Vidare forskning

Det bedrivs mycket spännande forskning inom området GDM. Samband undersöks om predisponerade faktorer såsom avsaknad av D-vitamin då D-vitamin minskar

glukosabsorbtionen. Probiotikans positiva inverkan på minskad utveckling av GDM, också i detta fallet sänker probiotika glukosabsorbtionen. Dock har studierna inte tillräcklig evidens ännu. Forskare undersöker även fenomenet att GDM diagnostiseras i större utsträckning under sommarmånaderna när temperaturen är högre, hur ser detta sambandet ut? Något annat som väckt intresse hos författarna är att utföra en studie på

hur många i denna studies population som verkligen utvecklar manifest diabetes mellitus inom fem år som flera forskare antyder. I denna studie fanns inte tillförlitliga data om utbildningsnivå har någon relevans för utveckling av GDM vilket hade varit intressant att undersöka. Likaså den socioekonomiska faktorn, har den en betydelse för kvinnans livsstil?

Referenser

Ainuddin, J., Karim, N., Hasan, A. A., & Naqvi, S. A. (2015). Metformin versus insulin treatment in gestational diabetes in pregnancy in a developing country. A randomized control trial. Diabetes Research & Clinical Practice, 107(2), 290–299.

Avcı, M. E., Şanlıkan, F., Çelik, M., Avcı, A., Kocaer, M., Göçmen, A., … Göçmen, A. (2015). Effects of maternal obesity on antenatal, perinatal and neonatal outcomes. Journal of Maternal-Fetal & Neonatal Medicine, 28(17), 2080–2083.

Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2017). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (sid. 102–103). Lund: Studentlitteratur AB.

Beyuo, T., Obed, S., Adjepong-Yamoah, K., Bugyei, K., Oppong, S., & Marfoh, K. (2015). Metformin versus Insulin in the Management of Pre-Gestational Diabetes Mellitus in Pregnancy and Gestational Diabetes Mellitus at the Korle Bu Teaching Hospital: A Randomized Clinical Trial. PloS One, 10(5), E0125712.

Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E., & Andersson, U-B. (2010). Obstetrik och gynekologi. Lund: Studentlitteratur.

Claesson, R., Ignell, C., Shaat, N., & Berntorp, K. (2017). HbA1c as a predictor of diabetes after gestational diabetes mellitus. Primary Care Diabetes, 11(1), 46–51. Diabetesförbundet, 2016. Leva med diabetes, HbA1c Hämtat; 18-10-18

https://www.diabetes.se/diabetes/leva/blodsockerkontroll/hbs1c/

Ehrlich, S., Sternfeld, F., Krefman, B., Hedderson, A., Brown, E., Mevi, M., . . . Ferrara, D. (2016). Moderate and Vigorous Intensity Exercise During Pregnancy and Gestational Weight Gain in Women with Gestational Diabetes. Maternal and Child

Health Journal, 20(6), 1247–1257.

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Fadl, H., Magnuson, A., Ostlund, I., Montgomery, S., Hanson, U., & Schwarcz, E. (2014). Gestational diabetes mellitus and later cardiovascular disease: A Swedish population based case-control study. 121(12), 1530–1536.

Faskunger, J. (2008). Motivation för motion: en handbok för hälsovägledning steg för steg. Farsta: SISU idrottsböcker.

Gabbay-Benziv, R., & Baschat, A. (2015). Gestational diabetes as one of the "great obstetrical syndromes"--the maternal, placental, and fetal dialog. Best Practice &

Research. Clinical Obstetrics & Gynaecology, 29(2), 150–5.

Grobman, W. (2013). Shoulder dystocia. Obstetrics and Gynecology Clinics of North

America, 40(1), 59–67.

Hansson, U. (2014). Diabetes och graviditet. I Hagberg, H., Maršál, K. & Westgren, M. (Red.) Obstetrik (sid 353–366). Lund: Studentlitteratur.

Hartling, L., Dryden, D. M., Guthrie, A., Muise, M., Vandermeer, B., & Donovan, L. (2014). Diagnostic thresholds for gestational diabetes and their impact on pregnancy outcomes: A systematic review. (Medical condition overview)(Clinical report). Diabetic

Medicine, 31(3), 319–31.

Hillier, T., Pedula, A., Vesco, K., Oshiro, L., & Ogasawara, K. (2016). Impact of Maternal Glucose and Gestational Weight Gain on Child Obesity over the First Decade of Life in Normal Birth Weight Infants. Maternal and Child Health Journal, 20(8), 1559–1568.

Ignell, C., Shaat, N., Ekelund, M., & Berntorp, K. (2013). The impact of ethnicity on glucose homeostasis after gestational diabetes mellitus. Acta Diabetologica, 50(6), 927– 934.

Ijäs, H., Vääräsmäki, M., Saarela, T., Keravuo, R., & Raudaskoski, T. (2015). A follow-up of a randomised study of metformin and insulin in gestational diabetes mellitus: Growth and development of the children at the age of 18 months. BJOG: An

International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 122(7), 994–1000.

