Det finns olika sätt på hur föreliggande studie skulle kunna fördjupas. Som tidigare nämnt finns det många kunskapsluckor att fylla inom ämnet våld i ungas nära relation och jag kommer nedan att presentera tre olika exempel på hur en fördjupning av studien kan bidra till att fylla ytterligare kunskapsluckor:
En första fördjupning utifrån denna studie kan genomföras i form av att följa upp de chattar där tjejerna ges möjlighet till vidare stöd. Stödchatten funkar på så sätt att om man loggar in i chatten och berättar om att man lever eller har levt i en våldsam relation och därmed hamnar inom stödchattens målgrupp kan man erbjudas vidare stöd. Stödet erbjuds för att kunna följa upp dessa tjejers berättelser och finnas som ett stöd åt tjejerna där det slutgiltiga målet är att de ska våga söka hjälp utanför chatten. De som erbjuds stöd och tackar ja kommer då att få chatta vidare med en av organisationens
volontärer. Detta sker ca en gång i veckan upp till ca tio tillfällen och man chattar med en och samma volontär varje gång. Detta för att slippa ”börja om” sin historia inför varje tillfälle. Genom att
undersöka denna process, från det att tjejen kommer in och söker stöd, till att hon antingen valt att avluta relationen eller har samlat mod att söka stöd ”offline”, hos till exempel en skolkurator,
psykolog eller på verksamhetens egen mottagning skulle kunna vara en fördjupning på denna studie. För att finna eventuella mönster i vilka tjejer som deltar i stödchattar och vill ha vidare stöd kan ett intersektionell analys på studien att genomföras. Studien skulle således kunna visa för- och nackdelar med det stöd som sker online, undersöka vilka tjejer som väljer att höra av sig. Detta skulle dock kräva att tjejerna själva väljer att berätta om sig själva, vilket i fallet av att undersöka anonyma chattar inte kan garanteras.
Däremot kan man genom denna typ av studie undersöka processen som sker när tjejerna vid upprepade tillfällen får möjlighet att prata med en och samma person. Genom detta kan eventuella mönster även finnas i vad som gör att tjejerna i slutändan väljer att söka vidare stöd och eventuellt även avsluta den våldsamma relation de lever i. Detta kan bidra till en större förståelse för hur professionella och andra vuxna bäst kan möta unga tjejer när de berättar om sin våldsutsatthet.
30
En andra fördjupning inom ämnet skulle kunna vara att genomföra en studie på samma tema men med intervjuer som metod. Genom att intervjua unga tjejer om sin våldsutsatthet kan man få fatt i det som denna studie saknar, det vill säga den reella interaktionen mellan undersökningspersonen och intervjupersonen. Intervjuerna skulle kunna genomföras individuellt, där forskaren får möjlighet att ställa frågor och följdfrågor som anses viktiga för att förstå unga tjejers våldsutsatthet. Det skulle även kunna bidra till en förståelse för vad unga tjejer anser är viktigt för att göra deras situation bättre. Intervjuerna skulle även kunna i form av en gruppintervju där unga tjejer får prata med varandra om sina upplevelser. Genom att få prata om sina upplevelser kan en förståelse för hur inte endast enskilda tjejer ser på sin situation, vad de önskar få stöd i samt hur man pratar om det upplevda våldet, utan även unga tjejer som grupp. Genom att få prata med andra som upplevt likande saker som man själv har skulle även förståelsen för att man inte är ensam om sin situation öka. Intervjuer ger även möjlighet att ställa frågor som i vissa fall saknas i konversationen mellan tjejerna och volontärerna i chatten.
Till chatten hör inte endast tjejer utsatta för våld i sin nära relation av sig. Chatten vänder sig även till killar utsatta för våld i sin nära relation, våld inom samkönade relationer samt killar och tjejer som utsätter sin partner för våld. Det finns således mycket material och viktiga berättelser i organisationens bas av chattar. En förlängning av denna studie skulle kunna göras där förövaren och den våldsutsatta har samma kön vilket även det är en någonting som forskats relativt lite på.
