Vidare forskning

Livsmedelsverket (2007) rekommenderar att barn mellan 2-5 år gamla bör äta mellan 40-60g grönsaker/ rotfrukter vid varje lunchmåltid. Eftersom två av de fyra barnen som deltog under observation nummer ett inte åt någon grönsak alls, skulle det vara intressant att göra en kvantitativ studie för att se hur många procent av barnen på förskolan som möter dessa rekommendationer.

Det skulle också vara intressant att veta hur mycket inflytande pedagogerna har på vad som serveras under lunchen. Till exempel, den här förskolan har väldigt lite kontakt med köket.

Forskning visar på att exponering ökar barnens konsumtion av grönsaker och hur mycket de gillar grönsakerna. Bra möjligheter till kommunikation mellan pedagogerna och köket skulle kunna underlätta för pedagogerna och förskolan att exponera barnen till samma mat

upprepade gånger.

Konsumtion av grönsaker är ett väldigt aktuellt ämne just nu att fokusera på, och det finns mycket forskning som säger hur viktigt det är att barnen skapar bra matvanor så tidigt som möjligt. Ansvaret för detta ligger lika mycket på förskolan/ skolan som i hemmet för att öka barnens konsumtion av grönsaker. Det är en pågående process som tar tid, men man kan inte vänta och börja med detta under nästa generation, man måste börja nu, idag.

27

Ovanstående studie har givit en ökad förståelse för de olika strategier som pedagoger kan använda sig av för att öka barnens konsumtion av grönsaker. Men också de olika strategier som man ska förstå konsekvenserna av innan man använder dem. Alla vill att barnen ska vara hälsosamma och ha bra matvanor från en tidig ålder, och lägga en bra grund till det som är en del av ett livslångtlärande.

28

Referenser

Alm, S., Olsen, S. O., & Honkanen, P. (2015). The role of family communication and parents' feeding practices in children's food preferences. Appetite, 89, 112-121.

Anzman-Frasca, S., Savage, J. S., Marini, M. E., Fisher, J. O., & Birch, L. L. (2012). Repeated exposure and associative conditioning promote preschool children’s liking of vegetables. Appetite, 58(2), 543–553.

Becker, W., & Barbieri, H. E. (2006). Svenska barns matvanor 2003: resultat från enkätfrågor.

Livsmedelsverket.

Birch, LL. (1998). Development of food acceptance patterns in the first years of life. Proceedings Of The Nutrition Society, 57(4), 617-624.

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (1999). Varför vetenskap? om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.

BMC Family Practice. (2013). Obstacles to the prevention of overweight and obesity in the context of child health care in Sweden. Hämtad ifrån: http://www.biomedcentral.com/content/pdf/1471-2296-14-143.pdf

BORIS. (2015). Barnobsetiaregistret. Hämtad från: http://www.e-boris.se/index.html

Brunosson, A. (2012). Måltiden i förskolan : en sammanställning. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:530153/FULLTEXT01.pdf

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Centrum för folkhälsa. (2008). Mat i Förskolan, råd och rekommendationer. Hämtad från:

http://www.amorinen.se/amorinen/dokument/Mat_i_forskolan.pdf

Cooke, L. (2004). The development and modification of children's eating habits. Nutrition Bulletin, 29(1), 31-35.

Cooke, L., Carnell, S., & Wardle, J. (2006). Food neophobia and mealtime food consumption in 4-5 year old children.International Journal Of Behavioral Nutrition And Physical

Activity, 3doi:10.1186/1479-5868-3-14

Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T.L. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. (2., [rev.]

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Emilsson, I-l. (2014). Sandlådan med nya ögon. God forskningssed. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. &

Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl., ss. 81-91) Stockholm: Liber.

Fisk, C. M., Crozier, S. R., Inskip, H. M., Godfrey, K. M., Cooper, C., Robinson, S. M., et al. (2011).

Influences on the quality of young children’s diets. The importance of maternal food choices.

British Journal of Nutrition, 105(2), 287–296.

Folkhälsomyndigheten. (2014). Fler har fetma och övervikt. Hämtad från:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2014/februari/fler-har-fetma-och-overvikt/

29

Francis, L. A., Hofer, S. M., & Birch, L. L. (2001). Predictors of maternal child-feeding style: maternal and child characteristics. Appetite, 37(3), 231-243.

Franzén, K. (2014). De yngsta barnen- exemplet matematik. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K.

(red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl., ss. 58-68) Stockholm:

Liber.

Förenta nationerna. (FN). (1990). FN:s konvention om barnets rättigheter. Hämtad ifrån:

http://www.raddabarnen.se/Documents/om-oss/barnkonventionen/Barnkonventionenfullversion.pdf

Goffman, E. (1959). The presentation of self in everyday life. England: Penguin Books.

Goffman, E. (1967). Interaction ritual:Essays in face- to- face behavior. New Brunswick: Aldine Transaction.

Goffman, E. (1981). Forms of talk. Philadelphia: University of Pennsylvania press.

Goffman, E. (1983). The interaction order. American Sociological Review, 48, 1-17.

Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? [Elektronisk resurs] : förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. Göteborg.

Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv, forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 8 nr.1-2 s.42-57: ISSN 1401-6788

Johansson, E., & Pramling Samuelsson, I. (2000). Måltidssituationen på förskolan – ur ett omsorgs och lärandeperspektiv. Rapport från nätverk för barndomsforskning, 20-21 november: Göteborg.

