6. Slutsatser
6.1 Vidare forskning
6. Slutsatser
För att kunna erbjuda en IoT-lösning krävs det att Softhouse har starka partnerskap som gör att de kan täcka alla delar av IoT-ekosystemet. De mest kritiska delarna för företaget är att de har partnerskap inom de lägre skikten såsom hårdvara, nätverk och inbyggd programmering. Softhouse har en god kunskap inom mjukvaruutveckling, som kommer se liknande ut för IoT-lösningar jämfört med deras tidigare genomförda projekt. Dock måste de anskaffa sig mer kunskap inom dataanalys, antingen genom rekrytering, intern utbildning eller outsourcing. Därefter handlar det till stor del för Softhouse att ta fram referenscase som de kan visa för sina kunder och använda till marknadsföring inom IoT. En generell affärsmodell för Softhouse och ett IoT-erbjudande har utformats i den här studien. Dock kommer denna affärsmodell behöva anpassas beroende på projektets karaktär, förutsättningar och omfattning, se tidigare analys. Även för Softhouse kunder så varierar utformningen av affärsmodell baserat på liknande aspekter som för
Softhouse. En slutsats som går att dra utifrån detta är att alla projekt och kunder är unika, vilket nu till en början kräver en ordentlig utvärdering av kundernas olika förutsättningar och partners förmågor innan varje IoT-projekt startar. En kund kanske exempelvis redan har hårdvara och konnektivitet och då behöver Softhouse endast bistå med mjukvaruutveckling, medan annan kund inte har några delar själv och då måste Softhouse gå in med en helhetslösning. Så småningom kommer kunskap erhållas kring vilka partnerskap som passar vilka sorter projekt etc., och då kommer det förmodligen bli lättare för Softhouse att göra en bedömning av lämpliga partners. Även kredibiliteten kommer att öka för Softhouse när de har genomfört ett antal lyckade
IoT-implementationer. I och med att IoT är ett så pass brett och nytt område kommer det krävas starka partnerskap och en ständig utvärdering av dessa för att lyckas.
6.1 Vidare forskning
Den här studien har endast undersökt ett fåtal aktörer inom IoT-ekosystemet varav dessa är mindre och medelstora aktörer i Sverige. För vidare studier skulle det vara intressant att se vilka aktörer som kommer vara dominerande i IoT-ekosystemet då det kommer att vara viktigt för bolagen vid val av partners och även för utveckling av standardiseringar. Utmaningar med IoT är något vi inte heller gått in på i djupare detalj i denna studie, utan endast presenterat då de är viktiga att tänka på vid utformande av
IoT-applikationer. Vidare studie där partners som hanterar dessa utmaningar analyseras mer ingående skulle kunna göras samt även kartlägga tydligare hur dessa utmaningar ska hanteras för att säkra och stabila IoT-lösningar kan skapas.
51
Referenser
Skriftliga referenser
Alvesson, M. och Sköldberg, K. (2008). Tolkning och Reflektion: vetenskapsteori och
kvalitativ metod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ashton, K. (2009). That ‘Internet of Things’ Thing - In the real world, things matters
more than ideas. RFID Journal: http://www.rfidjournal.com/articles/view?4986
(Hämtad 2016-02-16)
Atzori, L., Iera, A. och Morabito, G. (2010). The Internet of Things: A survey. Elsevier. Axelerate Solutions. (2016). Get the Internet of Things to work,
http://www.axeleratesolutions.com/solutions-axelerate-iot-platform/ (Hämtad 2016-05-02)
Bandyopadhyay, D. och Sen, J. (2011). Internet of Things: Applications and Challenges
in Technology and Standardization, Wireless Personal Communications. uppl., nr. 1.
Banks, A. och Gupta, R. (2015). OASIS Standard Incorporating Approved Errata 01 -
MQTT Version 3.1.1 Plus Errata 01.
http://docs.oasis-open.org/mqtt/mqtt/v3.1.1/mqtt-v3.1.1.html (Hämtad 2016-03-20)
Bryman, A. och Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.
Bryman, A. och Bell, E. (2015). Business research methods. 4. uppl. Oxford: Oxford Univ. Press.
Buyya, R., Gubbi, J., Marusic, S. och Palaniswami, M. (2013). Internet of Things (IoT):
A vision, architectural elements and future directions. Future Generation Computer
Systems, 29. uppl., nr. 7, s. 1645-1660.
