IKT är något som kommer uppmärksammas mer utifrån läroplanen för att stärka elevernas digitala kompetens. Detta ställer högre krav på att lärarna ska ha god digital kompetens (Regeringen, 2017). Det finns lärare som arbetat med detta yrke i flera år och som inte anser att de har den kunskap som krävs för att lära ut med hjälp av IKT. Något specifikt som vi skulle vilja veta mer om är vilket stöd dessa lärare får för att kunna utveckla sin digitala kompetens och känna sig självsäkra att lära ut med digitala verktyg.
En annan sak som även kan vara intressant att forska vidare om är hur eleverna ser på användningen av digitala verktyg. I några av intervjuerna vi gjorde återgav informanterna att eleverna tycker det är roligt att arbeta med IKT. Fritidspersonalen ansåg också att det påverkade elevernas
kunskapsutveckling positivt. Det skulle då vara intressant att ta reda på vad eleverna själva tycker om IKT och användningen av digitala verktyg under sin tid i skolan och på fritidshemmet. Istället för att intervjua personal som arbetar på fritidshemmet så kan man intervjua eleverna för att få fram deras åsikt kring ämnet.
29
Referenser
Beauchamp, G. (2011). Interactivity and ICT in the primary school: Categories of learner interactions with and without ICT.
Technology, Pedagogy and Education, 20(2), 175–190.
Bjørgen, A. M., & Nygren, P. (2010). Children’s engagement in digital practices in leisure time and school. Nordic Journal
of Digital Literacy, 5(02), 115–133.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2). 77–101. Brodin, J., & Lindstrand, P. (2003). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.
Lund: Studentlitteratur AB.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups AB.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB.
Ghavifekr, S., Razak, A. Z. A., Ghani, M. F. A., Ran, N. Y., Meixi, Y., & Tengyue, Z. (2014). ICT integration in education: Incorporation for teaching & learning improvement. Malaysian Online Journal of Educational Technology, 2(2), 24–45. Gormley, K., & McDermott, P. (2013). Integrating the digital literacies into an after-school program: A structural analysis of
teachers' lessons. Language and Literacy Spectrum, 23, 20–33. Illeris, K. (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
King, E. M. (2015). Designing after-school learning using the massively multiplayer online role-playing game. Theory Into
Practice, 54(2), 128–135.
Kongsgården, P., & Krumsvik, R. J. (2016). Use of tablets in primary and secondary school-a case study. Nordic Journal of
Digital Literacy, 11(04), 248–270.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Regeringen. (2017). Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Hämtad den 6 januari, 2018, från
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner/
Riksdagen, S. (2016). Digitaliseringen I skolan–dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen (Rapport 2015/16: RFR18). Stockholm: Riksdagstryckeriet.
Schibeci, R., MacCallum, J., Cumming‐Potvin, W., Durrant, C., Kissane, B., & Miller, E. J. (2008). Teachers’ journeys towards critical use of ICT. Learning, Media and Technology, 33(4), 313–327.
Skolverket. (2017a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Rev. Uppl.). Stockholm: Skolverket. Hämtad den 6 januari, 2018 från Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3813
Skolverket. (2017b). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå - Ett kommentarmaterial till läroplanerna
förförskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 7 januari, 2018 från
Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3783
Štípek, J., Rambousek, V., & Procházka, J. (2013). Primary findings of the research on ICT literacy education pupils’ and teachers’ information technology competencies in primary and lower secondary schools. Journal on Efficiency and
Responsibility in Education and Science, 6(4), 245–264.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Uluyol, Ç. & Sahin, S. (2016). Elementary school teachers’ ICT use in the classroom and their motivators for using ICT.
British Journal of Educational Technology, 47(1), 65–75.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
von Schantz Lundgren, I., & Lundgren, M. (2011). Unga elever med egen dator: Några lärares tankar om hur deras undervisning påverkas. Utbildning & lärande, 5(1), 74–91.
Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB. Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
30
Bilaga 1 Samtyckesbrevet
Stockholm, 26 januari 2018
Hej lärare/pedagog på XXXX!
Vi är studenter på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, vid Stockholms universitet. Under denna termin skriver vi ett självständigt arbete. Vår studie kommer handla om IKT i fritidshemmet.
För att samla in material till arbetet skulle vi vilja närvara i verksamheten vid fritidshemmet under tiden 25.01.18 – 11.02.18. Vid dessa tillfällen vill vi intervjua personal som arbetar i fritidshemmet med hjälp av anteckningar/ljudupptagningar.
I vårt arbete utgår vi från Vetenskapsrådets forskningsetiska regler som beskrivs i God forskningssed (VR, 2011). Det innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och förskolans identitet som nämns under intervjun inte får avslöjas. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor med personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill vi be om ert medgivande för er medverkan i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så skriver ni under. Om ni accepterar kommer ni också att bli informerade om arbetet. En förutsättning för er medverkan är att ni samtycker till studien. Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet.
Vänliga hälsningar, Linnea och Elias.
Datum och ort………. Intervjupersonens namnunderskrift……… Linnea Backe och Elias Lasso.
Mailadresser: Linnea Backe – XXXX@XXXX.su.se, Elias Lasso – XXXX@XXXX.su.se David Cardell (handledare)
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm
Telefon: 08-XXX XXX XX
31
Bilaga 2 Intervjufrågor
1 Kan du ge en kort beskrivning om dig själv och din yrkesroll? 2 Kan du berätta hur viktigt IKT är i er fritidshemsverksamhet?
2.1 Är IKT viktigt för dig som fritidslärare? 3 Hur använder ni IKT i fritidshemmet?
4 Vad för resurser inom IKT har ni tillgång till på ert fritidshem? 4.1 Vilken använder ni er mest av?
5 Betraktar du IKT som en resurs för elevernas kunskapsutveckling? 6 Kan du nämna 3 för- och 3 nackdelar som du anser det finns med IKT?
6.1 Kan du berätta varför detta är för- och nackdelar enligt dig? 7 Nu har vi pratat mycket om IKT, hur skulle du definiera begreppet?
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se