Uppsatsförfattarna menar att denna studie har lagt en god grund för fortsatt forskning på ämnet hållbara fonder. Detta i och med att den har etablerat att det råder ett attitude- behaviour gap gällande att vara intresserad av hållbara fonder och att faktiskt investera i dem, samt utöver det kartlagt en mängd bakomliggande faktorer. Med detta i beaktning rekommenderar uppsatsförfattarna att fortsatt forskning ska fokusera på hur de faktorer som i studien lyfts fram som orsaker till det rådande attitude-behaviour gapet kan elimineras eller underlättas för att i framtiden främja ökad handel av hållbara fonder.
83
Affärsvärlden (2019) Den döende svanen, https://www.affarsvarlden.se/premium- nyheter/den-doende-svanen-6943999 (Hämtad 2019-03-01).
Auger, P., Burke, P., Devinney, T. & Louviere, J. (2003) What will consumers pay for social product features?. Journal of Business Ethics, 42: s. 281-304.
Basso, A. & Funari, S. (2012) Socially responsible mutual funds: An efficiency
comparison among the European countries. Department of Management, Venedig:
Università Ca' Foscari Venezia.
Beal, D. J., Goyen, M. & Phillips, P. (2005) Why do we invest ethically?. Journal of
investing, 14(3), s.66-77.
Bowerman, B. L., O’Connell, R. T. and Koehler, A. B. (2004) Forecasting, time series, and regression : an applied approach. Boston: Thomson Brooks/Cole.
Brinkmann, S. & Kvale, S. (2015) InterViews : learning the craft of qualitative research
interviewing. Thousand Oaks: Sage Publications.
Brundin, K., Lidén, V. och Nacksten, V. (2017) Hållbara fonder - En rapport på
fondernas hållbarhetsarbete. Stockholm: Söderberg & Partners.
Bryman, A. & Bell, E. (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Solna: Liber.
Charles Schwab (2019) Socially Conscious Funds List. San Francisco: Charles Schwab & Co.
Dagens Industri (2018) Stort sug efter hållbara fonder “en megatrend”.
https://www.di.se/nyheter/stort-sug-efter-hallbara-fonder-en-megatrend/ (Hämtad 2019-
01-04).
84
David, M., Sutton, C. D. & Torhell, S.-E. (2016) Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2018) Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
De Pelsmacker, P, Driesen, L & Rayp, G. (2005) Do Consumers Care about Ethics? Willingness to Pay for Fair-Trade Coffee, Journal of consumer affairs, no. 2, s. 363.
Eurosif (2016) European SRI Study 2016, Bryssel: Eurosif.
Fama, E., F. (1970) Efficient capital markets: a review of theory and empirical work.
The Journal of Finance, Vol. 25, No. 2, s. 383-417.
Finansdepartementet (2017) Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val Stockholm: Finansdepartementet.
Finansinspektionen (2016) Hur kan finanssektorn bidra till en hållbar utveckling?, Stockholm: Finansinspektionen.
Finansinspektionen (2018) Hållbarhetsinformation i fonder, Stockholm: Finansinspektionen.
Fondbolagens Förening (2019a) Hållbara fonder,
https://www.fondbolagen.se/fakta_index/hallbara-fonder/ (Hämtad 2019-03-26).
Fondbolagens Förening (2019b) Ordlista,
https://www.fondbolagen.se/fakta_index/ordlista/#p (Hämtad 2019-03-26).
Freedman, S., Purcell, J., Stiehler, A. & Berrisford, C. (2015) To integrate or to exclude
- Approaches to sustainable investing Third quarter 2015, New York: UBS Financial
85
Global Footprint Network (2019) Earth overshoot day, https://www.overshootday.org/
(Hämtad 2019-03-11).
Grewal, L., Stephen, A. T. & Coleman, N. V. (2019) When Posting About Products on Social Media Backfires: The Negative Effects of Consumer Identity Signaling on Product Interest, Journal of Marketing Research (JMR), 56(2), s. 197–210.
Hedesström, T. M., Svedsäter, H. & Gärling, T. (2009) Naive Diversification in the Swedish Premium Pension Scheme: Experimental Evidence. Applied Psychology: an
international review, vol 58, No 3, s. 403-417.
Jager, W. (2000) Modelling consumer behaviour, Groningen: University of Groningen.
Koellner, T., Weber, O., Fenchel, M. & Scholz, R. (2005) Principles for Sustainability Rating of Investment Funds: Business Strategy and the Environment. Decision
Sciences, Vol. 14, Issue: 1, s. 54-70.
