Under denna studies gång har det uppdagats att familjer med döva barn eller barn med
hörselnedsättning etablerar kontakten med specialskolan på väldigt många olika sätt. Att det i Sverige inte finns någon naturlig och självklar väg för att fånga upp och leda dessa elever till den skola de har rätt till anser jag borde vara en självklarhet. Hur kontakten mellan familj/elev och specialskolan etableras borde vara en fråga för vidare forskning att titta på. Till det
kommer också fler andra frågor som borde vara högst aktuella för vidare forskning t ex Hur placeras nyanlända familjer som har döva barn eller barn med en hörselnedsättning ut i Sveriges kommuner? Skulle det behöva göras på ett annat sätt om man har barnets bästa i centrum?
Mycket forskning kring nyanlända elever beskriver hur elevens hemspråk bör tas tillvara i undervisningssituationen för att utveckla elevens kunskaper maximalt. De elever som kommer till specialskolan har, som jag beskrivit i min uppsats, ofta stora brister i sitt modersmål. En fråga som gjort att jag intresserat mig just för detta område men som inte ligger inom ramen för min egen studie och därför inte fått något utrymme här, är hur dessa elever lär sig på bästa sätt? Hur bör skolan lägga upp undervisningen för de elever som inte har ett modersmål att
bygga vidare på? En forskningsfråga att besvara skulle kunna vara vilken beredskap
personalen har för att möta flera olika språk, utöver teckenspråk och svenska, i klassrummet? En annan fråga som jag också funderat mycket på är hur dessa elever med bristande språk funderar och sorterar sina egna tankar, det är ett område för vidare forskning som skulle intressera mig.
Till sist hoppas jag på att min uppsats, utöver att skapa klarhet kring mina syftesfrågor, kan hjälpa till med att sätta fokus på att alla våra nyanlända elever inom specialskolan har både kunskaper och språk med sig, även om det inte alltid är ett språk vi själva förstår!
Referenser
Akamatsu, Tane C & Cole, Ester (2000). Meeting the Psychoeducational Needs of Deaf Immigrant and Refugee Children. Canadian Journal of School Psychology, 15 (2), 1-18.
Barnkonventionen (2016). Hämtad 2016-03-12, från https://unicef.se/barnkonventionen
Bouakaz, Laid & Burnar, Nihad (2015). Diagnos: Nyanländ – lärande och läridentiteter i en skola för nyanlända. I Nihad Burnar (red), Nyanlända och lärande – mottagande och
inkludering (s.263-290). Stockholm: Natur och Kultur.
Burnar, Nihad (2015). Inledning. I Nihad Burnar (red) Nyanlända och lärande – mottagande
och inkludering (s. 9-36). Stockholm: Natur och Kultur.
Delgado, Gilbert L (2000). How are we doing? I Kathee Christensen (Red), Deaf Plus. A
Multicultural perspective (s. 29-40). San Diego CA: Dawn Sign Press
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes, & Robert Thornberg, (red) , Handbok i kvalitativ analys (s. 13-37). Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Andreas Fejes, & Robert Thornberg, (red) , Handbok i kvalitativ analys (s. 216- 235). Stockholm: Liber.
Fridlund, Lena (2011). Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om
undervisning I svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. (Akademisk avhandling i
pedagogik, Gothenburg Studies in Educational Sciences, 310). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/25382
Hajer, Maaike & Meestringa Theun (2012). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag.
Hendar, Ola (2008). Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan. Serienr 2008:1, publicerad 2008-05. Härnösand: Specialskolemyndigheten
Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (2014). Introduktion till
samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerup.
Gerner de Garcia, Barbara (1995). ESL Applications for hispanic deaf students. The bilingual
research journal 19(3&4), 453-467.
Gerner de Garcia, Barbara (2000). Meeting the needs of Hisapnic/Latino deaf students. I Kathee Christensen (Red.), Deaf Plus. A Multicultural perspective (s. 149-198). San Diego CA: Dawn Sign Press.
Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket - stärk lärandet. Stockholm: Hallgren och Fallgren Studieförlag.
Johnson, John R & McIntosh Angela S (2008). Toward a Cultural Perspective and
Understanding of the Disability and Deaf Experience. I Special and Multicultural Education.
Remedial and Special Education OnlineFirst, publicerad 21/11-08. Doi:
10.1177/0741932508324405
Nationalencyklopedin (2016). Hämtad 2016-03-31, från
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/anpassa
Marschark, Marc & Wauters, Loes (2008). Language Comprehension and learning by deaf students. I Marc Marschark & Peter C Hauser (Red), Deaf Cognition foundations and
outcomes (s 309-350). New York: Oxford University Press.
