Vidare forskning

Avslutningsvis kan denna studie diskuterats för att ha förtydligat samhällskunskapslärares syn på hållbar utveckling samt samhällskunskapsämnets roll vid UHU. Ett område som innan studien framstod som smalt, framförallt med inriktning mot gymnasiet och LGY11 där en avsaknad syntes. För att ta fältet vidare kan fortsatt empirisk forskning fokusera på att studera gymnasielärares förståelse för det ekologiska perspektivet beroende på deras ämneskunskaper och göra en jämförande studie. Likaså hade en jämförande studie mellan samhällskunskap och kursen hållbar utveckling varit av intresse. Detta för att få en tydligare bild av hur förståelsen skiljer sig mellan olika ämnen och således stärka förståelsen för vad som ska beröras i respektive ämne. Vidare intressant forskning är att studera hållbar utveckling i undervisning genom observationer med kompletterande intervjuer. Detta för att stärka bilden av hur lärare faktiskt gör och om de uttryck som ges vid intervjuerna stämmer överens med

41 undervisningsutövningen. Studien kan följaktligen argumenteras för att ha bidragit med kunskap som kan ta forskningsområdet framåt.

42

Referenslista

Källor

Intervju genomförd med gymnasielärare 1, 02/12-19, intervjuinspelning och transkriberat material förvarat hos uppsatsens författare.

Intervju genomförd med gymnasielärare 2, 02/12-19, intervjuinspelning och transkriberat material förvarat hos uppsatsens författare.

Intervju genomförd med gymnasielärare 3, 04/12-19, intervjuinspelning och transkriberat material förvarat hos uppsatsens författare.

Intervju genomförd med gymnasielärare 4, 04/12-19, intervjuinspelning och transkriberat material förvarat hos uppsatsens författare.

Intervju genomförd med gymnasielärare 5, 05/12-19, intervjuinspelning och transkriberat material förvarat hos uppsatsens författare.

Intervju genomförd med gymnasielärare 6, 05/12-19, intervjuinspelning och transkriberat material förvarat hos uppsatsens författare.

Litteratur

Ahrne, Göran & Eriksson-Zetterquist, Ulla. (2015). Att fråga folk – intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber AB.

Berg, Mikael. (2014). Historielärares ämnesförståelse – centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia. Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Björneloo, Inger. (2007). Innebörder av hållbar utveckling – en studie av lärares utsagor om undervisning (Göteborg studies in educational sciences, 0436-1121; 250) Göteborg: Studies in educational sciences. Hämtad från http://hdl.handle.net/2077/10517.

Blum, Nicole, Nazir, Joanne, Breiting, Soren, Goh, Kim Chuan & Pedretti, Erminia. (2013). Balancing the tensions and meeting the conceptual challenges of education for sustainable

43 development and climate change. Environmental Education Research, 19:2, 206-217, DOI: 10.1080/13504622.2013.780588.

Bonnet, Michael. (2002). Education for sustainability as a frame of mind. Environmental Educational Research, 8:1, 9-20. DOI: 10.1080/13504620120109619.

Borg, Carola. (2011). Utbildning för hållbar utveckling ur ett lärarperspektiv – ämnesbundna skillnader i gymnasieskolan. Studies in Science and Technology Education No. 48. Karlstad: Karlstad universitet.

Breiting, Soren & Wickenberg, Per. (2010). The progressive development of environmental education in Sweden and Denmark. Environmental Education Research, 16:1, 9-37. DOI: 10.1080/13504620903533221.

Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (upplaga 3). Stockholm: Liber AB.

Henedus, Fredrik, Persson, Martin & Sprei, Frances. (2018). Hållbar utveckling – nyanser och tolkningar. Lund: Studentlitteratur AB.

Kramming, Kajsa. (2017). Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. Geographica 13. 238 pp. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-317186.

Karlefjärd, Anna. (2011). Att rymmas inom sitt friutrymme – om samhällskunskapslärares tolkning, anpassning och undervisning. (Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik nr 9). Karlstad: Karlstads universitet. Hämtad från urn:nbn:se:kau:diva-6950.

