5. Slutsatser
5.6 Vidare forskning
Under arbetets gång har vi stött på fler aspekter av vårt fenomen som hade varit intressanta att studera närmare, men som dock inte ryms inom denna studie. För det första visar ett av våra resultat att den sociala samvaron riskerar att försämras till följd av att ett införande av arbetstidsförkortning troligtvis leder till färre och kortare fikapauser. Det var något som våra informanter upplevde som ett problem. Samtidigt arbetar fler och fler hemifrån, vilket är en utveckling som antagligen bara kommer fortsätta. Det riskerar dock att leda till ännu större försämring av den sociala aspekten av arbete. Det hade därför varit intressant att undersöka hur den sociala samvaron påverkas både av arbetstidsförkortning och av att arbeta hemifrån.
Vårt resultat visar även att ett av de största hindren som arbetsgivarna såg var att de upplevde en brist på kunskap och osäkerhet kring huruvida arbetstidsförkortning faktiskt skulle kunna fungera på deras företag. Det verkar därför finnas ett stort behov av fler studier om hur arbetstidsförkortning kan implementeras på ett effektivt sätt, både inom kommunala och privata bolag. Det finns redan mycket forskning kring vad arbetstidsförkortning ger för effekter på olika organisationer, men det skulle behövas mer studier om hur införandet går till på bästa sätt.
61
Arbetsprocess
Vår arbetsprocess har flutit på smidigt och vi har samarbetat bra med varandra. Vi båda har varit lika delaktiga i samtliga delar av uppsatsen och därmed har vi bidragit lika mycket till studiens resultat. Arbetet har innefattat hårda ansträngningar, samtidigt som vi aldrig har glömt bort att ha roligt tillsammans. Vi vill därför avslutningsvis tacka varandra för ett gott och underhållande samarbete som inkluderat trevliga resor, många skratt samt långa kvällar och nätter.
62
Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2018) Reflexive methodology: new vistas for qualitative
research. 3. uppl. London; California: SAGE Publications.
Andersson, A. (2015) Flexpension i landet Annorlunda. Kollega. 14 september. Tillgänglig: https://www.kollega.se/flexpension-i-landet-annorlunda (Hämtad: 2019-05-02).
Anxo, D. & Lundström, S. (1998) Arbetstidspolitik: ett europeiskt perspektiv. Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning.
Aronsson, T. & Malmquist, C. (2004) Hälsobokslut - modell utifrån arbetsplatsens
behov. Bräcke: Metodicum.
Barck-Holst, P., Nilsonne, Å., Åkerstedt, T. & Hellgren, C. (2017) Reduced working hours and stress in the Swedish social services: A longitudinal study. International Social Work, Vol. 60(4) 897–913.
Bell, J. & Waters, S. (2016) Introduktion till forskningsmetodik. 5:1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Bergold, J. (2013) ”Onyanserad debatt om arbetstidsförkortning”. Landsorganisationen i Sverige (LO). 19 december.
Bergström, J. & Olofsdotter, S. (2000) Arbetstidsförändringar - möjligheter och
konsekvenser. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Bildt, C. (2007a) Arbetstidsförkortning och hälsa: försök med sex timmars arbetsdag inom
offentlig sektor. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Bildt, C. (2007b) Arbetsvillkor och övriga livsvillkor. I Bildt, C. (2007a)
Arbetstidsförkortning och hälsa: försök med sex timmars arbetsdag inom offentlig sektor.
Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Bildt, C. & Falkenberg, A. (2007) Förord. I Bildt, C. (2007a) Arbetstidsförkortning och
hälsa: försök med sex timmars arbetsdag inom offentlig sektor. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet.
Bildt, C. & Ingre, M. (2007) Självrapporterad hälsa. I Bildt, C. (2007a) Arbetstidsförkortning
och hälsa: försök med sex timmars arbetsdag inom offentlig sektor. Stockholm:
63 Bogislaus, Y. & Andersson, R. (2007) Personaladministration - i praktiken. [Faktabok]
Malmö: Liber AB.
Brath (u.å) Lediga jobb hos Brath. Brath.se. Tillgänglig: https://brath.se/lediga-jobb-hos -brath/ (Hämtad: 2019-05-25).
Bryman, A. & Bell, E. (2017) Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:1. uppl. Stockholm: Liber AB.
