics and the entanglement
of matter and meaning. Durham, N.C.: Duke University Press.
Colebrook, Claire (2010). Gilles Deleuze: en introduktion. Göteborg: Korpen.
Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (1999). Från kvalitet till meningsskapande:
postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. 1. uppl. Stockholm: Liber. Deleuze, Gilles (1969/1990) The logic of sense. New York: Columbia university press.
Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Stockholm: Ordfront förlag.
Dolk, Klara (2011). Genuspedagogiskt trubbel. Från en kompensatorisk till en komplicerande och normkritisk genuspedagogik. I Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.) En
rosa pedagogik. Stockholm: Liber.
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare. Att förstå kön som position i förskolans
vardagsrutiner och lek. Doktorsavhandling, Jönköpings Universitet.
Eidevald, Christian (2011). ”Du kan inte ha alla kuddar själv”. Vardagsrutinernas
könskonstituera(n)de kraft. I Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.) En rosa
pedagogik. Stockholm: Liber.
Eidevald, Christian & Lenz Taguchi, Hillevi (2011). Genuspedagogik och förskolan som
jämställdhetspolitisk arena. ILenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.) En rosa
pedagogik. Stockholm: Liber.
Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor & Wehner-Godée, Christina (2008). Barn och
naturvetenskap - upptäcka, utforska och lära. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Förskola före skola – lärande och bärande [Elektronisk resurs]: kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. (2012) Stockholm: Skolinspektionen.
36
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/forskola-2011/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf
Hultman, Karin (2011). Barn, linjaler och andra aktörer: posthumanistiska perspektiv på
subjektskapande och materialitet i förskola/skola. Doktorsavhandling, Stockholms Universitet.
Hultman, Karin & Lenz Taguchi, Hillevi (2010). Challenging anthropocentric analysis of visual data: a relational materialist methodological approach to educational research. International Journal of
Qualitative Studies in Education Vol. 23, No. 5, September–October 2010, 525–542, Department of
Education, University of Stockholm.
Hyde, Janet Shibley (2007). New directions in the study of gender similarities and differences.
Current directions in psychological science nr 5 2007 vol 16.
Högberg, Ann & Linander, Ida (2013). Neuroplasticitet, epigenetik – och nya perspektiv för genusvetenskapen. Läkartidningen nr 8 2013 vol 110.
Jackson, Alecia Youngblood & Mazzei, Lisa A. (2012). Thinking with theory in qualitative research:
viewing data across multiple perspectives. 1. ed. New York, NY: Routledge.
Johansson, Eva (2007). Etiska överenskommelser i förskolebarns världar. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett
förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS förl.
Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd: Dokumentation och kooperativa
lärprocesser i förskolan. Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Stockholm.
Lenz Taguchi, Hillevi (2004). In på bara benet. En introduktion till feministisk poststrukturalism. Stockholm: HLS förl.
Lenz Taguchi, Hillevi (2011). Jämställdhetspedagogiska trender och en introduktion till en rosa pedagogik. I Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.) En rosa pedagogik. Stockholm: Liber.
Lenz Taguchi, Hillevi (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv
pedagogik. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Lind, Ulla (2010). Blickens ordning. Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och
kunskapsform. Doktorsavhandling, Stockholms Universitet.
Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte med det som inte
anses lagom. Stockholm: Liber.
Lykke, Nina (2009). Genusforskning: en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. 1. uppl. Stockholm: Liber.
MacLure, Maggie (2012). Unholy mixtures: Language and materiality in qualitative methodology. Paper presented at The American Educational Research Association (AERA) in New York, 2012-04-05. Månsson, Annika (2000). Möten som formar: Interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och
de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Doktorsavhandling, Lärarhögskolan: Malmö.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.
37
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Palmer, Anna (2010). Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för
de yngre åldrarna. Doktorsavhandling, Stockholms Universitet.
Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i
arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Rossi, Leena-Maija (1995). Att re-turnera blicken. Konst kön och blick: feministiska bildanalyser från renässans till postmodernism, s. 211-227. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Skolverket (2004). Förskola i brytningstid: Nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen: Nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Läroplan för förskolan. Lpfö 98/2010. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation. Stockholm: Fritzes.
SOU. (2006:75). Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans
pedagogiska arbete. Slutbetänkande från Delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm:
Fritzes.
SOU. (2010:51). Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. Rapport V från Delegationen
för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritzes.
SOU. (2010:52). Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat. Rapport VI från Delegationen
för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritzes.
