Det som framkommit i den här studien är att lärares kunskaper om NPF- problematik behöver öka och bättre kopplas till den egna undervisningen. Detta grundar sig i att endast en av informanterna specifikt nämnt läs- och skrivsvårigheter som kopplat till NPF-problematik, samt den variation i övrigt av beskrivna svårigheter man kopplar till NPF-problematik och variationen i hur informanterna värderar ASL rent allmänt och med NPF-problematik för ögonen. Detta gör att resultatets generaliserbarhet blir problematisk. Utifrån att den här studien då blir väldigt smal och endast pekar på ett resultat som gäller dels då man arbetar med ASL enligt Sandvikenmodellen och dels utifrån just de här lärarnas erfarenheter och syn på NPF-problematik, så skulle en större undersökning som tittar på all ASL kanske trots att arbetssättet skilde sig åt och erfarenheterna och synen på NPF-problematik också, visa ett resultat som peka åt något håll. Då skulle ett generaliserbart resultat uppnås.
Jag välkomnar alltså större studier med samma syfte, men också studier där man inte bara undersöker vad lärare uppger utan studier där man tittar specifikt på elever med NPF-problematik, eller med fastställd diagnos. Den svenskämnesdidaktiska vinsten med att hitta generella metoder för läs- och skrivundervisningen som fungerar bra för elever med NPF-problematik kan anses så stora att det motiverar detta. Tittar vi inte på just den här elevgruppen kommer vi inte att hitta lösningar för dem.
Något som också behövs är mer forskning om ASL generellt. En stor brist är att de studier som gjorts om ASL inte har haft samma syfte, vilket gör att de blir svåra att jämföra och att det inte finns något liktydigt resultat.
44
Källförteckning
Autism & Aspergerförbundet (2015). Autism i DSM-5.
http://www.autism.se/autism_i_dsm5
Björkdahl, Ordell, S. (2007). Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? I Dimenäs, J. (red.). (2007). Lära till lärare. Att utveckla Läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Caroll, J., Goodman, R., Maughan, B. & Meltzer H. (2004). Literacy difficulties and psychiatric disorders: evidence for
comorbidity. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/j.1469- 7610.2004.00366.x#references-section
Damber, U. (2013). Write to read in two different practices: Literacy versus technology in Focus. Journal of Education and Learning. Vol 2, No. 2: 96-107
Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Fredriksson, U. & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur.
Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i Läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Genlott, A. A. & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers &
Education. Vol. 67: 98-104.
Gillberg, C. (2013). Ett barn i varje klass - om ADHD och DAMP. Lund: Studentlitteratur.
Hejlskov, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & Kultur. Hejlskov, B. & Wiman, T. (2015). Barn som bråkar: att hantera känslostarka
barn i vardagen. Stockholm: Natur & Kultur.
Hultin E. (2014). Att skriva sig till läsning. I Hultin, E. & Westman, M. (red.). (2014). Att skriva sig till läsning. Erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
45
Hultin, E. & Westman, M. (2013). Early Literacy Practices go Digital, Literacy Information and Computer Education Journal (LICEJ). Vol. 4, No. 2: 1005-1013.
Kadesjö, B. (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.
Karolinska Institutet (2015). ADHD-Diagnos som väcker känslor.
https://ki.se/forskning/adhd-diagnos-som-vacker-
kanslor?_ga=2.227053277.1365216923.1522915886-1664909180.1522915886
Karlsson, R. (2007). Om att verifiera undersökningsresultat. I Dimenäs, J. (red.). (2007). Lära till lärare. Att utveckla Läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup Utbildning AB.
Liberg, C. (2014). Att använda dator i tidig läs- och skrivundervisning 2011 – 2014, Uppsala kommun. Slutrapport för ASL-projektet. Uppsala: Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Nationalencyklopedin (2018). https://www-ne- se.www.bibproxy.du.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&s=l%c3%a5ng&q=autism
Region Uppsala (2014). Vad är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospyk iatriska-funktionsnedsattningar/Vad-ar-neuropsykiatrisk-funktionsnedsattning/
Riksförbundet Attention (2018). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
http://attention.se/npf/om-npf/
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017) Stockholm: Skolverket.
Skolvärlden (2018). Forskning: 3 av 4 lärare saknar kompetens om NPF.
http://skolvarlden.se/artiklar/ny-studie-larare-saknar-kunskap-om-npf
Sveriges Television (2018). Stora brister i lärares kunskap om autism och adhd.
https://www.svt.se/nyheter/val2018/stora-brister-i-larares-kunskap-om-autism- och-adhd
46
Säljö, R. (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Sämfors, H. (2009). Kompensation och strukturerat datorarbete. I Bjar, L. & Frylmark, A. (red). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Söderblom, V. (2014) Textarbete i ett ASL- klassrum. I Hultin, E. & Westman, M. (red.). Att skriva sig till läsning. Erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Takala, M. (2013) Teaching reading through writing. Support for learning. Vol. 28, No 1: 17-23
http://onlinelibrary.wiley.com.www.bibproxy.du.se/doi/10.1111/1467- 9604.12011/full
Taube, K. (2013). Barns tidiga skrivande. Lund: Studentlitteratur.
Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber.
Underbara ADHD (2017). http://www.underbaraadhd.se/category/sagt-om-npf/
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vuolle, T. (2014). ASL – Ett arbetssätt som skapar trygghet och struktur. I Hultin, E. & Westman, M. (red.). Att skriva sig till läsning. Erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Westlund, I. (2009). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Wiklander, M. (2014). ASL ur ett kommunperspektiv- att stimulera nya arbetssätt och ny teknik i undervisningen. I Hultin, E. & Westman, M. (red.). Att skriva sig till läsning. Erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
47
Bilagor
Bilaga 1
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor
Projekttitel: Student/studenter: Handledare:
Ja Tveksamt Nej
1 Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas, d.v.s. innehåller studien t.ex. barn, personer med nedsatt kognitiv förmåga, personer med psykiska
funktionshinder samt personer i beroendeställning i förhållande till den som utför studien (ex. på personer i beroendeställning är patienter och elever)?
2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
3 Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på forskningspersonerna?
4 Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt (t.ex. väcka traumatiska minnen till liv)? 5 Används biologiskt material som kan härledas till en levande
eller avliden människa (t.ex. blodprov)?
6 Avser du att behandla känsliga personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
Med känsliga personuppgifter avses, enligt
Personuppgiftslagen (PuL), uppgifter som berör hälsa eller sexualliv, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse samt medlemskap i fackförening
48 lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa
frihetsberövanden, och som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
Bilaga 2
Informationsbrev