Bråth, M. (u.å.a) Employer branding. Brath.se. Tillgänglig: https://brath.se/employer-branding/ (Hämtad: 2018-11-02).
Bråth, M. (u.å.b) Våra tankar om sex timmars arbetsdag. Brath.se. Tillgänglig: https://brath.se/vara-tankar-om-6-timmars-arbetsdag/ (Hämtad: 2019-05-25).
Carlgren, F. (2019) Produktivitet i Näringslivet. Ekonomifakta.se Tillgänglig: https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Produktion-och
-Investeringar/Produktivitetsutvecklingen-i-naringslivet/ (Hämtad: 2019-05-26). Castasús, B., Högberg, O. & Johrén, A. (2012) Boken om personalekonomi. Malmö: Liber
AB.
Cox, R. (2019) Jobba längre? Visst! Men hur? Användbart! nr 2. Tillgänglig:
https://arbetsmiljoforskning.se/wp-content/uploads/2019/05/anvacc88ndbart-nr-2-19.pdf (Hämtad: 2019-05-27)
Dale, D. (2012) Make your 'highly productive' work force truly productive. Electric Light &
Power, Vol. 90(4), pp.44.
Ds 2000:22. Kortare arbetstid - för och emot.
Döös, M. (2004) Arbetsplatsens relationik - om vardagens lärande och kompetens i relationer. Arbetsmarknad & Arbetsliv, Vol. 10(2), pp.77-93.
Ekelund, J. (2016) Olika åsikter om sex timmars arbetsdag. Realtid.se. 24 november. Tillgänglig: https://www.realtid.se/karriar/olika-asikter-om-sex-timmars-arbetsdag (Hämtad: 2018-11-01).
Ekholm, M. & Fransson, A. (2002) Praktisk intervjuteknik. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
64 Eliasson, A. (2018) Kvantitativ metod från början. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Ely, M., Anzul, M., Friedman, T., Gardner, D. & McCormarck Steinmetz, A. (1993)
Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken - cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur
AB.
Engström, L. (2018) Stress. 1177.se. 25 januari. Tillgänglig: https://www.1177.se/liv-- halsa/stresshantering-och-somn/stress/ (Hämtad: 2019-05-26).
Fagnani, J. & Letablier, M.-T. (2004) Work and family life balance: the impact of the 35-hour laws in France. Work, Employment & Society. Vol. 18(3), pp.551-572.
Folkhälsomyndigheten (2018) Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2018. Tillgänglig:
(https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/577b81a929364c6da074a391e29c134 d/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2018-18001.pdf (Hämtad: 2019-05-22).
Forslund, A. (1996) Arbetstidsförkortning - arbetsdelning eller raserad välfärd? Stockholm: Fackföreningens Institut för Ekonomisk Forskning. Nr 135.
Gabrielson, J. (2017) Förskola i Bergsjön inför sextimmardag. GöteborgDirekt. 23 november. Tillgänglig: https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/forskola-i-bergsjon-infor
-sextimmardag/repqkt!xQZGszxD@aMcrZA2vKf6Q/ (Hämtad: 2019-05-29).
Galte Schermer, I. (2019) Arbetslöshet. Ekonomifakta.se. Tillgänglig:
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/ (Hämtad: 2019-04-19).
Gerring, J. (2012) Social science methodology: a unified framework. 2. uppl. Cambridge: Cambridge University Press.
Grey, C. (2012) En mycket kortfattad, ganska intressant och någorlunda billig bok om att
studera organisationer. 1:2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Grönlund, A. (2007) Egenkontroll som friskfaktor och riskfaktor. Det gränslösa arbetet i Västeuropa och Sverige. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 13(2).
65 Hagen, J. & Elinder, M. (2018) Den komplexa tjänstepensionen. Stockholm: SNS Förlag.
Tillgänglig: https://www.sns.se/wp-content/uploads/2018/11/den-komplexa- tjanstepensionen.pdf (Hämtad: 2019-05-24).
Hederos Eriksson, K., Jäntti, M., Lindahl, L. & Torssander, J. (2018) Trends in Life Expectancy by Income and the Role of Specific Causes of Death. Economica, Vol. 85(339), pp.606-625.
Hellevik, O. (2002) Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.
Hjärnfonden (2017) Stress och stressrelaterad psykisk ohälsa – Ett bakgrundsmaterial från
Hjärnfonden. Tillgängligt: https://www.hjarnfonden.se/wp
-content/uploads/2017/12/171214_M_Stress_bakgrundsmaterial.pdf (Hämtad: 2019-05-27).
Hobson, B. (2015) Worklife Balance: The Agency and Capabilities Gap. Oxford: University Press.
Ingre, M., Kecklund, G. & Åkerstedt, T. (2007) Effekter av arbetstidsförkortning på
dagboksskattningar av sömn, stress och återhämtning I Bildt, C. (2007a)
Arbetstidsförkortning och hälsa: försök med sex timmars arbetsdag inom offentlig sektor.
Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Isidorsson, T. (2001) Striden om tiden: Arbetstidens utveckling i Sverige under 100 år i
ett internationellt perspektiv. Göteborg: Historiska institutionen, Univ.
Jacobsen, D. I. & Thorsvik, J. (2014) Hur moderna organisationer fungerar. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Jansson, M. (2017) När politiska intentioner kolliderar med sociala normer. I Sandmark, H. (red.). Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet. 1:2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB, pp.183-220.
Jesson, J. K., Matheson, L. & Lacey, F. M. (2011) Doing your literature review: traditional
66 Johanson, U. & Johrén, A. (2018) Personalekonomi idag. 3:2. uppl. Stockholm:
Liber AB.
Johansson, K. (2017) Utmattningssyndrom. 1177.se. 9 november. Tillgänglig: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-
besvar/depression/utmattningssyndrom/ (Hämtad: 2019-05-26).
Johansson, Y. (2015) Alla ska orka med hela sitt arbetsliv. Regeringen.se. 2 april.
Tillgänglig:https://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/01/alla-ska-orka-med-hela-sitt- arbetsliv/ (Hämtad: 2018-10-31).
Lantz, A. (2013) Intervjumetodik. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsen, A. K. (2009) Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.
Larsson, I. & Bildt, C. (2007) Tidsanvändning. I Bildt, C. (2007a) Arbetstidsförkortning och
hälsa: försök med sex timmars arbetsdag inom offentlig sektor. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet.
Larsson, J. (2007) Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter. I Larsson, J. (red.) (2012) Studier i tidsmässig välfärd med fokus på tidsstrategier och
tidspolitik för småbarnsfamiljer. Diss., Göteborgs universitet.
Larsson, L (2010) Intervjuer. I Ekström, M & Larsson, L (red.) Metoder i
kommunikationsvetenskap. 2:1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Liljeborg, L. (2017) Sextimmarsdag på reklambyrån gynnar alla. Svt.se. 28 mars. Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/visby-sextimmars-dag (Hämtad: 2019-05-26).
Lindlof, T. R. & Taylor, B. C. (2011) Qualitative communication research methods. 3. uppl. Thousand Oaks: SAGE publications.
Liukkonen, P. (1994) Vad kostar frånvaro och för hög personalrörlighet? 4. rev. uppl. Stockholm: Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).
Lorentzon, B. (2017) 23 månader med sex timmar - Följeforskning om försök med
67 Lund, C. (2000) “Att leva, inte bara jobba”: Högre lön eller kortare arbetstid? Vad
innebär en förkortad arbetstid för människors arbete och fritid? En studie av “Växjömodellen”. Växjö: FoU-Kronoberg.
Magnusson, E. (2016) Kortare arbetstid betalar inte sig själv. Sydsvenskan.se. 28 oktober. Tillgänglig:https://www.sydsvenskan.se/2016-10-28/kortare-arbetstid-betalar-inte-sig- sjalv (Hämtad: 2018-11-02).
Malmberg, J., Hansson, M. & Byrgren, M. (2003) Kartläggning av arbetstidsförkortningar
2000-2003. Arbetslivsrapport nr 2003:15. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Mangell, L. (2016) Utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom. Motivation.se. December. Tillgänglig:https://www.motivation.se/innehall/utmattningssyndrom-ar-en-allvarlig- sjukdom/ (Hämtad: 2018-10-31).
Marimon, R. & Zilibotti, F. (2000) Employment and Distributional Effects of Restricting Working Time. European Economic Review, Vol. 44(7) pp.1291-1326.