Merriam, Sharan B (2008). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Pehrsson, Anita & Sahlström, Eva. (1999). Kartläggning av läsning och skrivning ur ett
deltagarperspektiv, analysverktyg för alla (Specialpedagogisk rapport 1999:14) Göteborg:
Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Pugh, Karen, Every, Danielle & Hattam, Robert (2012). Inclusive education for students with refugee experience: whole school reform in a South Austarlian primary school. Australian
Education Research 39, 125-141. doi: 10.1007/s13384-011-0048-2
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Roos, Carin (2008). Skriftspråkande barn med dövhet eller hörselnedsättning. En
kunskapsöversikt. Härnösand: Specialpedagogiska institutet
Skolverket (2016a). Utbildning för nyanlända elever Hämtad 2016-01-19 från
www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/
Skolförordningen (2011:185). Hämtad 2016-03-08 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skolforordning-2011185
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2016b). Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Hämtad 2016-01-10 från
https://bp.skolverket.se/web/kartlaggningsmaterial/start
Skolverket (2013): Studiehandledning på modersmål – att stödja kunskapsutvecklingen hos
flerspråkiga elever. Hämtad 2016-02-05 från www.skolverket.se/publikationer
Skolverket (2016c). Modersmål. Hämtad 2016-02-05 från
www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/modersmal
Skolverket (2016d). Hämtad 2016-03-08 från
http://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/specialskola
Skolverket (2012). Greppa språket ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Hämtad
2016-03-08 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016). Hämtad 2016-03-08 från
http://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Undervisning-i-specialskola/
Säljö, Roger (2015). Lärande en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö, Gleerup. Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Bilaga 1
Till förälder och barn – Samtycke att delta i studie kring
Användande av skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända inom specialskolan.
Hej!
Mitt namn är Lotta Skånberg och jag läser på speciallärarprogrammet med inriktning dövhet/hörsel på Örebro Universitet. Vårterminen 2016 kommer jag att skriva ett
examensarbete på avancerad nivå. Som en del i mitt arbete önskar jag få göra observationer vid kartläggning av nyanlända elever på skolan.
Den svenska skolan gör alltid en kartläggning av alla nyanlända elevers kunskaper. I den kartläggningen pratar man bl a om barnets språk, tidigare skolgång och intressen. Det ingår också att se vilka kunskaper barnet har med sig för att på bästa sätt planera för skolgången i den nya skolan. I det arbetet kommer både du och ditt barn att delta.
Syftet med min studie är att undersöka hur väl det material som skolverkets utarbetat för kartläggning av nyanlända elever, vilket är det material som vår skola använder i
kartläggningen, passar att använda inom specialskolan. Min förhoppning är att studien kan vara ett litet steg i att utveckla arbetet med kartläggningen av nyanlända elever inom specialskolan. Jag hoppas och tror att även du och ditt barn vill vara med och hjälpa mig att bidra till denna kunskap.
Observationerna jag önskar få göra kommer att genomföras vid de tillfällen en pedagog arbetar med att kartlägga ditt barns kunskaper med skolverkets material som grund. Mina observationer kommer att innebära att jag sitter med och observerar hur pedagogen använder skolverkets material. Jag kommer alltså inte ha mitt fokus på barnet och dig. Inför
undersökningen lovar jag att allt material är konfidentiellt och kommer endast att användas i denna studie för att sedan förstöras.
Jag tackar på förhand för att du vill delta! Vänliga Hälsningar
Lotta Skånberg
Jag ger mitt medgivande att delta i studien för mig och mitt barn:
Bilaga 1
Till undervisande lärare och annan pedagogisk personal – Samtycke att delta i studie kring
Användande av skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända inom specialskolan.
Hej!
Mitt namn är Lotta Skånberg och jag läser på speciallärarprogrammet med inriktning dövhet/hörsel på Örebro Universitet. Vårterminen 2016 kommer jag att skriva ett
examensarbete på avancerad nivå. Som en del i mitt arbete önskar jag få göra observationer vid kartläggning av nyanlända elever som du gör.
Syftet med min studie är att undersöka hur väl skolverkets material för kartläggning av nyanlända elever passar att använda inom specialskolan. Min förhoppning är att studien kan vara ett litet steg i att utveckla arbetet med kartläggningen av nyanlända elever inom
specialskolan. Jag hoppas och tror att även du vill vara med och bidra till denna kunskap. Observationerna kommer att genomföras vid de tillfällen du kartlägger elever med skolverkets material som grund. Inför undersökningen lovar jag att allt material är konfidentiellt och kommer endast att användas i denna studie för att sedan förstöras.
Jag tackar på förhand för att du vill delta! Vänliga Hälsningar
Lotta Skånberg
Jag ger mitt medgivande att delta i studien:
Bilaga 1
Till rektor – Samtycke att delta i studie kring
Användande av skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända inom specialskolan.
Hej!
Mitt namn är Lotta Skånberg och jag läser på speciallärarprogrammet med inriktning dövhet/hörsel på Örebro Universitet. Vårterminen 2016 kommer jag att skriva ett
examensarbete på avancerad nivå. Som en del i mitt arbete önskar jag få göra observationer vid kartläggning av nyanlända elever på den skola du ansvarar för.
Syftet med min studie är att undersöka hur väl skolverkets material för kartläggning av nyanlända elever passar att använda inom specialskolan. Min förhoppning är att studien kan vara ett litet steg i att utveckla arbetet med kartläggningen av nyanlända elever inom
specialskolan. Jag hoppas och tror att även du och din skola vill vara med och bidra till denna kunskap.
Observationerna kommer att genomföras vid de tillfällen en pedagog kartlägger elever med skolverkets material som grund. Inför undersökningen lovar jag att allt material är
konfidentiellt och kommer endast att användas i denna studie för att sedan förstöras. Jag tackar på förhand för att du vill delta!
Vänliga Hälsningar Lotta Skånberg
Jag ger mitt medgivande till att XXX deltar i studien: