6. Slutsatser
6.1 Vidare forskning
En av begränsningarna med denna studie är dess omfattning. Detta menar vi då antalet respondenter och variationen av deras befattningar resulterade i en vid, men ändock elementär beskrivning av distanserade chefers arbete gällande den psykosociala arbetsmiljön samt hur cheferna förebygger och hanterar psykosocial ohälsa. Då studien är småskalig föreslås därför en replikering men med större omfattning, både genom fler intervjurespondenter och genom att komplettera med kvantitativa enkäter.
Genom att använda en kombination av kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter skulle resultatet kunna ge en såväl djupare som bredare bild då fler av organisationens medarbetare
44
ges utrymme att bidra med värdefull information. Ett annat förslag för fortsatta studier är att undersöka hur liknande organisationer, som bedriver ett distansledarskap, arbetar för att förebygga psykosocial ohälsa och därigenom jämföra resultatet. Ytterligare ett förslag är att undersöka om de utmaningar och förutsättningar som berör distansledarskapet gällande den psykosociala arbetsmiljön enbart gäller distansledarskap, eller om dessa även kan härledas till ett fysiskt närvarande ledarskap.
Under intervjuerna framkom även att cheferna upplevde en känsla av otillräcklighet samt att den tidsmässiga distansen kräver att de är tillgängliga även utanför arbetstid. Då denna studie inte behandlade det området, föreslås för vidare forskning därför en studie gällande chefers gränslösa arbete och dess påverkan på deras psykosociala hälsa.
Referenser
Andersen, I. (2012). Den uppenbara verkligheten. Studentlitteratur AB. Lund
Antonakis, J., & Atwater, L. (2002). Leader distance: A review and a proposed theory. The Leadership Quarterly, 13(6), 673-704. doi: 10.1016/S1048-9843(02)00155-8
Arbetsmiljölagen. (SFS 1977:1160). Hämtad från Arbetsmiljöverkets webbplats:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/
Arbetsmiljöverket. (2018). Arbetsgivarens ansvar. Hämtad 2019-01-30 från
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens-ansvar-for-arbetsmiljon/
Arbetsmiljöverket. (2019). Arbetstagarens delaktighet i arbetsmiljön. Hämtad 2019-02-02 från https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetstagarens-deltagande-i-arbetsmiljoarbetet/
Bakker, A. B., & Demerouti, E. (2007). The job demands-resources model: State of the art.
Journal of managerial psychology, 22(3), 309-328. doi: 10.1108/02683940710733115
Bass B., & Riggio, R. (2006). Transformational leadership. (2 uppl.). Mahwah, N.J.: L.
Erlbaum Associates
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Stockholm: Liber
Deakin, H., & Wakefield, K. (2014). Skype interviewing: reflections of two PhD researchers.
Qualitative Research, 14(5), 603–616. doi: 10.1177/1468794113488126
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga projekt inom samhällsvetenskaperna. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Eklöf, M. (2017). Psykosocial arbetsmiljö. Begrepp, bedömning och utveckling. (1 uppl.).
Lund: Studentlitteratur
Elmholdt, C. Keller, H. D, & Tanggaard, L. (2015). Ledarskapets psykologi. Att leda medarbetare i en föränderlig värld. Malmö: Gleerups utbildning
Engestang, M. (2014). Fri eller övergiven - att leda och samverka på distans. (1 uppl.).
Stockholm: Ekerlids förlag
Försäkringskassan (2017). Psykisk ohälsa bakom nästan hälften av alla pågående sjukskrivningar. Hämtad 2019-02-14 från
https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LcixCoAgEIDhZ2lwjFMagjbfQlziyKMkPY8Ue_0
cmn6-Hzw48Iw9nthiYUzD7j3yJtguZRar9FG4EbdK-0NVCtfYSWkZqH8yhUAJORCPk2ezGm00yG2nD7-QCkQ!/
Gillberg, N. (2018). Kunskapssammanställning 2018:2. Nya sätt att organisera arbete, betydelsen för arbetsmiljö och hälsa. Hämtad från Arbetsmiljöverkets webbplats:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/nya-satt-att-organisera-arbete-betydelsen-for-arbetsmiljo-och-halsa_2018_2.pdf
Glise, K. (2007). Stressrelaterad psykisk ohälsa – hur ser problemet ut? Socialmedicinsk tidskrift, 84(2), 94-101. http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/610
Gunnarsson, E., Johanson, M., & Stoetzer U. (2016). Vägledning för organisatorisk och social arbetsmiljö. Hämtad från Arbetsmiljöverkets webbplats:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/den-organisatoriska-och-sociala-arbetsmiljon-viktiga-pusselbitar-i-en-god-arbetsmiljo-vagledning-h457.pdf
Hadi, M. A., & Closs, S. J. (2016). Ensuring Rigour and Trustworthiness of Qualitative Research in Clinical Pharmacy. International Journal of Clinical Pharmacy, 38(3), 641-646.