Kotler, P., Armstrong, G. (2013) Principles of Marketing: Global Edition, Essex: Pearson Education UK.
Kotler, P., Armstrong, G. & Parment, A. (2011) Principles of marketing : Swedish
edition. Essex: Pearson Education Limited.
KTH (2019) Hållbar utveckling, https://www.kth.se/om/miljo-hallbar- utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable- development/hallbar-utveckling-1.350579 (Hämtad 2019-03-22).
Lane, B. & Potter, S. (2007) The Adoption Of Cleaner Vehicles In The UK: Exploring The Consumer Attitude–Action Gap. Journal of Cleaner Production, 15(11) s. 1085– 1092.
86
Leite, P. & Cortez, M.C. (2018) The performance of European SRI funds investing in bonds and their comparison to conventional funds, INVESTMENT ANALYSTS
JOURNAL, vol. 47, no. 1, s. 65–79.
McCann, B., Zeltner, J., Haefele, M. & Anstey, C. (2015) Adding Value(s), Sustainable
Investing March 2015, New York: UBS Financial Services Inc.
Miljömärkning Sverige (2019a) Vad jag bör veta om Svanenmärkta fonder.
http://www.svanen.se/I-fokus/Fonder/For-spararen/ (Hämtad 2019-01-06).
Miljömärkning Sverige (2019b) Frågor och svar om svanenmärkningen.
https://www.svanen.se/Om-oss/Fragor-och-svar/Svanen/ (Hämtad 2019-03-26).
Miljömärkning Sverige (2019c) Allmänt om svanenmärkta fonder.
https://www.svanen.se/I-fokus/Fonder/For-spararen/Fragor-och-svar/Allmant-om-
Svanenmarkta-fonder/ (Hämtad 2019-03-26).
Morningstar (2018a) Ändrade regler för hållbarhetsbetygen.
https://www.morningstar.se/Articles/News.aspx?title=andrade-regler-hallbarhet-betyg-
oktober (Hämtad 2019-03-19).
Morningstar (2018b) Morningstar Sustainability Rating methodology.
https://www.morningstar.com/content/dam/marketing/shared/research/methodology/744
156_Morningstar_Sustainability_Rating_for_Funds_Methodology.pdf (Hämtad 2019-
02-20).
Morningstar (2016a) Morningstar Sustainability Rating,
https://www.morningstar.com/articles/745467/morningstar-sustainability-rating.html
(Hämtad 2019-01-05).
Morningstar (2016b) Morningstars nya hållbarhetsbetyg,
https://www.morningstar.se/Articles/News.aspx?title=morningstars-nya-
87
Nilsson, J. (2009) Segmenting socially responsible mutual fund investors: The influence of financial return and social responsibility. International Journal of Bank Marketing, Vol. 27 Issue: 1, s. 5-31.
Nilsson, J. (2010) Consumer decision making in a complex environment. examining the
decision making process of socially responsible mutual fund investors. Umeå: Umeå
universitet.
Pettersson, F., Helgesson, H. & Hård af Segerstad, F. (2009) 30 år med fonder. Stockholm: Fondbolagens förening.
Principles of Responsible Investments (2019) About the PRI,
https://www.unpri.org/pri/about-the-pri (Hämtad 2019-03-26).
Regeringen (2015) Politik för hållbart företagande. Stockholm: Regeringen.
Rienecker, L., Stray Jörgensen, P. & Hedelund, L. (2014) Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.
Riksdagen (2017) Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val -
Finansutskottets betänkande 2017/18:FiU16. Stockholm: Sveriges Riksdag.
Ringertz, A. & Wallin, V. (2017) Vad är hållbar förvaltning? - En studie om hur
oklarheter gällande hållbarhetsbegreppet påverkar fondmarknaden. Linköping:
Linköpings universitet.
Sjöström, E. (2014) Hållbara investeringar - Om ansvar, risk och värde på
finansmarknaden. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Sparkes, R. (2001) Ethical investment: whose ethics, which investment?. Business
88
Statistiska centralbyrån (2019a) Fondförmögenheten minskar,
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansiella-foretag- forutom-forsakringsforetag/investeringsfonder-tillgangar-och-
skulder/pong/statistiknyhet/investeringsfonder-4e-kvartalet-2018/ (Hämtad 2019-03-
11).
Statistiska Centralbyrån (2019b) Sveriges befolkning, https://www.scb.se/hitta-
statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/ (Hämtad 2019-04-
17).