De som hör av sig och berättar om hur de utsätter sin partner för våld är en grupp som är viktiga att uppmärksamma för att motverka det våld som sker i ungas nära relationer. Föreliggande studie, vilken har chattar skrivna av unga personer som lever eller har levt i en våldsam relation som grund, skulle således även kunna genomföras med fokus på de personer som utsätter sin partner för våld.
Genom att använda liknande metod och data som denna uppsats har gjort kan man med hjälp av positioneringsteorin ställa frågorna:
• Vad är framträdande när unga förövare berättar om våld?
• Hur positionerar sig unga förövare när de berättar om våldet de utövar i sin nära relation? Genom att ställa dessa frågor skulle det kunna öka förståelsen för vilka mekanismer som ligger bakom våldet samt hur unga tjejer eller killar berättar om det våld de utsätter sin partner för. Det är av stor vikt att forskare även undersöker denna sida av våldet i en relation för att i förlängningen ha möjlighet att motverka det.
31
Referenser
Al-Alosi, H. (2017). Cyber-violence: digital abuse in the context of domestic violence. University of
New South Wales Law Journal, 40(4), 1573–1603.
Alderson, P., Goodey, C., Morrow, V., Archard, D., Barker, C., Pistrang, N., & Faulkner, D. (2005). Ethical considerations in researching children's experiences. I S. Greene & D. Hogan (Red.),
Researching children's experiences: methods and approaches (pp.62–86). London: SAGE.
Anthias, F. (2014). The intersections of class, gender, sexuality and `race`: The Political Economy of Gendered Violence. International Journal of Politics, Culture, and Society, 27(2), 153–171. Bamberg, M. (1997). Positioning between structure and performance. Journal of Narrative and Life
History, 7(1/4), 335–342.
Barter, C. (2009) In the name of love: Partner abuse and violence in teenage relationships. British
Journal of Social Work, 39(2), 211–233.
Barter, C., McCarry, M., Berridge, D. & Evans, K. (2009). Partner exploitation and violence in
teenage intimate relationships. London: NSPCC.
Bruno, L. (2016). Ofridstid. Fäders våld, staten och den separerande familjen. (Diss.) Uppsala: Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Brå (2018). Brott i nära relationer bland unga (kortanalys 2018:6). Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Carlsson, N. (2009). Avslöjandets tid: kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp. (Doktorsavhandling.) Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Chung, D. (2005). Violence, control, romance and gender equality: Young women and heterosexual relationships. Women’s Studies International Forum, 28(6), 445–455.
De Fina, A. (2013). Positioning level 3 Connecting local identity displays to macro social processes.
Narrative Inquiry, 23(1), 40–61.
Dunkels, E. (2007). Bridging the distance – children’s strategies on the internet. Umeå: Institutionen för interaktiva medier och lärande, Umeå Universitet.
Emerson, R.M., Fretz, R.I., & Shaw, L.L. (2011). Writing ethnographic fieldnotes (2. Uppl.) Chicago: Chicago University Press.
Enander, V., & Holmberg, C. (2008). Why does she leave? The leaving process(es) of battered women. Health Care for Women International, 29(3), 200–226.
Enander, V. (2009). Att stanna och att gå̊: Forskning kring misshandelsprocessen och misshandlade kvinnors uppbrottsprocess. Genväg till forskning. Göteborg: Västra Götalandsregionens
kompetenscentrum om våld i nära relationer.
Flinkfeldt, M. (2017). What Mothers Do: Motherhood as a Resource for Negotiating Sick-Leave Legitimacy in Swedish Sickness Insurance Interactions. NORA: Nordic Journal of Women's Studies.
25(3), 179–194.
Gavell Frenzel, A. (2014). Brott i nära relationer: en nationell kartläggning. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Georgakopoulou, A. (2013). Building iterativity into positioning analysis.A practice-based approach to small stories and self. Narrative Inquiry, 23(1), 89–110.
Gottzén, L. (2013). Skam, maskulinitet och respons på mäns våld mot kvinnor. Socialvetenskaplig
tidskrift, 20(2), 75–92.
Gottzén, L. & Korkmaz, S. (2013). Killars våld mot tjejer i nära relationer. I Ungdomsstyrelsens skrifter Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter (ss.68–99). Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
32
in a mobile preschool, Journal of Transport Geography, 46, 201–209.