Markusson, S. (2017) Med sex timmars arbetsdag orkar vårdpersonalen jobba heltid. Arbetsvärlden. 20 juni. Tillgänglig: https://www.arbetsvarlden.se/med-sextimmarsdag -orkar-vardpersonalen-jobba-heltid/ (Hämtad: 2019-05-28).
McCrea, R., Boreham, P. & Ferguson, M. (2011) Reducing work-to-life interference in the public service: The importance of participative management as mediated by other work attributes. Journal of Sociology. The Australian Sociological Association, Vol. 47(3) pp.313–33.
Miles, M. B., Huberman, A. M. & Saldaña, J. (2014) Qualitative data analysis: a methods
sourcebook. 3. uppl. Los Angeles: Sage.
Negrey, C. L. (2012) Work time: conflict, control, and change. Polity Press: Cambridge. Olsen, L. (2002) Växa varsamt - Nya vägar till ett hållbart samhälle. Stockholm: Hjalmarson
& Högberg Bokförlag.
Olsson, B. (1999a) Reduced Working Hours and Extended Operation Hours: A Profitable Change to a 6+6‐Hour Shift Model in Essilor Oy. Journal of Human Resource Costing &
68 Olsson, B. (1999b) 6-timmars arbetsdag med heltidslön i Stockholms stad: Vad betyder
det för personalen, brukarna och ekonomin? Stockholm: Stockholms universitet,
Företagsekonomiska institutionen.
Omanovic, J. & Nilsson, I. (2018) Bättre arbetsmiljö vid höjd pensionsålder. Motion 2018/19:750. (Hämtad: 2019-04-04).
Paulsen, R. (2014) Empty Labor - Idleness and Workplace Resistance. Cambridge:
Cambridge University Press.
Paulsen, R. (2017) Arbetssamhället: Hur arbetet överlevde teknologin. Stockholm: Atlas. Parviainen, P., Tihinen, M., Kääriäinen, J. & Teppola, S. (2017) Tackling the digitalization
challenge: how to benefit from digitalization in practice. International Journal of
Information Systems and Project Management. Vol.5(1), pp.63-77.
Regeringen (2019) Trygga framtidens pensioner – uppföljning av den blocköverskridande
pensionsöverenskommelsen. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/02/trygga-framtidens-pensioner-- uppfoljning-av-den-blockoverskridande-pensionsoverenskommelsen/
(Hämtad: 2019-04-04).
Sanne, C. (1995) Arbetets tid - Om arbetstidsreformer och konsumtion i
välfärdsstaten. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Sanne, C. (2007) Keynes barnbarn: En bättre framtid med arbete och välfärd. Stockholm: Formas.
Sarker, S., Sarker, S., Xiao, X. & Ahuja, M. (2012). Managing Employees’ Use of Mobile Technologies to Minimize Work-Life Balance Impacts. MIS Quarterly Executive, vol. 11(4), pp.143-157.
Schiller, H., Lekander, M., Rajaleid, K., Hellgren, C., Åkerstedt, T., Barck-Holst, P. & Kecklund, G. (2017a) The impact of reduced worktime on sleep and perceived stress – a group randomized intervention study using diary data. Scand J Work Envi-ron Health.
2017; 42:109-116. doi: 10.5271/sjweh.3610. Epub 2016 Dec 12. I Schiller, H (2017) How
to work for a good night's sleep. Diss., Stockholms Universitet.
Schiller, H., Lekander, M., Rajaleid, K., Hellgren, C., Åkerstedt, T., Barck-Holst, P. & Kecklund, G. (2017b) Total workload and recovery in relation to worktime reduction: a
69
randomised controlled intervention study with time-use data. I Schiller, H (2017) How to work for a good night’s sleep. Diss., Stockholms Universitet.
SFS 1982:673. Arbetstidslag.
SFS 1982:80. Lag om anställningsskydd.
Skärvad, P.-H. & Lundahl, U. (2016) Utredningsmetodik. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Socialförvaltningen Östersunds kommun (2016) Projektutvärdering: Östersundsmodellen - 6
timmars arbetsdag, tid för återhämtning. Tillgänglig:
https://socialchefer.se/content/uploads/2016/11/Ostersundsmodellen.pdf (Hämtad: 2019-05-22).