doi: 10.1007/s11096-015-0237-6
Hansen, N., & Hermansson, D. (2013). Erkännandets uttrycksformer och konsekvenser: En kvalitativ fallstudie på en arbetsplats. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(2), 55-71.
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:668827/FULLTEXT01.pdf
Hersey, P., Blanchard, K., & Johnson, D. (2000). Management of Organizational Behavior:
Leading Human Resources. (8 uppl.). Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall
Hultberg, A. (2007). Ett hälsosammare arbetsliv – Vägledning för goda psykosociala arbetsförhållanden. Socialmedicinsk tidskrift, 84(2), 114-122.
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/613
Hultberg, A., Skagert, K., Ekbom Johansson, P., & Ahlborg Jr. G. (2010). Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser (ISM-rapport 9). Västra Götalandsregionen:
Institutet för stressmedicin. https://docplayer.se/16660617-Kunskap-och-metoder-for-halsoframjande-arbetsplatser.html
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy Work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life. New York: Basic Books.
Kaufmann, A., & Kaufmann, G. (2010). Psykologi i organisation och ledning. (3 uppl.).
Lund: Studentlitteratur
Leka, S., Jain, A., Widerszal-Bazyl, M., Żołnierczyk-Zreda, D., & Zwetsloot, G. (2011).
Developing a Standard for Psychosocial Risk Management: PAS 1010. Safety Science, 49(7), 1047-1057. doi: 10.1016/j.ssci.2011.02.003
Men, R. (2014). Strategic Internal Communication: Transformational Leadership, Communication Channels, and Employee Satisfaction. Management Communication Quarterly, 28(2) 264-284. doi: 10.1177/0893318914524536
Nordengren, M., & Olsen, B. (2006). Att leda på distans. (1 uppl.). Stockholm: Liber Organisatorisk och social arbetsmiljö. (AFS 2015:4). Hämtad från Arbetsmiljöverkets webbplats: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
Patel, R., & Davidson, B. (2008). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3 uppl). Lund: Studentlitteratur.
Poulsen, S., & Ipsen, C. (2017). In Times of Change: How Distance Managers Can Ensure Employees’ Wellbeing and Organizational Performance. Safety Science, 100, 37-45. doi:
10.1016/j.ssci.2017.05.002
Sanandaji, N. (2018). Samhällsförlusten av sjukskrivningar: 62 miljarder kronor. Hämtad från Skandias webbplats: https://www.skandia.se/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/samhallskostnaden-for-langre-sjukfranvaro-181008.pdf
Stegâroiu, I., & Talal, M. (2014). The Importance of Developing Internal Communication Strategy. Valahian Journal of Economic Studies, 5(19), 63-70.
http://www.du.se.proxy.aspx/login?url=http://search.proquest.com/?url=https://search.proques t.com/docview/1672099493?accountid=10404
Stressforskningsinstitutet. (2015). Stressforskningsinstitutets temablad Arbetsorganisation och hälsa: Två modeller för Psykosocial arbetsmiljöforskning [temablad]. Hämtad från https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.117885.1357820953!/menu/standard/file/Arb etsorganisation%20och%20h%C3%A4lsa.pdf
Sullivan, J. R. (2012). Skype: An Appropriate Method of Data Collection for Qualitative Interviews? The Hilltop Review, 6(1), 10.
https://scholarworks.wmich.edu/hilltopreview/vol6/iss1/10/
Systematiskt arbetsmiljöarbete. (AFS 2001:1). Hämtad från Arbetsmiljöverkets webbplats:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/systematiskt-arbetsmiljoarbete-sam/
Theorell, T. (2003). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan?:
kunskapssammanställning. Statens folkhälsoinstitut.
