Kunskap och bedömningen av kunskap är ett minst sagt brett ämne och det är ständigt aktuellt så länge som det finns ett skolväsen. Jag har i mitt arbete begränsat mig till uppfattningarna om ämnet hos lärare i grundskolans tidigare år och hade kunnat göra ytterligare begränsningar eller valt att se på frågan ur andra synvinklar. Ett förslag för vidare forskning i ämnet kunskapsbedömning är ett nytt perspektiv, med frågeställningar som berör hur t.ex. eleverna eller deras föräldrar ser på
bedömning och kunskap. Skillnaden mellan bedömning och betygsättning av kunskap är ytterligare en vinkel, samt vad kunskapssynen och bedömningen har för betydelse för undervisningen. Ännu en ny vinkling kan vara att undersöka hur läromedel ser på kunskapsfrågan. Skolan är dessutom ett stort område, den involverar många personer, behandlar många ämnesområden och sträcker sig över nio år i grundskolan, tre år på gymnasiet, detsamma eller mer för högre studier. Detta är ett ämne som är långt ifrån färdigutforskat och det finns alltid nya vinklingar att tillgå.
Slutord
Så har jag kommit till slutet av arbetet och skulle vilja avsluta med en personlig reflektion över bedömningsfrågan. Två av lärarna i studien uttryckte tanken att bedömning eller mätning av
kunskap är något subjektivt, d.v.s. att resultatet påverkas av hur personen som gör bedömningen ser på kunskap och lärande, en åsikt som även stärks av forskare. Med detta i åtanke, undrar jag om det finns ett sätt att bedöma som garanterat inte ger ett subjektivt resultat? Samarbete mellan lärare och diskussioner dem emellan om olika synsätt kan ge en ungefär likvärdig bedömning inom en skola, men även denna bedömning har ett resultat som påverkats vart bedömningen gjorts och av vem som har bedömt, eftersom det fortfarande finns en mänsklig faktor i utförandet.
Kunskapsbedömning är av stor vikt och innefattar makten att påverka en människas syn på sig själv och sin omvärld. Därför bör bedömningen göras med stor tillförsikt och eftertanke. Svaren på frågorna om hur och vad som ska bedömas är nödvändiga för att på sikt kunna skapa en så rättvis bedömning som möjligt. Vad som sedan är rättvist bedömt är ännu en fråga som kan och bör undersökas närmre och även här kommer den subjektiva vinkeln in i diskussionen. Men om nu subjektivitet är något negativt i sammanhanget, hur kommer det sig att individualisering, som alltså är en uppmuntran av en sorts subjektivitet, ses som något positivt? Det är en fråga som tål att tänkas på.
42
Referenser
Allard, B., Måhl, P. och Sundblad, B. (1994), Betyg och elevens rätt till kunskap – En bok om kunskapsrelaterad betygsättning, Stockholm: Liber Utbildning AB
Allard, B. och Sundblad, B.(1982), Handbok om läsning (LUS), Stockholm: Liber Utbildningsförlaget
Arfwedson B, G. (2002), Reflektion och teori – för praktiken?, Arfwedson, G. (red.), Mellan praktik och teori – Tio didaktiska berättelser om undervisning, (s.152-191), Stockholm: HLS Förlag
Björklund Boistrup, L. (2006), Att fånga lärandet i flykten, Lindström, L och Lindberg, V (red), Pedagogisk bedömning – om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap(s.111-129), Stockholm: HLS Förlag
Black, P., McCormick, R., James, M. och Pedder, D. (2006), Learning How to Learn and
Assessment for Learning: a theoretical inquiry, Research Papers in Education, 21(2), (s. 119–132), Storbritannien: King’s College London; Open University; Institute of Education, University of London; University of Cambridge
Bryman, A. (2002), Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber AB
Carless, D. (2005), Prospects for the implementation of assessment for learning, ur Assessment in Education, 12(1), (s. 39–54), Hong Kong: Hong Kong Institute of Education
Davidsson, L., Sjögren, B. och Werner, L. (2004) Betyg – Grundskola, gymnasieskola, komvux (6:e upplagan), Stockholm: Nordstedts Juridik