Lindmark, Torbjörn. (2013). Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner. Umeå: Pedagogiska institutionen.

Naturskyddsföreningen. (2013). Hållbar utveckling i skolan – vi måste snabba på. Stockholm: Naturskyddsföreningens rikskansli. Hämtad från

44 Olsson, Roger. (2016). Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne – prioriteringar och nyhetsanvändning hos fyra gymnasielärare. Örebro & Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap.

Pettersson, Linda. (2014). Att mötas i tid, rum och tanke – om ämnesintegration och undervisning för hållbar utveckling. Uppsala: Kulturgeografiska institutioner.

Quennerstedt, Ann. (2019). Föreläsning om forskningsetik på Örebro Universitet. Örebro: 06–03–2019.

Skolverket. (2011a). Läroplan – gymnasiet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Ämne – samhällskunskap. Stockholm: Skolverket.

SOU 2004:104. Att lära för hållbar utveckling. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

Thomassen, Magdalene. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis – introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerup.

Utbildningsdepartementet. (2010). Skollagen (2010:800). Sveriges riksdag.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

VI-skogen (2019). Varmare klimat – iskall nyhet? Botkyrka offset. Hämtad från

https://viskogen.se/om-oss/publikationer/.

Öhman, Johan. (2006). Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling – meningsskapande i ett genomlevandeperspektiv. Örebro: Universitetsbiblioteket.

Öhman, Johan. (2009). Att utbilda för hållbar utveckling: Ett pluralistiskt perspektiv. Örebro: Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet.

45 Elektroniska källor

United Nations Development Pogramme. (2019). 4 - God utbildning för alla. Hämtad 2019- 11-20 från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-4-god-utbildning-alla/.

Regeringskansliet. (2019). Regeringen föreslår ökad takt i klimatarbetet. Hämtad 2019-11-25 från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/regeringen-foreslar-okad-takt-i- klimatarbetet/.

Skolverket. (2019a). Hållbar utveckling – alla ämnens ansvar. Hämtad 2019-11-22 från https://www.skolverket.se/om-oss/kalender/hallbar-utveckling---alla-amnens-ansvar. Skolverket. (2019b). Hållbar utveckling – kompetensutveckling. Hämtad 2019-11-22 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/hallbar-utveckling--- kompetensutveckling.

Skolverket. (2019c). Så använder du läroplanen, examensmålen och ämnesplanerna. Hämtad 2019-11-22 från https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-

och-amnen-i-gymnasieskolan/sa-anvander-du-laroplanen-examensmalen-och-amnesplanerna.

Skolverket. (2019d). Utbildning viktigt för att nå målen för hållbar utveckling. Hämtad 2020- 01-06 från https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/hallbar-utveckling-och-

miljo/agenda-2030-utbildning-och-hallbar-utveckling.

Sveriges riksdag. (2019). Skollag (2010:800). Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800.

United Nations Development Programme. (2019). Globala målen – god utbildning för alla. Hämtad 2020-01-08, från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-4-god- utbildning-alla/.

46

Bilagor

Bilaga 1 – Intervjuguide

Förklaring av studiens syfte

Syftet är att studera hur samhällskunskapslärare på gymnasiet tolkar begreppet hållbar utveckling och hur de tolkar samhällskunskapsämnets roll i undervisning om hållbar utveckling. Jag utgår från att då utbildning för hållbar utveckling är ett ämnesövergripande undervisningsområde finns ett intresse av att diskutera samhällskunskapsämnets roll vid undervisning om det och det är vad jag hoppas att vi kan göra. Jag är också intresserad av att förstå din egen tolkning av begreppet.

Informerat samtycke

Jag undrar om jag får ditt samtycke till att genomföra intervjun? Är det okej att intervjun spelas in? Det inspelade materialet kommer enbart jag ha tillgång till.