Sooyeol, K., Park, Y. & Niu, Q. (2017) Micro‐break activities at work to recover from daily work demands. Journal of Organizational Behavior, 38(1), pp.28–44.
SOU 1968:66. Allmän arbetstidslag.
SOU 1980:52. Långtidsutredningen 1980: [LU 80].
SOU 2001:91. Arbetstids- och semesterregler. Arbetstiden - lag eller avtal.
SOU 2002:49. Arbetstiden - Livets gränser.
Statistiska centralbyrån (2011) Hemarbetet mer jämlikt. 31 augusti. Tillgänglig: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/tidsanvandningsundersokningen/pong/stati stiknyhet/tidsanvandningsundersokningen-2010/ (Hämtad: 2019-05-15).
Statistiska centralbyrån (2016a) Rekordår och kriser - så har BNP ökat och minskat. 1 januari. Tillgänglig: https://www.scb.se/hitta-
statistik/artiklar/2016/bruttonationalprodukten-bnp/ (Hämtad: 2019-05-26).
Statistiska centralbyrån (2016b) Vanligare att män arbetar efter pensionsåldern. 1 december. Tillgänglig: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Vanligare-att-man-arbetar -efter-pensionsaldern/ (Hämtad: 2019-06-27).
70 Statistiska centralbyrån (2019) Obalansen mellan arbete och fritid ökar. 10 maj. Tillgänglig:
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/obalansen-mellan-arbete-och-fritid-okar/ (Hämtad: 2019-05-13).
Stroebaek, P. S. (2013) Let's Have a Cup of Coffee! Coffee and Coping Communities at Work. Symbolic Interaction. Vol.36(4), pp.381-397.
Svenskt Näringsliv (2006) Nej till lagstadgad arbetstidsförkortning. Svensktnaringsliv.se. Tillgänglig: https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/arbetstidsforkortning/
(Hämtad: 2019-04-04).
Svenska Dagbladet (2018) Psykisk ohälsa ett växande problem. SvD.se. 10 oktober. Tillgänglig: https://www.svd.se/psykisk-ohalsa-okar-i-hela-varlden
(Hämtad: 2018-10-31).
Svenska Dagbladet Näringsliv (2017) Kostnaden för sjukskrivningar – 57 miljarder. SvD.se. 23 oktober. Tillgänglig: https://www.svd.se/kostnaden-for-sjukskrivningar--57
-miljarder (Hämtad: 2018-10-31).
Söderberg, K. (2007) Holländarna jobbar mest deltid i Europa – och barnen trivs. Sydsvenskan. 1 september. Tillgänglig: https://www.sydsvenskan.se/2007-09
-01/hollandarna-jobbar-mest-deltid-i-europa--och-barnen-trivs (Hämtad: 2019-05-06).
Toyota Center Göteborg (u.å.) Sextimmarsdag i tvåskift på dagtid med full lön - Så gjorde vi. toyotagoteborg.se. Tillgänglig: http://online.pubhtml5.com/jqpw/vbaj/#p=1
(Hämtad: 2019-05-20).
Tun Hedfors, A. (2019) Stress dödar fler än jobbolyckor. Sverigesradio.se. 28 april. Tillgänglig: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7207310 (Hämtad: 2019-04-28).
VA.se (2017) Ny forskning: 6 timmars arbetsdag ger mindre stress och bättre sömn. Veckans Affär. 4 januari. Tillgänglig: https://www.va.se/nyheter/2017/01/04/ny-forskning-6- timmars-arbetsdag-ger-dig-mindre-stress-och-battre-somn/ (Hämtad: 2018-11-02).
Vernon, H. M. (1919) The Influence of the Six-hour Day on Industrial Efficiency and Fatigue.
71 Vernon, H. M. (1920) Industrial efficiency and fatigue. In: EL Collis, ed. The Industrial
Clinic. London: John Bale and sons, pp.51-74.
Växjö kommun (2019) Detta kan vi erbjuda dig. Vaxjo.se. 18 januari. Tillgänglig:
https://vaxjo.se/sidor/jobb-och-foretag/lediga-jobb/sa-jobbar-vi-i-vaxjo-kommun/detta- kan-vi-erbjuda-dig.html (Hämtad: 2019-05-22).
