• No results found

I studien visar resultatet att förskollärare beskriver att material och kommunikation är betydelsefulla faktorer för det pedagogiska arbetet på förskolans gård. För att skapa en bredare förståelse och få syn på hur dessa faktorer är betydelsefulla för det pedagogiska arbetet på förskolans gård skulle det vara intressant att komplettera studien med observationer. I framtida forskning skulle det även vara av intresse att undersöka hur den fysiska miljön påverkar förskollärares arbetssätt i utemiljön eftersom att det inte lyfts fram i vår studie. I vidare forskning skulle fokusgrupperna kunna bestå av arbetslag för att ge deltagarna en möjlighet att använda nya kunskaper som skapas i diskussionen som ett verktyg i arbetslagen.

Referenser

Berkhuizen, C. (2014). De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården (Licentiatavhandling, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle).

Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö – en kunskapsöversikt om samspelet mellan

lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Brodin, J. (2011). Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Socialmedicinsk tidskrift, vol 5, s. 445–458.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Stockholm: Liber.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson (Red),

Handbok i kvalitativa metoder (s. 81–92). Stockholm: Liber.

Engdahl, K. (2014). Förskolegården – En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och

inflytande (Avhandling, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap).

Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2010). Barns delaktighet i det fysiska rummet – Svenska

OMEP:s utvecklingsprojekt med stöd av Allmänna arvsfonden 2007–2010. Stockholm:

Svenska OMEP.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Organisation, arbetssätt och innehåll. I I. Engdahl & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare – mångfacetterad komplexitet (s. 90–98). Stockholm: Liber.

Granberg, A. (2000). Småbarns utevistelse - naturorientering, lek och rörelse. Stockholm: Liber.

Karlsson, M. (2015). Perspektiv på förskolan i examensarbete. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 12–21). Stockholm: Liber.

McClintic, S., & Petty, K. (2015). Exploring Early Childhood Teachers´ Beliefs and Practices about Preschool Outdoor play: A Qualitative Study. Journal of Early Childhood Teacher

Education, 36(1), (24-43). Hämtad från:

Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken: En studie av utomhuslek på förskolegården (Doktorsavhandling, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskapsplanering).

Persson-Gode, K. (2011). Lärande lek i utemiljö - pedagogiska lekar och övningar. Stockholm: Natur & Kultur.

Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (2016). Lärandets grogrund, perspektiv och

förhållningssätt i förskolans läroplan. (3. uppl.). Malmö: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I., Williams, P., & Sheridan, S. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidskrift för nordisk barnehageforskning – Nordic Early

Childhood Education Research Journal, vol 9, s. 1–14.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. (1. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Skolinspektionen. (2012). Förskola, före skola lärande och bärande: kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget.

Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Socialstyrelsen. (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU (1972:27). Förskolan – Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder (s. 208–219). Stockholm: Liber.

Szczepanski, A. (2008). Handlingsburen kunskap – Lärares uppfattningar om landskapet som

lärandemiljö (Licentiatavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap

och lärande).

Szczepanski, A., & Dahlgren L-O. (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk tidskrift, vol 20, s. 22–48.

Szczepanski, A. (2014). Utomhusbaserat lärande och undervisning. I S. de Laval (Red.),

Skolans och förskolans utemiljöer: Kunskap och inspiration till stöd vid planering av barns utemiljö (s. 25–30). Stockholm: Skolhusgruppen.

Säljö, R. (2015). Lärande - En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Waters, J., & Maynard, T. (2010). What´s so interesting outside? A study of child-initiated interaction with teachers in the natural outdoor environment. European Early Childhood

Education Research Journal, 18(4), (473-483). Hämtad från:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1350293X.2010.525939

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper - Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Bilagor

Bilaga 1: Stimulusmaterial

Stimulusmaterial

1: Förskollärarens roll tenderar att vara mer passiv på förskolegården än i inomhusmiljön (Mårtensson, 2004).

2: Förskolorna utnyttjar inte möjligheterna som finns till lärande för barnen på̊ förskolans gård och dess omgivning. I synnerhet saknar ett antal förskolor en pedagogisk tanke för det dagliga lärandet (Skolinspektionen, 2012).

3: Det är barns rättighet att erbjudas ett inspirerande innehåll, men flera förskole gårdar lever inte upp till det (Engdahl, 2014).

4: ”Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus” (Skolverket, 2016, s. 7).

5: ”På min nuvarande arbetsplats så händer det att vi står tillsammans och pratar ibland om det är lugnt, arbetsrelaterade saker såklart. Då och då går man ett varv och kollar att allt är som det ska. Är det rörigare på gården så har man såklart inte tid att stå och prata. Det beror på tillfälle”.

http://www.familjeliv.se/forum/thread/69596452-personalen-i-klunga-pa-garden

6: ”Oftast är utevistelsen ett perfekt tillfälle för planering/reflektion”.

http://www.familjeliv.se/forum/thread/69596452-personalen-i-klunga-pa-garden

7: ”Är det vanligt att personalen står i en klunga på gården när barnen är ute på förskolan? Så har det alltid varit på mina barns förskola”.

Bilaga 2: Samtyckeskrav

SAMTYCKESKRAV - Samtycke för deltagande i studentforskning Förskollärarutbildningen – Examensarbete LEFP17 - V18

Hanna Johansson och Maria Sjölin genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om att bidra med kunskap om hur en grupp förskollärare beskriver det pedagogiska arbetet på förskolans gård.

Hanna och Maria genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.

Om du accepterar att delta i denna studie kommer du att bli tillfrågad att delta i följande aktivitet:

_____ Du ger din tillåtelse att bli ljudinspelad under ett fokusgruppsamtal som beräknas pågå i ca. 1,5 h i relation till forskningsämnet.

All information som genereras kommer att anonymiseras vilket garanterar att du inte kan bli identifierad. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner t ex genom stöld. Du har din fulla rätt att avbryta ditt deltagande och därmed ta tillbaka ditt samtycke när som helst och av vilken orsak som helst.

Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig, Ann Ludvigsson (ann.ludvigsson@ju.se).

Om du accepterar att delta, vänligen skriv under nedan.

Deltagares kontaktinformation, telefon och/eller email: _______________________________ ____________________________________

Datum

____________________________________ _______________________________

Deltagarens signatur Studenternas signatur

_____________________________________ ________________________________

Related documents