Harré, R. & van Langenhove, L. (1999). Positioning Theory. Oxford: Blackwell Publ.
Hellevik. P., Överlien. C., Barter. C., Wood. M., Aghtaie. N., Larkins. C., & Stanley. N. (2015). Traversing the generational gap. Young peoples views on intervention and prevention of teenage intimate partner violence. In N. Stanley & C. Humphreys. (Eds.), Domestic violence and protecting
children: New thinking and approaches (pp. 34–49). London: Jessica Kingsley Publishers.
Hellevik, P. & Överlien, C. (2016). Teenage intimate partner violence: Factors associated with victimization among Norwegian youths. Scandinavian Journal of Public Health, 44(7), 1–7. Hydén, M. (2005). ”I must have been an idiot to let it go on”: Agency and positioning in battered
women´s narratives of leaving. Feminism & Psychology, 15(2), 171–190.
Hydén, M., Överlien, C., Ericson, C., Wiman, M. & Grönberg Eskel, M. (red.) (2016). Mäns våld mot
kvinnor i nära relationer [Elektronisk resurs]. Stockolm: Forte.
Jarnkvist, K. (2018). Fluid positions and changing strategies: a narrative analysis of how parents exposed to intimate partner violence talk about their contact with social services. Nordic Social
Work Research. Doi: 10,1080/2156857X.2018.1475298
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur. Kohler-Riessman, C. (2008). Narrative methods for the human sciences. London: Sage.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. Rev. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lieblich, A., Tuval-Mashiach, R., Zilber, T. (1998). The holistic-content perspective In: Narrative
research (ss.62–87). SAGE Publications. Dio: https://dx.doi.org/10.4135/9781412985253
Luker, K. (2008). Salsa dancing into the social sciences: research in an age of info-glut. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Lundgren, E. (2004). Våldets normaliseringsprocess. Stockholm: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
Lundgren, E. (2012). Våldets normalisering och andra våldsförståelser. Stockholm: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
Nikupeteri, A. (2017). Professionals’ critical positionings of women as help-seekers: Finnish women’s narratives of help-seeking during post-separation stalking. Qualitative Social Work, 16(6), 793–809. Sinisalo, E. & Moser Hällen, L. (Red.) (2018). Våld i nära relationer socialt arbete i forskning, teori
och praktik. Stockholm: Liber.
Sjödin, A-K., Wallinius, M., Billstedt, E., Hofvander, B., Nilsson, T. (2017). Dating violence
compared to other types of violence: similar offenders but different victims. The European Journal
of Psychology Applied to Legal Context, 9(2):83–91.
Stark, E. (2007). Coercive control: The entrapment of women in personal lifte. New York: Oxford University Press.
Stonard, K.E. (2019). Technology-assisted adolescent dating violence and abuse: A factor analysis of the nature of electronic communication technology used across twelve types of abusive and
controlling behaviour. Journal of Child and Family Studies, 28(1), 105–115.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm. Wiklund, M., Malmgren-Olsson, E-B., Bengs, C. & Öhman, A. (2010). ”He messed me up”: Swedish
adolescent girls’ experiences of gender-related partner violence and its consequences over time.
Violence Against Women, 16(2), 207–232.
Willis, P., & Trondman, M. (2000). Manifesto for ethnography. Ethnography, 1(1), 5–16.
Öberg, P. (2015) i Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, G. & Svensson, P. Johanneshov: MTM. Överlien, C. (2015). Våldsforskning om och med barn och ungdom: Metodiska och empiriska utmaningar. Socialvetenskaplig Tidskrift, 22(3–4), 231–243.
Överlien, C. (2018). Våld mellan ungdomar i nära relationer. Digitala medier och utövandet av kontroll. Socialvetenskaplig Tidskrift, 2018,1, 67–86.
33
Överlien, C., & Korkmaz, S. (2019). Responses to youth intimate partner violence: the meaning of youth-specific factors and interconnections with resilience. Journal of Youth Studies. Dio: 10.1080/13676261.2019.1610557
Øvreeide, H. (2010). Samtal med barn: Metodiska samtal med barn i svåra livssituationer. (3. rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
.
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se