Vidare forskning

Vidare för framtida studier hade jag velat göra en kvantitativ studie där detta prövas på elever med liknande förutsättningar. Likt de studier Hillman et al. (2009; 2014), Budde et al. (2008), Hansen (2016), Ardoy et al. (2014) och Mullender-Wijnsma et al. (2015) önskar jag kunna genomföra en studie där eleverna får genomföra ett test genom musikaliskt spel, sedan träna upp sin kondition och därefter genomföra samma typ av musikaliska test. Detta är en studie som kräver längre tid.

Vidare skulle det vara spännande att undersöka likheter och olikheter av den fysiska träningens och musikens påverkan på hjärnan och dess hormonproduktion på en medicinsk nivå. Finns det en korrelation mellan fysisk aktivitet och musikutövande? Har de liknande effekt på undervisning, både musikundervisning och annan undervisning? Hur påverkar fysisk träning respektive musikutövande motivationen?

Referenser

Abril, C. (2011). Music, Movement, and Learning. MENC Handbook of Research on Music Learning Volume 2: Applications.

Doi: 10.1093/acprof:osobl/9780199754397.001.0001

Ackermann, B. (UÅ). Excerise for musicians – play fit, not flat! PLAY IT SAFE!, 29.

http://www.musicianshealth.co.uk/exerciseformusicians.pdf

Ackermann, B., Adams, R., & Marshall, E. (2002). Strength or Endurance Training for Undergraduate Music Majors at a University? Medical Problems of Performing Artists, Vol.

17(1), 33–34

https://www.researchgate.net/publication/289077450_Strength_or_Endurance_Training_for_

Undergraduate_Music_Majors_at_a_University

Appelgren, A., Walter, O., Theorell, T., Madison, G., & Bojner Horwitz, E. (2019). Tuning in on motivation: Differences Between non-musicians, amateurs and professional musicians.

Psychology of Music, Vol. 47(6), 864–873.

DOI: 10.1177/0305735619861435

Atkinson, R. (2015). Does Physical Activity Improve Academic Performance? Physical and Health Education Journal, Vol. 80(4), 22–23.

https://0378c8a.netsolhost.com/stratplan/docs/Does-Physical-Activity-Improve-Academic-Performance.pdf

Budde, H., Voelcker-Rehage, C., Pietraßyk-Kendziorra, S., Riberio, R., & Tidow, G. (2008).

Acute coordinative exercise improves attentional performance in adolescents. Neuroscience Letters, Vol. 441(2), 219–223. Doi: 10.1016/j.neulet.2008.06.024

Davidson, J. W. (2009). Movement and collaboration in musical performance. In S. Hallam, I.

Cross, & M. Thaut (Eds.) The Oxford handbook of music psychology (pp. 364–376). Oxford University Press. Doi: 10.1093/oxfordhb/9780199298457.001.0001

Guay, F., Mageau, G. A., & Vallerand, R. J. (2003). On the hierarchical structure of self-determined motivation: A test of top-down, bottom-up, reciprocal, and horizontal effects.

Personality and Social Psychology Bulletin, Vol. 29, 992–1004.

Hannaford, C (1997). Lär med hela kroppen – inlärning sker inte bara i huvudet. Scandbook.

Hansen, A (2016). Hjärnstark – Hur motion och träning stärker din hjärna. Fitnessförlaget.

Hillman, C. H., Pontifex, M. B., Raine, L. B., Castelli, D. M., Hall, E. E., & Kramer, A. F.

(2009). The effect of acute treadmill walking on cognitive control and academic achievement in preadolescent children. Neuroscience, Vol. 159(3), 1044–1054.

Doi: 10.1016/j.neuroscience.2009.01.057

Hillman, C. H., Pontifex, M. B., Castelli, D. M., Khan, N. A., Raine, L. B., Scudder, R. M., Drollette, E. S., Moore, R. D., Wu, C., & Kamijo, K. (2014). Effects of the FITKids

Randomized Controlled Trial on Executive Control and Brain Function. Pediatrics, Vol.

134(4), e1063-e1071. Doi: 10.1542/peds.2013-3219

Hultberg, C (2009). En kulturpsykologisk modell av musikaliskt lärande genom musicerande.

Nordisk musikpedagogisk forskning. Årbok 11, 49–68.

Holgersson, P-H (2011). Musikalisk kunskapsutveckling i högre musikutbildning – en kulturpsykologisk studie av musikerstudenters förhållningssätt i enskild

instrumentalundervisning. [Doktorsavhandling, Kungl. Musikhögskolan].

Johansson, S (2014). Fysisk aktivitet som tilläggsbehandling vid depression – en litteraturstudie. [Examensarbete, Umeå Universitet]

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:735492/FULLTEXT01.pdf Jaques-Dalcroze, E (1997). Rytm, musik och utbildning. KMH förlaget.

