Utifrån genomförda intervjuer finns det flertal nya frågor som jag i efterhand har funderat på. Nedan beskrivs ett urval av de frågor och funderingar.
Det skulle vara givande för pedagogerna i förskolan att ta del av en studie som undersöker hur förskollärarna organiserar den pedagogiska verksamheten i arbetet med barn i behov av särskilt stöd som är inåtagerande. Det skulle även vara givande att ta del av en studie som
42
undersöker djupare hur förskollärarnas syn på barn i behov av särskilt stöd skiljer sig åt före och efter en specialpedagogisk utbildning. Ett förslag är även en fördjupad studie kring hur förskollärarnas syn kring begreppet barn i behov av särskilt stöd påverkar deras dagliga arbete.
Det skulle även vara givande och ge praktisk information till yrkesverksamma pedagoger att undersöka mer exakt hur förskollärare på olika förskolor hanterar och stöttar vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd i deras sorgearbete. Ett förslag är även en studie utifrån vårdnadshavareperspektivet kring hur de upplever deras roll under inskolning av deras barn som är i behov av särskilt stöd.
Studiens resultat fokuserar sig främst på beskrivning av inskolningssituationer av barn med psykiska funktionsnedsättningar. Det skulle vara intressant att ta del av en studie kring arbetet i förskolan med barn med även fysiska funktionsnedsättningar. Detta för att få en bredare insyn av olika typer och omfattning av stödbehov.
Referenser
Ahrne, G. & Eriksson-Zetterquist, U. (2011). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.),
Handbok i kvalitativa metoder. (s.36-57). Malmö: Liber.
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Starrin, B. & Svensson, P.-G. (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (s.111-136). Lund: Studentlitteratur.
Arnesson Eriksson, M. (2010). En bra start – om inskolning och föräldrakontakt i förskolan. Mölnlycke: Lärarförbundets förlag.
Björck-Åkesson, E., Eriksson, L., Granlund, M., Lillvist, A. & Sandberg, A. (2010). ”Special support” in preschools in Sweden: Preschool staff's definition of the construct. International
Journal of Disability: Development and Education, 57(1), 43-57.
Bowlby, J. (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur & kultur.
Broberg, M., Hagström, B. och Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan - vikten av
trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
DeVore, S. & Russel, K. (2007). Early Childhood Education and Care for Children with Disabilities: Facilitating Inclusive Practice. Early Childhood Education Journal. Vol. 35, No 2, 189-198.
Erixon, A., Lindgren, C., Sundblad, B. & Torro, T. (2007). Barns väg till trygghet – steg för
steg genom förskolan. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.
Europeiska gemenskaperna. (2007). Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk
referensram. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer.
Kihlbom, M. (2009). Förutsättningar för kvalitet. Gruppstorlek, personaltäthet och vistelsetid. I Kihlbom, M., Lidholt, B. & Niss, G. (red.), Förskola för de allra minsta. På gott och ont. (s.34-45). Falun: Scandbook.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lutz, K. (2009) Kategorisering av barn i förskoleåldern - Styrning & administrativa
processer. Malmö: Holmbergs.
Månsson, A. (2011). Becoming a preschool child: subjectification in toddlers during their introduction to preschool, from a gender perspective. International Journal of Early
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever „i behov av särskilt stöd“ – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus. nr 28. Myndigheten för skolutveckling.
Niss, G. (2009). Barnets start i förskolan. I Kihlbom, M., Lidholt, B. & Niss, G. (red.),
Förskola för de allra minsta. På gott och ont. (s.25-33). Falun: Scandbook.
Norling, M. & Sandberg, A. (2009). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I Sandberg (red.), Med sikte på förskolan - barn i behov av särskilt stöd. (s.37-54). Lund: Studentlitteratur.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet – om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö: Malmö Högskola.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2010). Reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10. Stockholm: Fritzes. Spano, C. (2010). Disabilities in Early Childhood: How Prepared are Educators? Indiana University South Bend: Elementary Education.
Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ i social forskning. I Starrin, B. & Svensson, P.-G. (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (s.11-39). Lund: Studentlitteratur.
Starrin, B. & Renck, B. (1996). Den kvalitativa intervjun. I Svensson, P.-G. & Starrin, B. (red.), Kvalitativa studier i teori och praktik. (s.52-78). Lund: Studentlitteratur.
Svenska Akademien. (2009). Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Stockholm: Norstedts.
Svenska Unescorådet. (2006) Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006.
Uljens, M. (1989). Fenomenografi - forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur. UNICEF. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Bilaga 1 - Intervjuguide
Inledning
Vilken utbildning har du i bakgrunden och hur ser din arbetserfarenhet inom förskolan ut?
Har du deltagit i fortbildning som är relevant för arbetet med barn i behov av särskilt stöd?
Hur skulle du definera begreppet barn i behov av särskilt stöd för dig själv i arbetet i förskolan?
Hur skulle du beskriva en lyckad inskolning?
Arbetssätt och organisation
Har du någon gång inskolat barn där du på förhand varit medveten om att de är i behov av särskilt stöd?
o Berätta mer om hur och varför du/ni organiserade arbetet kring denna inskolning.
Hur skiljer planering för inskolningar för barn i behov av särskilt stöd från planering för “vanliga“ inskolningar?
Har du någon gång inskolat barn i behov av särskilt stöd, där barnets ökade behov först upptäcktes under inskolningens gång?
o Berätta mer hur och varför arbetet kring en sådan inskolning kan läggas upp.
Vilka situationer har du upplevt som mest utmanande under inskolningen? Hur har arbetet med de situationerna gått till?
Anknytning och trygghet
Vad innebär trygghet i förskolans verksamhet för dig?
Hur arbetar du för att barnen skulle kunna hitta sin trygghet under inskolningen?
Hur arbetar du för att barn i behov av särskilt stöd skulle kunna hitta sin trygghet under inskolningen?
Kompetens och utbildning
Vilken kompetens behöver pedagoger enligt dig för att skola in ett barn?
Vilken kompetens behöver pedagoger på förskolan enligt dig för att organisera arbetet kring inskolning av ett barn i behov av särskilt stöd?
Hur ser du på din egen utbildning med tanke på inskolning av barn i behov av särskilt stöd?
Hur skulle du vilja förbättra den utbildningen du gick när det gäller kunskap som krävs att skola in barn i behov av särskilt stöd?
Avslutning
Vad anser du att vara den största utmaningen med inskolning av barn i behov av särskilt stöd?
Vad skulle du vilja lära andra pedagoger inom förskolan för att förbättra arbetet med en inkluderad inskolning?