Johansson, E., & Pramling Samuelsson, I. (2001). Omsorg–en central aspekt av förskolepedagogiken:

Exemplet måltiden. Pedagogisk forskning i Sverige, 6(2), 81.

Key, T. J., Schatzkin, A., Willett, W. C., Allen, N. E., Spencer, E. A., & Travis, R. C. (2004). Diet, nutrition and the prevention of cancer. Public health nutrition,7(1a), 187-200.

King, S. C., Weber, A. J., Meiselman, H. L., & Lv, N. (2004). The effect of meal situation, social interaction, physical environment and choice on food acceptability. Food Quality And Preference, 15(Fifth Rose Marie Pangborn Sensory Science Symposium), 645-653.

doi:10.1016/j.foodqual.2004.04.010

Koivisto Hursti, U. K., & Sjödén, P. O. (1997). Reasons for serving of foods and parental dimensions of food likes and dislikes in Swedish families with children aged 2-17. Food & Nutrition Research, 41, 27-32.

Kremer-Sadlik, T., Morgenstern, A., Peters, C., Beaupoil, P., Caët, S., Debras, C., & le Mené, M. (2015).

Research report: Eating fruits and vegetables. An ethnographic study of American and French family dinners. Appetite, 8984-92. doi:10.1016/j.appet.2015.01.012

Larsen, J. K., Hermans, R. C., Sleddens, E. F., Engels, R. C., Fisher, J. O., & Kremers, S. P. (2015).

Research review: How parental dietary behavior and food parenting practices affect children's dietary behavior. Interacting sources of influence?. Appetite, 89246-257.

doi:10.1016/j.appet.2015.02.012

30

Livsmedelsverket. (2005). Svenska näringsrekommendationer Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Hämtad från:

https://studentportalen.uu.se/uusp-filearea-tool/download.action?nodeId=940248&toolAttachmentId=181122

Livsmedelsverket. (2007). Bra mat i förskolan: råd för förskola och familjedaghem. Uppsala:

Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket. (2011). Bra mat för barn mellan ett och två år. Uppsala: Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket. (2013). Bra mat i skolan. Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Hämtad från: http://www.haninge.se/upload/601/Bra-mat-i-skolan-2013.pdf Livsmedelsverket. (2015a). Barn 2-18 år. Hämtad från:

http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar/barn-2-18-ar/

Livsmedelsverket. (2015b). Fakta om offentliga måltider. Hämtad från:

http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/om-

offentliga-maltider/fakta-om-offentliga-maltider/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=+Pedagogisk+lunch&_t_tags=

language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=79.138.132.152&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_ArticlePa ge/_ed108531-80d0-4518-bcef-40b5862db9ff_sv&_t_hit.pos=22#Antal måltider i vård, skola och omsorg

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl., ss. 32-43) Stockholm: Liber.

Merleau-Ponty, M. (1962). Phenomenology of perception. New York, London: Routledge.

National Health and Medical Research Council. (2003). Dietary guidelines for Australian adults. Hämtad från: https://www.nhmrc.gov.au/_files_nhmrc/publications/attachments/n33.pdf

Nicklaus, S. (2009). Development of food variety in children. Appetite, 52(1), 253-255.

Oliver, J. (2015). Jamie Oliver Food Foundation. Hämtad från:

http://www.jamieoliverfoodfoundation.org.uk/

Pliner, P. (1994). Development of measures of food neophobia in children. Appetite, 23, 147–163.

Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/23/68/25bd4959.pdf

Riazi, A., Shakoor, S., Dundas, I., Eiser, C., & McKenzie, S. A. (2010). Health-related quality of life in a clinical sample of obese children and adolescents. Health & Quality Of Life Outcomes, 8134-139. doi:10.1186/1477-7525-8-134

Roe, L. S., Meengs, J. S., & Rolls, B. J. (2012). Salad and satiety. The effect of timing of salad

consumption on meal energy intake. Appetite,58(1), 242-248. doi:10.1016/j.appet.2011.10.003 Roos, C. (2014). Att berätta om små barn- att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl, A., Hjalmarsson,

M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl., ss. 46-57) Stockholm: Liber.

31

Skolinspektion. (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Hämtad från:

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/forskola-2011/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2013). Allmänna råd med kommentarer för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Sleddens, E. F., Kremers, S. P., Stafleu, A., Dagnelie, P. C., De Vries, N. K., & Thijs, C. (2014). Food parenting practices and child dietary behavior. Prospective relations and the moderating role of general parenting. Appetite,79, 42-50.

Sundman, U. M. (2013). Hur barn gör måltid. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:611466/FULLTEXT01.pdf

Wardle, J., Herrera, M., Cooke, L. & Gibson, E. L. (2003). Modifying children's food preferences: the effects of exposure and reward on acceptance of an unfamiliar vegetable. European Journal Of Clinical Nutrition, 57(2), 341.

Wesslén, A., Sepp, H., & Fjellström, C. (2002). Swedish preschool children's experience of food. International Journal Of Consumer Studies, 26(4), 264-271. doi:10.1046/j.1470-6431.2002.00227.x

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Stockholm:

Vetenskapsrådet.

World Cancer Research Fund and American Institute for Cancer Research. (2007). Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. Washington, DC, USA:

American Institute for Cancer Research.

World Health Organisation. (WHO). (2012). Population-based approaches to Childhood Obesity Prevention. Hämtad från:

http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/80149/1/9789241504782_eng.pdf?ua=1 World Health Organisation. (WHO). (2015). Obesity and overweight. Hämtad från:

http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/

Åberg, A. och Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete.

(1. uppl.) Stockholm: Liber.

32