Davis, E. A. (2006) Characterizing productive reflection among preservice elementary teachers:
Seeing what matters, ur Teaching and Teacher Education 22 (s. 281–301), University of Michigan, USA: Elsevier
Egidius, H.(1992) Betygsättning & utvärdering i skola och utbildning, Malmö: Gleerups
Gustavsson, B.(2002), Vad är kunskap? – En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Habbe, P. och Björkman, J. (2007) Bedömning är nyckeln till lärande, ur Pm – Pedagogiska
magasinet; Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt (3), (s. 72-73), Stockholm:
Lärarförbundet
Hartman, S. G. (1995), Lärares kunskap – Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, Linköping: Linköpings universitet, Skapande Vetande
Imsen, G (1999), Lärarens värld – introduktion till allmän didaktik, Lund: Studentlitteratur
Kjellström, K (2006), Bedömningsmatriser – en metod för analytisk bedömning, Lindström, L och Lindberg, V (red), Pedagogisk bedömning – om att dokumentera, bedöma och utveckla
kunskap(s.193-217), Stockholm: HLS Förlag
44
Korp, H.(2003), Kunskapsbedömning – hur, vad och varför, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Linde, G (2003), Kunskap och betyg, Lund: Studentlitteratur
Lindström, L (2006a), Portföljmetodik i estetiska ämnen, Lindström, L och Lindberg, V (red), Pedagogisk bedömning – om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap(s.159-192), Stockholm: HLS Förlag
Lindström, L (2006b) Inledning, Lindström, L och Lindberg, V (red), Pedagogisk bedömning – om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap(s. 11-27), Stockholm: HLS Förlag
Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Stockholm:
Utbildningsdepartementet
Lundahl, C. (2006) Viljan att veta vad andra vet – Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola, Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Moreland, J., Jones, A. och Northover, A.(2001), Enhancing Teachers’ Technological Knowledge and Assessment Practices to Enhance Student Learning in Technology: A Two-year Classroom Study, ur Research in Science Education, 31 (s. 155–176), Netherlands: CSTER, University of Waikato, Kluwer Academic Publishers.
Måhl, P (2002), Vad krävs nu? – En bok om hur skolan kan se ut och fungera (6:e upplagan), Stockholm: HLS Förlag
Nyström, P. (2004) Rätt mätt på prov - Om validering av bedömningar i skolan, Umeå:
Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet
Pettersson, A (2006) Bedömning – varför, vad och varthän?, Lindström, L och Lindberg, V (red), Pedagogisk bedömning – om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap(s. 31-42), Stockholm:
HLS Förlag
Sjöqvist, L (2006), När språket inte gör tanken rättvisa – att bedöma flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling, Lindström, L och Lindberg, V (red), Pedagogisk bedömning – om att
dokumentera, bedöma och utveckla kunskap(s.67-89), Stockholm: HLS Förlag
Skolverket (2004) Likvärdig bedömning och betygsättning – allmänna råd och kommentarer, Stockholm: Skolverket
SOU 1992:94. Skola för bildning, Huvudbetänkande av läroplanskommittén, Stockholm: Liber Distribution
Stensmo, C. (2007), Pedagogisk filosofi, (2:a upplagan), Lund: Studentlitteratur
Stukát, S. (2005), Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Lund: Studentlitteratur
Sundblad, B., Dominikovic, K. och Allard, B.(1983), En bok om läsutvecking (LUS), (2:a upplagan) Stockholm: Liber Utbildningsförlaget
Tsagalidis, H (2006), Yrkeskunnandets kinesiska ask, Lindström, L och Lindberg, V (red), Pedagogisk bedömning – om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap(s.131-156), Stockholm: HLS Förlag
Internetreferenser
http://sv.wikipedia.org/wiki/Behaviorism (2007-11-27)
http://sv.wikipedia.org/wiki/B.F._Skinner (2007-11-27)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pavlovs_hundar (2007-11-27)
46