Efter genomgången av vår studie har vi tänkt att man skulle kunna forska vidare om hur
omsorgsbegreppet kan förstås utifrån ett barnperspektiv och med hjälp av fler kvalitativa metoder. Om man vill få fatt i ett barnperspektiv på omsorg skulle man kunna formulera frågor med fokus på hur barnen mår, trivs och upplever sin tid i förskolan, hur de upplever sina kamrater och
förskolepedagoger. Exempelvis genom att använda sig av individuella intervjuer av barn för att få en tydligare bild av omsorgen utifrån ett barnperspektiv. Andra kvalitativa metoder såsom observation av verksamheten skulle kunna vara givande för att få en konkret inblick i hur förskolepedagoger arbetar med omsorgsuppdraget i verksamheten.
Ytterligare en studie skulle kunna undersöka omsorgsbegreppets mångtydigheter i förskolans
verksamhet. Detta för att få en fördjupad inblick i hur omsorg som fenomen framträder i verksamheten och vilka aspekter som realiseras. Genom att ta fasta på olika teoretiska perspektiv kan
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.).
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. ss. 8-16.
Back & Berterö (2015) Interpretativ fenomenologisk analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. 2.uppl. Stockholm: Liber. ss. 148- 161.
Barnomsorg och skolakommittén (1997b). Att erövra omvärlden: förslag till läroplan för förskolan:
slutbetänkande (SOU 1997:157). Stockholm: Fritzes. Tillgänglig på Internet:
http://www.regeringen.se/49b722/contentassets/c6efb6f855df4585b7f6504e937c8c7f/sou-1997157a Bigsten, A. (2015). Fostran i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2015. Tillgänglig på internet:
http://hdl.handle.net/2077/38772
Björklund, C. & Pramling Samuelsson, I. (2018). Undervisning, lek, lärande och omsorg- förskolans hörnstenar. I Sheridan, S. & Williams, P. (red.). Undervisning i förskolan en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. ss. 100- 112. Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3932
Colnerud, G. (2006). Nel Noddings och omsorgsetiken. Utbildning & demokrati, Vol 15. nr 1, 33-41.Tillgänglig på internet: https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och- demokrati/2006/nr-1/gunnel-colnerud----nel-noddings-och-omsorgsetiken-.pdf
Dalgren, Sara (2017). Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel i för skolans vardag. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2017. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?
urn=urn:nbn:se:liu:diva-134368
Eklund, J. (2013). Empati som känsla, förståelse och omsorg. Socialmedicinsk tidskrift, 90(2), ss.214-221. Tillgänglig på internet: http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/979/789
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Handbok i
kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. ss. 34-54.
Gilligan, C. (1982). In a Different Voice. Psychological Theory and Women’s Development. Cambridge, Massachusetts and London, England: Harvard University Press.
Halldén, Gunilla (2007). Den moderna barndomen. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Halldén, G. (2001). Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess relation till en verksamhet. Inledning. I: Omsorgsbegreppet i förskolan. Rapport från Nätverket för barnomsorgsforskning i
Göteborg 20–21 november 2000. Tillgänglig på internet:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:311124/FULLTEXT01.pdf
Halvars-Franzén, B. (2010). Barn och etik – möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag. Diss. Stockholm: Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet. Tillgänglig på internet: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:309964/FULLTEXT01.pdf
Hjalmarsson, M. & Löfdahl, A. (2014). Omsorg i svenska fritidshem: fritidspedagogers etiskaförmåga och konsekvenser för barn. Barn, 3, ss. 91-105.Tillgänglig på internet:
https://www.ntnu.no/documents/1272099285/1272355263/BARN_nr3-2014_hjalmarsson-l%C3%B6fdal.pdf/ d07e7fed-0947-4f95-8ef0-ed90705da09d
Hägglund, S. (2006). Det hela barnet – vem är det? Reflektioner i anslutning till några texter av Nel Noddings.
Utbildning & demokrati, Vol 15, nr 1, 43-60.Tillgänglig på internet:
https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2006/ nr-1/solveig-hagglund---det-hela-barnet---vem-ar-det-reflektioner-i-anslutning-till-nagra-texter-av-nel- noddings-.pdf
Josefson, M. (2018). Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetik analys av omsorgens innebörder i förskolan. Diss. Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Tillgänglig på internet: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1164117/FULLTEXT01.pdf
Karlsson, M. (2014). Perspektiv på förskolan i examensarbeten. I Löfdahl, A., Franzén, K. & Hjalmarsson, M. (red.). Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. ss.12-31.
Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Franzén, K. & Hjalmarsson, M. (red.). Förskollärarens metod- ochvetenskapsteori. Stockholm: Liber. ss. 32-43.
Löfdahl, A. & Folke-Fichtelius, M. (2014). Preschool’s new suit: care in terms of learning and knowledge. Early
Years, 35 (3), ss. 260–272. Tillgänglig på Internet:
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/09575146.2014.995600
Löfgren, H. (2014). Att förstå förskolan utifrån lärarnas och organisationens perspektiv. I Löfdahl, A., Franzén, K. & Hjalmarsson, M. (red.). Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. ss. 143- 156. Måluppfyllelse i förskolan, skolverkets allmänna råd med kommentarer (2017) Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation? _xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FRecord%3Fk%3D3749
Noddings, N. (2012) Philosophy of education 3rd ed. Boulder, Colorado: Westview press.
Noddings, N. (2012). The caring relation in teaching. Oxford Review of Education, 38 (6), pp. 771–781. Tillgänglig på internet: https://tomlinson.ua.edu/681nurse/Readings/The%20Caring%20reltion%20in %20Teaching.pdf
Noddings, N. (2005). What Does It Mean to Educate the Whole Child? Educational Leadership, 63(1), pp. 8–13. Tillgänglig på internet: http://www.ascd.org/ASCD/pdf/books/scherer2010_sample1.pdf
Redovisning av uppdrag om en översyn av läroplan för förskolan [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket.
Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation? _xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FRecord%3Fk%3D3930
Rennstam, J & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.).
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. ss. 220- 236.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa
metoder. Stockholm: Liber. ss. 208- 219.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.).
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. ss. 17- 31.
Tallberg Bromman, I. (2015). Förskola till stöd för barns utveckling och lärande. I Tallberg Broman, I. (red.).
Förskola tidig intervention. Delrapport från SKOLFORSK-projektet. Stockholm: Vetenskapsrådet, ss. 16- 60.
Tillgänglig på Internet:
Thornberg, R & Forslund Frykedal, K. (2015). Grundad teori. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i
kvalitativ analys. 2.uppl. Stockholm: Liber. ss. 44-70.
Tronto, J. (1993) Moral boundaries: A Political Argument for an Ethic of Care. Great Britain. Routledge. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Öberg, P. (2015). Livshistoriensintervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. ss. 55- 67.