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/
610001d7-7e60-4e61-afad-48bc14e3005e/Theorell%202003%2C%20%C3%84r%20%C3%B6kat%20inflytande%20p%
C3%A5%20arbetsplatsen%20bra%20f%C3%B6r%20folkh%C3%A4lsan.pdf?a=false&guest
=true
Thylefors, I. (2015). Psykosocial arbetsmiljö. I M. Bohgard (red.), Arbete och teknik på människans villkor. (3 uppl., s.26-33). Stockholm: Prevent.
Vingestråhle, P. (2014). Framtidens ledarskap. Malmö: Forzum Förlag
Vingård, E. (2015). En kunskapsöversikt: psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Hämtad från FORTE:s webbplats:
https://forte.se/publikation/psykisk-ohalsa-arbetsliv-och-sjukfranvaro/
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Informationsbrev
Psykosocial arbetsmiljö vid distansledarskap
Vi vill fråga dig om du vill delta i en undersökning för vårt examensarbete. Vi är två studenter från Högskolan Dalarna som läser vår sista termin på Personal- och arbetslivsprogrammet och som sista moment på utbildningen ska vi skriva ett examensarbete om psykosocial arbetsmiljö vid distansledarskap.
Syftet med vårt arbete är att undersöka hur Din arbetsgivare arbetar med psykosocial arbetsmiljö, vilka förutsättningar som krävs samt vilka svårigheter som kan uppkomma i arbetsmiljöarbetet när chefer är distanserade från sina medarbetare. Vår förhoppning är att resultatet av vår studie ska bidra med ökad förståelse för hur distanserade chefer kan arbeta för att förebygga arbetsrelaterad psykosocial ohälsa.
Hur går undersökningen till?
Undersökningen består av intervjuer som genomförs med hjälp av en intervjuguide. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det betyder att ditt deltagande är frivilligt och att du när som helst kan avbryta din medverkan i studien utan att ange någon orsak till det. Intervjun kommer att ta ca 60–90 minuter och om vi får din tillåtelse vill vi gärna ta en ljudupptagning av intervjun. Ljudupptagningen kommer sedan transkriberas vilket innebär att intervjuns innehåll skrivs ut som en text. Intervjuerna kommer att avidentifieras och obehöriga personer har inte tillgång till intervjumaterialet.
Hur får jag information om resultatet av studien?
Resultatet av undersökningen kommer att presenteras i vårt examensarbete, vilket vi kan mejla till Dig när det är klart.
Om Du har några frågor eller funderingar är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare för mer information. Vi hoppas att Du har möjlighet att delta och ser fram emot att träffa Dig!
Med vänliga hälsningar,
Petra Grönoset Emma Hampgård
e-post: xxx@xxx.com e-post: xxx@xxx.com
telefon: 07x-xxx xx xx telefon: 07x-xxx xx xx
Handledare
Bilaga 2
Intervjuguide, chefer.
Grundfrågor
• Befattning
• Hur många år har du varit anställd på befattningen?
o Hos Trafikverket (tidigare Banverket/Vägverket)?
• Vad innebär dina arbetsuppgifter?
o Hur många medarbetare har du ansvar över?
Ledarskap
• Är alla dina medarbetare distanserade eller är du placerad på samma ort som någon/några?
o Hur gör du för att behandla dina medarbetare likvärdigt?
• Hur upplever du distansledarskapet?
o Hur skulle det kunna förbättras?
o Hur ser du på din egen distansering?
o Hur gör du för att bemästra distansledarskapet? (d.v.s. finns små “knep” som underlättar?)
o Vilka för- och nackdelar finns med distansledarskap?
• På vilka sätt skiljer sig distansledarskap gentemot ledarskap där chefer och medarbetare är placerade i samma lokaler?
Stöd
• Hur upplever du kommunikationen mellan dig och dina medarbetare?
o Hur ofta kommunicerar ni?
o På vilket sätt? (mejl, telefon, Skype, fysiska möten)
o Vilken typ av kommunikation föredrar du/dina medarbetare?
o Hur skulle kommunikationen kunna förbättras?
• Hur stöttar du dina medarbetare?
o Upplever du att stödet du ger är tillräckligt?
• Får dina medarbetare någon form av feedback/återkoppling på sina arbetsinsatser?
• Vilken form av feedback upplever du att du får från dina medarbetare?
• Hur får du stöd från din egen chef och dina kollegor?
• Hur upplever du din arbetsbelastning?
o Har du möjlighet till återhämtning?