Chan, H. (2015). Internet of Things Business Models. Journal of Service Science and Management, 8. uppl., s. 552-568.
Chen, X., Li, A., Zeng, X., Guo, W. och Huang, G. (2015). Runtime model based
approach to IoT application development. Frontiers of Computer Science, 9. uppl.,
nr. 4, s. 540-553.
Chesbrough, H. och Rosenbloom, R. S. (2002). The role of the business model in
capturing value from innovation: evidence from Xerox Corporation's technology spin-off companies. Journal of Industrial and Corporate Change, 11. uppl., nr. 3, s.
530-555.
Chui, M., Löffler, M. och Roberts, R. (2010). The Internet of things. McKinsey
Quarterly. https://realyze.in/downloads/TheInternetofThings.pdf. (Hämtad 2016-05-09)
52
Cristeal, V., Dobre, C. och Pop, F. (2013). Context-Aware Environments for the Internet of Things. I N. Bessis et al. (red.). Internet of Things & Inter-cooperative
Comput. Technol., SCI 460, s. 25–49.
Dijkman, R., Sprenkels, B., Peeters, T. och Janssen, A. (2015). Business models for the
Internet of Things. International Journal of Information Management, 35. uppl., nr. 6,
s. 672-678.
Dodgson, M., Gann, D. M. och Salter, A. (2008). Management of Technological
Innovation. Oxford: OUP Oxford.
Evothings. (2016). Enterprise offering, https://evothings.com/enterprise-offering/ (Hämtad 2016-05-02)
Gartner. (2016). Gartner Says 6.4 Billion Connected "Things" Will Be in Use in 2016,
Up 30 Percent From 2015. http://www.gartner.com/newsroom/id/3165317 (Hämtad
2016-04-25)
Glova, J., Sabol, T. och Vajda, V. (2014). Business Models for the Internet of Things
Environment. Procedia Economics and Finance, 15. uppl., s. 1122-1129.
Graziano, A.M. och Raulin, M.L. (2013). Research methods: a process of inquiry. 8. uppl. Boston: Pearson.
Harrison, M., Michahelles och F., Uckelmann, D. (2011). Architecting the Internet of
Things. Springer Berlin Heidelberg.
IoT Sverige (Internet of Things Sverige). (2016). Om IOT. http://iotsverige.se/internet-things-2/ (Hämtad 2016-04-22)
ITU (International Telecommunication Union). (2005a). The Internet of Things. Sammanfattning av rapport.
www.itu.int/osg/spu/publications/internetofthings/InternetofThings_summary.pdf, (Hämtad 2016-02-16)
ITU (International Telecommunication Union). (2005b). The Internet of Things. Fullständig rapport, https://www.itu.int/net/wsis/tunis/newsroom/stats/The-Internet-of-Things-2005.pdf, (Hämtad 2015-02-16)
IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien). (2013). Nationell agenda Internet of
Things - Summering av projektet IoT Sverige,
http://www.vinnova.se/PageFiles/751290452/Internet_of_things_agenda.pdf, (Hämtad 2016-01-29)
Kempe, M. och Nilsson, J. (2016). Internet of trees - Slutrapport. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Kiljander, J., D'elia, A., Morandi, F., Hyttinen, P., Takalo-Mattila, J., Ylisaukko-Oja, A., Soininen, J. och Cinotti, T.S. (2014). Semantic Interoperability Architecture for
53
Kurose, James F. och Ross, Keith W. (2013). Computer Networking: A Top-Down
Approach. 6. uppl. Boston: Pearson Education.
Larsson, Ö. (2016). Industriell digitalisering - en avgörande faktor för Sveriges
framtida konkurrenskraft och svensk tillväxtbransch med stora internationella möjligheter. PiiA Analysis i samarbete med Blue Institute.
Leminen, S., Westerlund, M., och Rajahonka, M. (2014). Designing Business Models
for the Internet of Things. Technology Innovation Management Review, 4. uppl., nr.
7, s. 5.
Leminen, S., Westerlund, M., Rajahonka, M. och Siuruainen, R. (2012). Towards IOT ecosystems and business models. i Andreev, S., Balandin, S. och Koucheryavy, Y. (red.). Internet of Things, Smart Spaces, and Next Generation Networking. Berlin Heidelberg: Springer-Verlag. 15-26.