Tallberg Broman, Ingegerd (2009). Mamma, pappa, förskolebarn – om förskolan som
jämställdhetsprojekt. I Wernersson, Inga (red.) Genus i förskola och skola. Förändringar i policy,
perspektiv och praktik. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se
Wahlgren, Catarina (2013). Förskolans dokumentationsuppdrag: Hur fotografier kan erbjuda
möjligheter och begränsningar i barns identitetsskapande – ur ett genusperspektiv. Examensarbete,
avancerad nivå, Högskolan i Gävle.
Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor: pedagogisk dokumentation - DVD, bok. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Wernersson, Inga (2009). Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Åsberg, Cecilia, Hultman, Martin & Lee, Francis (red.) (2012). Posthumanistiska nyckeltexter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
38
Åsberg, Cecilia (2013). The timely ethics of posthumanist gender studies. Feministische studien
[Elektronisk resurs] Tillgänglig på Internet:
https://www.tema.liu.se/tema-g/medarbetare/cecilia-as/startsida/1.487607/sberg-TimelyEthics.pdf Åsén, Gunnar (2002). Utvärdering i förskolan – frågor och exempel. Stockholm: Skolverket. Ärlemalm-Hagsér, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk forskning i Sverige 2009 årg 14 nr 2 s 89-109.
39
Bilagor
Bilaga 1: Kontrakt med vårdnadshavare Till vårdnadshavare i förskolan xxxx
Jag heter Lisa Sjömilla och arbetar sedan många år tillbaka som förskollärare. Parallellt med mitt arbete läser jag en fördjupningskurs i förskoledidaktik. Inom ramen för utbildningen ingår att skriva en magisteruppsats. Detta arbete kommer att ske under våren 2014. Det preliminära namnet på min uppsats är Gränsöverskridande könsidentiteter i den pedagogiska dokumentationen, och den kommer att handla om hur frågor om genus på olika sätt synliggörs i de bilddokumentationer förskolan använder som verktyg för pedagogisk utveckling. Det innebär att jag behöver analysera dokumentationer från ett flertal projekt i några olika förskolor. Pedagogerna på förskolan xxx,
avdelning xxx är tillfrågade och har tackat ja till att medverka. Möjligheten för mig att genomföra mitt analysarbete är beroende av att du som vårdnadshavare ger ditt skriftliga samtycke till att jag får tillgång till dokumentationer av projekt där ditt barn deltar. Jag utgår ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (God forskningssed: www.vr.se). Detta innebär att din medverkan är frivillig och när som helst kan avbrytas samt att ingen obehörig kommer att kunna ta del av materialet. De som kommer att bistå mig i arbetet med materialet är min handledare Fil. Dr. Susanne Kjällander samt ett fåtal studenter som ingår i min studiegrupp och som kan bidra med viktiga synpunkter i mitt analysarbete. Innan uppsatsen granskas kommer både text och eventuella bilder att anonymiseras så att varken enskilda barn/pedagoger, förskola eller kommun kan identifieras. Materialet kommer enbart att användas i forskningssyfte. Om uppsatsen godkänns publiceras den i databasen DiVA.
De dokumentationer jag analyserar kommer, efter avslutat arbete, att återlämnas till förskolan. Om du tycker att något verkar oklart, eller har funderingar och frågor du behöver svar på innan du ger ditt godkännande är du naturligtvis varmt välkommen att kontakta mig. Det går också bra att kontakta min handledare Fil. Dr. Susanne Kjällander på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet: susanne.kjallander@buv.su.se. När du tagit ställning till kontraktet ber jag dig att underteckna det och lämna det till någon av pedagogerna på xxx.
Med vänlig hälsning Lisa Sjömilla
lisa.sjomilla@stockholm.su.se 070-534 40 50
40
Kontrakt med vårdnadshavare på förskolan xxx
Jag godkänner att bilddokumentationer där mitt barn återfinns används i forskningssyfte. Mitt/mina barn heter:
………
Undertecknat i Stockholm den………2014 av ……….
Namnförtydligande:
……….
Jag godkänner inte att bilddokumentationer där mitt barn återfinns används i forskningssyfte. Mitt/mina barn heter:
……….
Undertecknat i Stockholm den………2014 av ……….
Namnförtydligande:
Bilaga 2: Kategorier manligt/kvinnligt Manligt: Kvinnligt: Förnuft Känsla Fostran Omsorg Styrka Svaghet Aktiv Passiv Djärv Försiktig Säker Osäker Seende Lyssnande Intellekt Kropp Målorientering Processorientering Hårt Mjukt
Det rationella Känslor, det irrationella, relationella Avskild, oberoende Beroende
(Med inspiration från bl. a. Lenz Taguchi 2004:31)
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se