• Vilka resurser och befogenheter krävs för att du ska kunna utföra dina arbetsuppgifter?
o Saknas någon?
• Hur upplever du medarbetarnas arbetsbelastning?
• Har medarbetarna möjlighet till återhämtning under sin arbetstid?
• Vilka resurser och befogenheter krävs för att medarbetarna ska kunna utföra sitt arbete?
o Vad saknas?
• Hur rapporterar medarbetarna för hög arbetsbelastning eller annan psykosocial ohälsa?
o Finns rutiner om hur detta ska hanteras?
• Vad är ohälsa för dig?
• På vilket sätt upptäcker du tidiga signaler på arbetsrelaterad ohälsa?
• Är det skillnad gällande medarbetare på plats och de som befinner sig på distans?
o Upptäcks dessa signaler tillräckligt tidigt?
o Hur hanteras dessa?
o Vilken hjälp eller stöd skulle du önska gällande detta?
o Vilket ansvar anser du att medarbetaren själv har?
• Hur mäts arbetsprestationer på distans?
• Har du möjlighet till återhämtning?
• Vilka kompetenser anser dig behöva för att utföra ditt arbete gällande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön?
o Saknar du kunskap eller utbildning i något särskilt?
• På vilket sätt kan du påverka ditt arbete?
o Finns något område där du önskar mer påverkansmöjlighet?
• Har du under de senaste 12 månaderna varit långtidssjukskriven? (d.v.s. längre än 14 dagar)
o Om ja, varför?
Avslutning
• Finns det något du tycker att vi inte tagit upp och som du vill tillägga?
• Hur upplevde du intervjun?
Bilaga 3
Intervjuguide, medarbetare.
Grundfrågor
• Befattning
• Vad innebär dina arbetsuppgifter?
• Hur många år har du varit anställd på befattningen?
o Hos Trafikverket (tidigare Banverket/Vägverket)?
• Hur många kollegor är ni i din arbetsgrupp?
Arbetsmiljö
• Hur upplever du din arbetsbelastning?
o Har du möjlighet att ta pauser under din arbetstid?
• Vilka resurser och befogenheter krävs för att du ska kunna utföra ditt arbete?
o Saknas något?
• Var vänder du dig om du upplever för hög arbetsbelastning?
o Var vänder du dig om du upplever annan arbetsrelaterad ohälsa?
• Vilket ansvar anser du att chefen har gällande arbetsrelaterad ohälsa?
o Vilket ansvar har du som medarbetare?
o Vad är ohälsa för dig?
o Vad ser du som tidiga signaler på ohälsa?
• Hur mäts dina arbetsprestationer?
• Hur upplever du möjligheten till återhämtning?
• Vilken kompetens behöver du för att utföra ditt arbete?
o Saknar du kunskap eller utbildning i något särskilt?
• På vilket sätt har du möjlighet att påverka ditt arbete?
• Har du under de senaste 12 månaderna varit långtidssjukskriven? (d.v.s. mer än 14 dagar)
o Om ja, varför?
Stöd
• Hur upplever du kommunikationen mellan dig och din chef?
o Hur ofta kommunicerar ni?
o På vilket sätt? (mejl, telefon, Skype)
o Hur skulle kommunikationen kunna förbättras?
• På vilket sätt får du stöd från din chef?
o Upplever du att det stöd du får är tillräckligt?
o Vad krävs för att du ska söka stöd hos din chef?
• På vilket sätt får du feedback/återkoppling på dina arbetsinsatser från din chef?
• På vilket sätt ger du din chef feedback?
• Hur upplever du samarbetet med dina kollegor?
Ledarskap
• Hur upplever du distansledarskapet gentemot en fysiskt närvarande chef?
o Hur skulle det kunna förbättras?
o Vilka för- och nackdelar ser du med distansledarskap?
• Hur ser din arbetsgrupp ut, är alla medarbetare placerade på andra orter än sin chef?
o Upplever du skillnader i hur din chef kommunicerar och hanterar problem med medarbetare på distans jämfört med medarbetare placerade på samma ort?
o Om ja, på vilket sätt?
• Kan en chef vara närvarande trots geografiskt avstånd?
o Hur?
o Hur gör du för att förhålla dig till distansledarskapet? (d.v.s. finns små “knep”
som underlättar?) Avslutning
• Finns det något du tycker att vi inte tagit upp och som du vill tillägga?
• Hur upplevde du intervjun?