Mazhelis, O., Luoma, E. och Warma, H. (2012). Defining an Internet-of-Things ecosystem. I Andreev, S., Balandin, S. och Koucheryavy, Y. (red.). Internet of
Things, Smart Spaces, and Next Generation Networking. Berlin Heidelberg:
Springer-Verlag. 1-15.
Miles, M.B., Huberman, A.M. och Saldaña, J. (2014). Qualitative data analysis: a
methods sourcebook. 3:e uppl. Los Angeles: Sage.
Minoli, D. (2013). Building the internet of things with IPv6 and MIPv6: the evolving
world of M2m communications. 1. uppl. New Jersey: Wiley, Hoboken.
Miorandi, D., Sicari, S., De Pellegrini, F. och Chlamtac, I. (2012). Internet of things:
Vision, applications and research challenges, Ad Hoc Networks. 10. uppl., nr. 7, s.
1497-1516.
Moore, J. F. (1996). The Death of Competition: Leadership & Strategy in the Age of
Business Ecosystems. New York: HarperBusiness.
Osterwalder, A., Pigneur, Y. och Clark, I. (2010). Business model generation: a
handbook for visionaries, game changers, and challengers. 1. uppl. New Jersey:
Wiley, Hoboken.
Roman, R., Zhou, J. och Lopez, J. (2013). On the features and challenges of security
and privacy in distributed internet of things. Computer Networks. 57. uppl., nr. 10, s.
2266-2279.
Sharan B., Merriam. (2014). Qualitative Research: A Guide to Design and
Implementation: A Guide to Design and Implementation. 3. uppl. Somerset: Wiley.
Sommerville, I., (2011). Software engineering 9. Harlow: Addison-Wesley.
SP. 2016. Industri 4.0. http://www.spdagen.se/event/industri-4-0/. (Hämtad 2016-05-09) Stackowiak, R. (2015). Big data and the internet of things: enterprise information
54
Telenor Connexion. (2016). Cloud Connect – What is it?
http://www.telenorconnexion.com/services/cloud-connect (Hämtad 2016-05-02) Timmers, P. (1998). Business Models for Electronic Markets. International Journal of
electric markets, 8. uppl., nr. 2, s. 3 - 8.
Tsai, C., Lai, C., Chiang, M. och Yang, L.T. (2014). Data Mining for Internet of
Things: A Survey. IEEE Communications Surveys & Tutorials. 16. uppl. nr. 1, s.
77-97.
Vermesan, O. och Friess, P. (2014). Internet of Things — From Research and
Innovation to Market Deployment. River Publishers Series in Communication.
Vinnova. (2016). Internet of Things.
http://www.vinnova.se/sv/Var- verksamhet/Gransoverskridande-samverkan/Samverkansprogram/Strategiska- innovationsomraden/Strategiska-innovationsagendor/Forteckning-agendor-2013/Internet-of-things-/. (Hämtad 2016-01-25)
Weiser, M. och Gold, R. (1999). The origins of ubiquitous computing research at PARC
in the late 1980s. IBM Systems Journal.
Wengraf, T. (2001). Qualitative research interviewing: biographic narrative and
semi-structured methods. London: SAGE, Thousand Oaks, Calif.
Yick, J., Mukherjee, B. och Ghosal, D. (2008). Wireless sensor network survey. Computer Networks. 52. uppl. nr. 12, s. 2292-2330.
55
Muntliga referenser
Axelsson, Mats; VD på Axelerate Solutions. (2016). Malmskillnadsgatan 32, Stockholm, intervju 24 mars.
Bystedt, Anders; forskare på SP Produktion och processer. (2016). Videosamtal, intervju 10 mars.
Edström, Karin; VD på Evothings. (2016). Drottning Kristinas Väg 53, Stockholm, intervju 30 mars.
Ericson, Therese; affärsutvecklare på Telenor Connexion. (2016). Katarinavägen 17, Stockholm, intervju 1 mars.
Grybe, Niklas; affärsområdeschef på SP ICT. (2016). Drottning Kristinas väg 67, Stockholm, intervju 24 februari.
Johansson, Stefan; VD på Softhouse. (2016). Videosamtal, intervju 8 april.