Wise Group (2014) Fritiden stressigare än jobbet för svenskar - men välbefinnandet ökar med
åren, enligt Wise Happiness 2014. [PDF] Tillgänglig:
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:xNxIuQzClYAJ:investor.wisegro up.se/nyheter/%3Ffile%3Dfritiden-stressigare-an-jobbet-for-svenskar-
26301/wisegroup_press_140522.pdf+&cd=4&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-d (Hämtad: 2019-05-27).
Yin, R. K. (2011) Kvalitativ forskning - från start till mål. Lund: Studentlitteratur AB. Yun, H., Kettinger, W.J. & Lee, C. C. (2012) A New Open Door: The Smartphone’s Impact
on Work-to-Life Conflict, Stress, and Resistance. International Journal of Electronic
Commerce, vol. 16(4), pp.121-151.
Åkerstedt, T., Falkenberg, A., Ingre, M. & Kecklund, G. (2007) Fysiologisk hälsa och
sjukfrånvaro. I Bildt, C. (2007a) Arbetstidsförkortning och hälsa: försök med sex timmars arbetsdag inom offentlig sektor. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
I
Bilaga 1 – Presentation av informanterna
Informant 1 Informant 2 Informant 3 Informant 4 Informant 5
Namn Michael Sofia Ebbe ”Linnéa” Andres
Position Driftschef med
personalansvar Personalchef Företagsägare, VD HR Business Partner Företags- ledare Sektor Kommunalt bostadsbolag Kommunalt bostadsbolag Privat bolag inom säkerhets- branschen
Privat bolag Privat
konsultbolag Antal anställda Ca 20 st Ca 100 st Ca 10 st Ca 300 st Könsfördelning Jämn könsfördelning Mansdominerat Mansdominerat Jämn könsfördelning Genomsnittlig ålder 40-45 år 46 år 35-40 år 47 år
Arbetstider Hälften flex, hälften 7.00-16.00
7.30-16.30 med en timmes flex, samt utökad flex
på fredagar 8.00-17.00, med flexkonto +/- 10 timmar Hälften flex 6.30-9.00 och 14.30-18.00, hälften oreglerat med eget ansvar
Sjukfrånvaro > 2% 3,2% Låg 2%
Personal- omsättning
II
Bilaga 2 – Kodningsschema
Citat Nyckelord Kategori Tema
“Fika är superviktigt hos oss.” Fika, rast, effektivitet, prestation, tillgänglighet, hinna med, skift
Effektivt arbete
Arbetstidsförkortning och
Företagsekonomi
“Jag har inte skapat ett företag idag för att tjäna mindre, jag har inte skapat företaget för att folk ska få jobba hos mig.”
Kostar, vinst, höja priser, pengar, tjäna, tappa kunder, löner
Ekonomiska effekter
“Sen har vi också inom projektdelen asså dom som jobbar med byggprojekt, det är väldigt svårt att hitta rätt kompetens där för det är en bristkompetens och där har vi två vakanser som vi har haft länge det är tufft att hitta rätt kompetens så det är också en utmaning.” Uppsägning, personalomsättning, vakanser, kompetens, ansökningar Rekrytering
”För det är ju alltid det här ständiga uppkopplandet och va tillgänglig hela tiden. Trots att vi försöker säga att vi har arbetstider och så, men många är lojala.”
Korttids, långtids, stress, psykisk ohälsa, hälsa, ständigt uppkopplad, arbetsbelastning, återhämtning
Sjukfrånvaro
“Är man ung så har man mycket att göra och är pigg, men är man gammal så har man lite och göra men är trött.”
Fritid, trötthet, ledig, balans, hinna med, barn, jämställdhet Work life balance Arbetstidsförkortning och Samhällsaspekter
“För jag tror att många vill jobba längre, det är inte bara, att gå i pension och lämna sin arbetsplats, alltså det sociala försvinner ju för många.”
Äldre, pension, orka med, hela arbetslivet,
arbeta länge Pension
“Jag tror att vi kommer bli mer flexibla med arbetstiderna. På gott och ont.”
Flexibilitet, arbeta hemifrån, eget ansvar, generation, arbetstidslag,
Framtid
“Människan är lat av naturen, vi förändrar inte om vi inte behöver.”
Rädsla, skrämmande, osäkerhet, våga,
förändra, ta första steget, se nyttan