Johansson, K., Cnattingius, S., Naslund, I., Roos, N., Lagerros, Y., Granath, F., . . . Neovius, M. (2015). Outcomes of pregnancy after bariatric surgery. 372(9), 814–824. Kim, S.Y., Saraiva, C., Curtis, M., Wilson, H.G., Troyan, J., & Sharma, A.J. (2013). Fraction of gestational diabetes mellitus attributable to overweight and obesity by race/ethnicity, California, 2007–2009. (Author abstract). The American Journal of

Koivusalo, S.B., Rönö, K., Klemetti, M.M., Roine, R.P., Lindström, J…, Stach-Lempinen, B. (2016). Gestational diabetes mellitus can be prevented by lifestyle intervention: the finnish gestational diabetes prevention study (RADIEL). Diabetes Care, 39, 24–30.

Li, G., Huang, W., Zhang, L., Tian, Z., Zheng, W., Wang, T., … Zhang, W. (2018). A prospective cohort study of early-pregnancy risk factors for gestational diabetes in polycystic ovarian syndrome. Diabetes/Metabolism Research & Reviews, 34(5), 1.

Meek, C., Lewis, H., Patient, C., Murphy, H., & Simmons, D. (2015). Diagnosis of gestational diabetes mellitus: Falling through the net. 58(9), 2003–2012.

Nilsson, C. (2013). Gestational Diabetes Mellitus- Future risk for mother and child.

2013:42, Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series, 2013,

Vol.2013:42.

Nilsson, C., Andersson, C., Ursing, D., Strevens, H., & Landin-Olsson, M. (2015). Outcomes of women with gestational diabetes mellitus in Sweden. European Journal of

Obstetrics and Gynecology, 193, 132.

Parnell, A., Correa, S., & Reece, A. (2017). Pre-pregnancy Obesity as a Modifier of Gestational Diabetes and Birth Defects Associations: A Systematic Review. Maternal

and Child Health Journal,21(5), 1105–1120.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Prochaska, J.O., & DiClimente, C.C. (1982). Transtheoretical therapy: towards a more integrative model of change. Psychotherapy 20, 161–173.

Santos, P., Hefele, J. G., Ritter, G., Darden, J., Firneno, C., & Hendrich, A. (2018). Population-Based Risk Factors for Shoulder Dystocia. JOGNN: Journal Of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing, 47(1), 32–42.

Schummers, L., Hutcheon, J., Bodnar, L., Lieberman, E., & Himes, K. (2015). Risk of adverse pregnancy outcomes by prepregnancy body mass index: A population-based study to inform prepregnancy weight loss counseling. Obstetrics and Gynecology,

SFS 2003:460. Lag om etikprövning. Hämtad 2018-05-19, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 SFS 2008:355. Patientdatalagen. Hämtad 2018-05-18, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355. SFS 2008:360. Patientdataförordningen. Hämtad 2018-10-24, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdataforordning-2008360_sfs-2008-360

SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Hämtad 2018-05-19, från

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/offentlighets–och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400

Shamsi, U., Hatcher, J., Shamsi, A., Zuberi, N., Qadri, Z., & Saleem, S. (2010). A multicentre matched case control study of risk factors for preeclampsia in healthy women in Pakistan. BMC Women's Health, 10(1), 14.

Socialstyrelsen. (2014). Fetma. Stockholm: Socialstyresen. Hämtat; 181029, från

http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/sokiindikatorbiblioteket/ojfolkhalsa/fetma

Socialstyrelsen. (2015). Gränsvärden för graviditetsdiabetes: stöd för beslut om behandling. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtat; 18-09-12, från

http://apps.who.int/bmi/index.jsp?introPage=intro_3.html

Socialstyrelsen. (2016). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtat; 18-10-24, från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20165/2016-4-44.pdf

Su, D.F., & Wang, X.Y. (2014). Metformin vs insulin in the management of gestational diabetes: A systematic review and meta-analysis. (Disease/Disorder overview).

Diabetes Research and Clinical Practice, 104(3), 353–357.

Torloni, M.R., Betrán, A.P., Horta, B.L., Nakamura, M.U., Atallah, A.N., Moron, A.F. & Valente, O. (2009). Prepregnancy BMI and the risk of gestational diabetes: a

Vanlalhruaii, D., Riddhi, R., Roshna, M., Jiji E., Regi, A., Thomas, N., . . . Thomas, N. (2018). How safe is metformin when initiated in early pregnancy? A retrospective 5-year study of pregnant women with gestational diabetes mellitus from India. Diabetes

Research and Clinical Practice, 137, 47–55.

Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur. WHO (2018) Overweight and obecity. Hämtat 2018-09-12, från

http://apps.who.int/bmi/index.jsp?introPage=intro_3.html

Zhang, S., Liu, H., Zhang, C., Wang, L., Li, N., Leng, J., . . . Hu, G. (2015). Maternal glucose during pregnancy and after delivery in women with gestational diabetes

Bilaga I

Studieprotokoll

Bakgrund

Ålder Utlandsfödd Civilstånd Paritet Sysselsättning

Livsstil

Fysisk aktivitet Tobak BMI vid

inskrivning MHV Viktuppgång kg Maternella faktorer Heredit et för GDM Behandl., kost/medicin sk Förlossning s-start Spontan, Ind., Elektivt sectio Förlossning s-vecka Förlossnings -sätt PN, VE, Sectio, skulderdysto ci Pre-eklamp si Komp l. Tid. Grav. Labvärden

fP-glukos vid OGTT HbA1c T1 HbA1c T2 HbA1c T3

Fetala utfall