Kaladjev, S (2000). Ergonomi i musikutbildningen – Ergonomiska och kognitiva aspekter på instrumentalspel. [Doktorsavhandling, Kungl. Musikhögskolan]

Kierkegaard, Sofie (2019). Hur hjärnan påverkas av stillasittande och träning. Öppen föreläsning av Örjan Ekblom.

https://www.gih.se/SAMVERKAN/Oppna-forelasningar/Hur-hjarnan-paverkas-av-stillasittande-och-traning/

Lindroos, E., Erikslund, F., Jonsson, B., & Korhonen, J., (2019). Kan extra fysisk aktivitet ge bättre resultat i matematik? En intervenstionsstudie. Tidsskrift om lärande och

inlärningssvårigheter, Vol. (29), 24-27.

https://bulletin.nmi.fi/wp-content/uploads/2019/05/bulletin_sve_2019.pdf#page=24 McClelland, D. (1961). The Achiving Society. D. Van Nosstrand Company, inc.

McLean, S., Garza, J., Wiebe S., Dodd, M., Smith, K., Hibbing, J., & Epsy, K. (2013).

Applying the Flanker Task to Political Psychology: A Research Note. Political Psychology, Vol. 35(6), 831-840. Doi: 10.1111/pops.12056

Mullender-Wijnsma, M., Hartman, E., De Greff, J., Bosker, R., Doolaard, S. & Visscher, C.

(2015). Improving academic performance of school-age children by physical activity in the classroom: 1-year programme evaluation. Journal of School Health, Vol. (85), 365–371.

Doi; 10.1111/josh.12259

Nivbrant Wedin, E. (2011). Spela med hela kroppen – rytmik och motorik i undervisningen.

Gehrmans Musikförlag AB.

Rohwer, D. A. (1998). Effect of movement instruction on steady beat perception,

synchronization, and performance. Journal of Research in Music Education, Vol. 46(3), 414–

424.

Skolverket. (2015). Musik i grundskolan: rapport 424. Skolverket.

Trots, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur AB.

Ullén, F., Harmat, L., Theorell, T., & Madison, G., (2016). Flow and individual differences:

A phenotypic analysis of data from more than 10,000 twin individuals. L. Harmat, F.

Andersen, F. Ullén, J. Wright, & G. Sadlo (Eds.), Flow experience: Empirical research and applications, 267–288. Springer International Publishing.

Uppsala universitet (2021). CODEX regler och riktlinjer för forskning. https://codex.uu.se/

Zientarski, P. (2016). The School Study Sparking Major Change. Physical & Health Education Journal, Vol. 81(4), 1.

Bilaga 1 – Mejl till informant

Tack för att du valt att ställa upp i en intervju för mitt examensarbete gällande relationen mellan fysisk träning och musikundervisning.

Mitt syfte med intervjun är att få svar på frågeställningarna till mitt examensarbete. Svaren kommer behandlas anonymt och i arbetet kommer du att förbli anonym. Jag kommer inte att använda mig av namn eller pronomen han/hon. Du kommer att refereras till som

”informanten”. Det kommer att framgå under vilken undervisningsform du arbetar.

Jag kommer självklart dela med mig om du skulle vara intresserad av att läsa den färdiga uppsatsen.

Du har rätt att dra tillbaka ditt samtycke till att delta i studien när du vill utan att ange orsak.

Inspelningarna av intervjun kommer att förstöras när min uppsats är färdig och det inspelade materialet kommer inte att användas i något annat syfte än inom min uppsats.

Ge ditt samtycke genom att i ditt svar på detta mail skriva att du samtycker till att delta i studien.

Tack på förhand!

Med Vänliga Hälsnignar Lena Ghabayen

Bilaga 2 – Intervjuguide

1. Vad är din erfarenhet när det kommer till fysisk träning? (till läraren) -Tränar du? Har du intresse för fysisk träning eller kroppen?

2. Märker du några skillnader mellan de elever du har som utför fysisk träning och de som inte gör det? Vilka skillnader märker du i så fall?

3. Ser du att fysisk träning på något sätt påverkar motivationen när det gäller musicerandet? Hur i så fall?

4. Ser du att fysisk träning på något sätt påverkar koncentrationen när det gäller musicerandet? Hur i så fall?

5. Ser du att fysisk träning på något sätt påverkar ergonomiskt, exempelvis skaderisk, hållning eller uthållighet när det gäller musicerandet?

6. Ser du att fysisk träning på något sätt påverkar själva inlärningen när det gäller musicerandet? Hur i så fall?

7. Kan du se några skillnader på hur fysisk träning kan påverka utvecklingen inom musiken i et kortare jämfört med ett längre perspektiv?

8. Kan du se några möjligheter att integrera rörelse eller fysisk aktivitet med musikundervisningen? Vilka fördelar skulle du i så fall kunna se i det?