Statman, M. (2005) Normal Investors, Then and Now, Financial analysts journal, 61(2) s. 31-37.
Svenska FN-förbundet (2016) Faktablad 2-12FN-fakta Hållbar utveckling. Stockholm: Svenska FN-förbundet.
Swedbank AB (2017) Myter bromsar hållbart sparande,
https://www.swedbank.se/privat/en-battre-framtid/spara/myter-bromsar-hallbart-
sparande.html (Hämtad 2019-01-07).
Veblen, T. (1899) The Theory of the Leisure Class, New York: Funk and Wagnalls.
Vermeir, I. & Verbeke, W. (2006) Sustainable Food Consumption: Exploring the Consumer "Attitude – Behavioural Intention" Gap. Journal of Agricultural and
Environmental Ethics, 19 (2) s. 169–194.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer: inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Zavestoski, S. (2001) Environmental Concern and Anti-consumerism in the Self- Concept: Do they Share the Same Basis? I Cohen, M.J., Murphy, J. (red) Exploring
89
Bilaga 1 - Intervjupersoner
Intervjuperson 1 Kvinna 18–30 Intervjuperson 2 Man 18–30 Intervjuperson 3 Man 31–50 Intervjuperson 4 Man 18–30 Intervjuperson 5 Man 31–50 Intervjuperson 6 Kvinna 18–30 Intervjuperson 7 Kvinna 31–50 Intervjuperson 8 Kvinna 31–50 Intervjuperson 9 Kvinna 51+ Intervjuperson 10 Man 51+ Intervjuperson 11 Man 51+ Intervjuperson 12 Kvinna 51+90
Bilaga 2 – Intervjumall
Vi skriver vår examensuppsats på civilekonomprogrammet vid Linköpings universitet. Vår studie berör begreppet hållbara fonder där vi avser undersöka en potentiell skillnad mellan vilja och agerande gällande köp av hållbara fonder och potentiella barriärer och hinder som stävjar handel. Deltagande i denna studie sker helt frivilligt och kan när som helst avbrytas på respondentens begäran. Det insamlade materialet kommer behandlas konfidentiellt, presenteras anonymt i studien och följa universitetets och vetenskapsrådets riktlinjer. Inspelningar kommer endast användas i denna studie och kommer raderas så fort uppsatsen blivit godkänd.
Mallen är till för att lägga en grund för intervjun för att sedan förhoppningsvis leda till djupare diskussioner rörande ämnet hållbara fonder. Beräknad intervjutid ca 15–30 minuter.
Demografi:
● Kön: Man, kvinna, övrigt/föredrar inte svara ● Ålderskategori: 18–30, 31–50, 51+
● Yrke/sysselsättning
Intresse av hållbarhet:
● På en skala 1–10 (där 1 är lågt och 10 högt), hur intresserad är du av privatekonomi? - Sparar du i fonder eller aktier?
- Har du gjort ett aktivt val med ditt pensionssparande?
- Sköter du ditt sparande i egen regi främst eller använder du dig av privatrådgivare/förvaltare eller liknande?
● På en skala 1–10 (där 1 är lågt och 10 högt), hur mycket inkluderar du hållbarhet i din vardag? (Exempel: Källsortering, köper ekologiskt, tar ej bilen i onödan)
- Spiller detta även över i dina ekonomiska beslut?
Definitionsproblematiken
Hållbara fonder är idag en het trend på fondmarknader runt om i världen. Detta till trots så finns det för tillfället inget etablerat ramverk för vad som får kallas hållbart och det är upp till varje aktör att själv bedöma vad de kallar hållbart.
● Hur skulle du definiera hållbarhet? Vad är hållbart för dig?
Hållbara fonder
● Känner du till hållbara fonder?
- Om ja, har du någon gång investerat i det?
Om ja, (Har investerat i hållbara fonder) hur grundade du ditt beslut? Om har, (investerat hållbart) Hur stor del av ditt sparade kapital är placerat
91 tänka dig att göra eller är intresserad av?
92
Bilaga 3 – Figurlista och tabellista
Figur 1: Egenkonstruerad modell byggd på Vermeir och Verbeke (2006, s. 172) Figur 2: Egenkonstruerad modell inspirerad av Vermeir och Verbeke (206, s. 172)
Tabell 1: Egenkonstruerad tabell över enkätsvar
Tabell 2: Egenkonstruerad tabell över fonder som profilerar sig hållbart. Tabell 3: Egenkonstruerad tabell över fonder enligt Morningstarranking. Tabell 4: Egenkonstruerad tabell över svanenmärkta fonder.