Jag vill också informera om att du när som helst har rätt att dra dig ur intervjun utan någon förklaring, materialet kommer då att raderas och tas bort ur studien. Är det någon fråga du känner att du inte vill svara på är det helt okej och du kommer också i slutet av intervjun få möjlighet att lägga till eller ändra dina svar.

Bakgrundsfrågor

1. Berätta lite om vem du är och dig som lärare. a. Hur många år har du arbetat som lärare? b. Vilka ämneskombinationer har du?

c. Kan du berätta lite kort om dig själv och dig som lärare? d. Kan du berätta lite kort om skolan du arbetar på?

e. Har du några sidouppdrag på skolan?

2. Vad tycker du är det roligaste med att vara lärare? (för att lätta på stämningen)

Huvudtema

1. Hur skulle du beskriva samhällskunskap som ämne? 2. Hur skulle du beskriva begreppet hållbar utveckling?

47

Avslutning:

Är det något mer du vill tillägga eller ändra i dina svar som du kommit på under intervjuns gång?

Bilaga 2 – Intervjumail Hej xxx,

Jag heter Axel Nyqvist och studerar till gymnasielärare i ämnena samhällskunskap och historia på Örebro Universitet. Jag håller just nu på att skriva mitt avslutande examensarbete där jag intresserar mig av att studera samhällskunskapslärares tolkning av begreppet hållbar utveckling samt samhällskunskapslärares syn på samhällskunskapsämnets roll i

undervisningen om hållbar utveckling.

Jag söker därför samhällskunskapslärare som inom de närmsta veckorna kan tänkas ställa upp på en intervju om det ovan nämnda ämnet. Intervjun kan ske på ett datum som passar oss båda och på en plats som vi gemensamt bestämt, intervjun är tänkt att ta cirka 40 minuter. Under intervjun kommer det också bjudas på fika.

Intervjun kommer spelas in och allt deltagande i studien sker frivilligt och anonymt. Ingen annan än jag kommer att ha tillgång till det inspelade materialet. Du har också när som helst möjlighet att dra dig ur ditt deltagande i studien och intervjun kommer då att raderas och tas bort ur studiens resultat.

Jag hoppas att du kan tänka dig att ställa upp på en kortare intervju om samhällskunskapslärares tolkning av hållbar utveckling och synen på samhällskunskapsämnets roll i undervisning om hållbar utveckling.

Jag ser fram emot att höra av från dig,

Mvh

48 Bilaga 3 – Analysschema

Intervjuer Intervju 1 Intervju 2 Intervju 3 Intervju 4 Intervju 5 Intervju 6

Teman: Hur, vad,

varför, roll, centralt

Begrepp: Fostran och

medborgare, stoff- begrepp, ekonomi, miljö, socialt, normer, värdering, analys, perspektiv, värdegrund Kategorier: Fakta- och begreppsinriktad ämneskonception Samhällsanalytiskt inriktad ämneskonception Värde- och medborgarinriktad ämneskonception Resultat/slutsats: Bilaga 4 – Lärarpresentation

Person Yrkesverksam Ämnesbehörighet Skola Undervisande kurser

Kön

Lärare 1 Cirka 30 år Samhällskunskaps, religion, geografi, psykologi och samhällsbyggande Kommunal skola i mellan stor stad Samhällskunskap 1,2 och 3 Man Lärare 2 26 - 27 år Samhällskunskap och historia Kommunal skola i en Samhällskunskap 1, 2 och 3 Man

49 mellanstor stad Lärare 3 20 år Samhällskunskap, geografi, filosofi och historia Kommunal skola i en mindre stad Man Lärare 4 22 år Samhällskunskap och historia Kommunal skola i en mindre stad Samhällskunskap 1a1 och 1a2

Man

Lärare 5 Cirka 10 år Samhällskunskap, historia och till viss del entreprenörskap Friskola i en mellanstor stad Man Lärare 6 11 år Samhällskunskap och religion Friskola i en mellanstor stad Samhällskunskap 1b, 2, 3 och 1a1, 1a2. Kvinna