Kempe, Marcus; mjukvaruingenjör på SP Mätteknik. (2016). Videosamtal, intervju 3 mars.
Mörstam, Magnus; projektledare på Tunga Fordon & SP. (2016). Willans Park 3, Växjö, intervju 14 mars.
Svenzén, Carl; inköpare på Södra skog. (2016). Södra Skogsudden, Växjö, intervju 14 mars.
Thorén, Per-Olov; VD på APEA Mobile Solutions. (2016). Videosamtal, intervju 23 mars.
Thyni, Jonas och Norström, Martin; säljchef resp. account manager på Realtime Embedded. (2016). Sveavägen 64, Stockholm; intervju 16 mars.
Westergren, Henric; regionchef Växjö på Softhouse. (2016). Willans Park 3, Växjö, intervju 14 mars samt kontinuerliga avstämningar personligen och via videosamtal. Zetterberg, Daniel; sälj och marknadschef på Softhouse. (2016). Kontinuerliga avstämningar personligen och via videosamtal.
56
Appendix A
Följande Appendix innehåller intervjuguiden som utformades till respondenter från Softhouse.
Intervjuguide, Softhouse
§ Godkänner du inspelning?
Tema 1: Softhouse och IoT
§ Vad har du för roll på Softhouse?
§ Kan du berätta om Softhouse och ert arbete med IoT? § Vad har ni gjort för projekt inom IoT?
Tema 2: Partnerskap
§ Vilka partners samarbetar ni med nu?
§ Vad kan ni på Softhouse göra själva inom IoT? § Vad behöver ni hjälp med inom IoT?
§ Finns det någon sorts partner som du tycker fattas Softhouse i nuläget?
Tema 3: Ekosystem
§ Vart ser du att ni står i IoT-ekosystemet? § Vilka tror du är de främsta kunderna?
o Nuvarande kunder? o Nya kunder?
Tema 4: Avslutning
§ Hur ser du på framtiden?
§ Vad ser du för utmaningar med IoT? § Har du någonting du skulle vilja tillägga?
57
Appendix B
Följande Appendix innehåller intervjuguiden som utformades till respondenter som är eller skulle kunna bli partners till Softhouse inom IoT.
Intervjuguide, partners
§ Godkänner du inspelning?
Tema 1: Introduktion
§ Vad har du för roll på X?
§ Kan du berätta om X och ert arbete med IoT?
§ Vad har ni gjort för projekt inom IoT vad håller ni på med för projekt nu?
Tema 2: Affärsvärde inom IoT
§ Hur ger IoT värde för er?
§ Vad tror du kan vara det största värdet i framtiden för er av IoT?
Tema 3: Samarbete med Softhouse
§ Vilka partners arbetar ni med?
§ Vad kan ni hjälpa Softhouse med inom IoT? § Vilka typer av projekt är ni intresserade av?
o Karaktär o Omfattning
§ Finns det något ni behöver hjälp med inom IoT (någon partner)?
Tema 4: Avslutning
58
Appendix C
Följande Appendix innehåller intervjuguiden som utformades till kunder till Softhouse inom IoT.
Intervjuguide, kunder
§ Godkänner du inspelning?
Tema 1: Introduktion
§ Vad har du för roll på X? § Kan du beskriva företag X?
§ Vad är ert främsta värdeerbjudande idag?
Tema 2: Skogsbranschen
§ Hur skulle du beskriva att skogsbranschen har förändrats de senaste åren? § Hur ser digitaliseringen ut i skogsbranschen?
Tema 3: Värdeerbjudande
§ Har ni några problem i dagsläget? o Om ja, vilka sorts problem?
§ Vad satsar ni på för typ av investeringsprojekt? § Arbetar ni digitalt?
o Om ja, i så fall hur? § Hur ser du på Internet of Things? § Kan du se några värden för er med IoT?
o Vilka?
§ Skulle ni i dagsläget vilja satsa på IoT? o Varför, varför inte?
Tema 4: Betalningsstruktur
§ Hur skulle ni vilja betala för en IoT-lösning? o Exempelvis:
§ Klumpsumma § Abonnemang
59
Tema 5: Avslutning
§ Hur ser du på framtiden för ert företag?
§ Har ni några speciella utmaningar ni står inför? § Har du någonting du skulle vilja tillägga?
60
Appendix D
61
62
63
64
65
66
67
68