8. Slutdiskussion
8.4. Vidare forskning
Vi har med vår studie påbörjat arbetet med att kartlägga svenska myndigheters
interkulturella kommunikationsarbete. Förslag på vidare forskning skulle vara att fortsätta undersökningen med material från fler svenska myndigheter så att en nationell kartläggning över svenska myndigheters arbetssätt inom interkulturell kommunikation skulle gå att urskilja. Även en jämförelse länder emellan hur deras motsvarade arbetsförmedling arbetar med interkulturell kommunikation gentemot nyanlända är till förslag.
Referenslista
Alexander, K., Arasaratnam, L., Avant-Mier, R., Durham, A., Flores, L., Leeds-Hurwitz, W.,
Mendoza, L., Oetzel, J., Osland, J., Tsuda, Y., Yin, J., & Halualani, R. (2014). Defining and
communicating what ”intercultural”and “intercultural communication” means to us. Journal of International & Intercultural Communication, 7(1), 14-37. DOI:10.1080/17513057.2014.869524.
Allwood, J., Berbyuk, N., Edebäck, C., & Khorram-Manesh, A. (2005). “Vänta och se versus låtsas inte förstå om du inte gör det!” Om svensk sjukvårdspersonals erfarenheter av kommunikation med utländska läkare. Aktuell om Migration, 2. Hämtad från http://gup.ub.gu.se/records/fulltext/69011/69011.pdf
Andersson, H. (2007). Interkulturell kommunikation inom sjukvården: den kommunikativa situationen för invandrare på svenska arbetsplatser. Uppsala: FUMS, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Arbetsförmedlingen. (2015). Arbetsförmedlingen 2021: Inriktning och innehåll i myndighetens förnyelseresa. Internt dokument.
Arbetsförmedlingen. (u.å-a). Så arbetar vi med etableringen av nyanlända – om etableringsreformen. Hämtad 3 december, 2015 från
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Etablering-av- nyanlanda/Om-etableringsuppdraget.html#.VmBO-9AdWhY
Arbetsförmedlingen. (u.å-b). Vi förmedlar jobb och kompetens. Hämtad 4 december, 2015 från http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Allmant-om-oss.html
Constantinides, H., St.Amant, K., & Kampf, C. (2001). Organizational and intercultural
communication: An annotated bibliography. Technical Communication Quarterly, 10(1), 31. Hämtad från http://search.proquest.com/docview/215437065?accountid=11754
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Daun, Å. (2005). En stuga på sjätte våningen: svensk mentalitet i en mångkulturell värld. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion.
Falkheimer, J. & Heide, M. (2014) Strategisk kommunikation: En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Förenta Nationerna (2015). FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hämtad 3 december, 2015 från
http://www.fn.se/PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
Heide, M., Johansson, C., & Simonsson, C. (2005). Kommunikation & organisation. Malmö: Liber.
Hofstede Centre (u.å). Country comparison - Sweden. Hämtad 11 december, 2015 från http://geert-hofstede.com/sweden.html
Inglis, F. (2004). Culture: Key concepts. Oxford: Polity.
Johansson Robinowitz, C., & Werner Carr, L. (2001) Modern day vikings. London: Intercultural press.
Larsson, I. (2010). Att bygga broar över kulturgränser: om svenskars kommunikation med icke-svenskar vid arbete utanför Sverige. Lund: Lunds universitet. (Lund Studies in Media and Communication).
Lauring, J. (2011). Intercultural Organizational Communication: The Social Organizing of Interaction in International Encounters. Journal Of Business Communication, 48(3), 231- 255. doi:10.1177/0021943611406500.
Liu, S. (2014). Becoming Intercultural: Exposure to Foreign Cultures and Intercultural Competence. China Media Research, 10(3), 7-14. Hämtad från
http://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=809a00a5-3d5c-4177-b5db de8963c5ba03%40sessionmgr110&vid=1&hid=116
Magnusson, S. (2014). Att säkerställa att vi är välkomna: om organisationers strategiska kommunikation och förtroendeskapande arbete i det mångkulturella samhället. Lund: Lunds universitet. (Lund Studies in Media and Communication).
Park, H., Hwangt, S. D., & Harrison, J. K. (1996). Sources and consequences of communication problems in foreign subsidiaries: The case of United States firms in South Korea.
International Business Review, 5, 79-98. doi:10.1016/0969-5931(96)00034-0 Rao, A., & Hashimoto, K. (1996). Intercultural influence: A study of Japanese expatriate
managers in Canada. Journal of International Business Studies, 27, 443-466. Hämtad från
http://login.bibl.proxy.hj.se/login?url=http://search.proquest.com.bibl.proxy.hj.se/docvi ew/197158221?accountid=11754
Samovar, L., Porter, R., McDaniel, E., & Sexton Roy, C. (2013). Communication between cultures. (8. Int., ed.). Cengage Learning: Wadsworth.
SFS (2010:1129) Lagen om etableringsinsatser. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 15 november, 2015 från http://rkrattsbaser.gov.se/cgi-
bin/thw?%24%7BHTML%7D=sfsr_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfsr_dok&%24%7BSNH TML%7D=sfsr_err&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BBASE%7D=SFSR&%24%7BF ORD%7D=FIND&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=2000:628&%C4BET=&ORG=
SFS (2000:628) Förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2000628-om-arbet_sfs-2000- 628/?bet=2000:628
Williams, R. (1976). ‘Culture’ and ‘The Masses’. I: Keywords. A vocabulary of Culture and Society. London: Fontana.
Østbye, H., Knapskog, K., Helland, K., & Larsen, L. (2004). Metodbok för medievetenskap.
Malmö: Liber ekonomi.Bilaga: Intervjuguide
Intervjuguide till Arbetsförmedlingen
Inledning-Förklara syftet med intervjun
interkulturell kommunikation i svenska myndigheter - Antyda vad vi är intresserade av att få veta
myndighetens kommunikation och arbetet gentemot främst nyanlända Anonymitetsskydd
-Vetenskapsrådets etiska principer
Anonymitet och kan när som helst dra sig ur
-Inspelning bara till för oss, ingen annan kommer att lyssna på bandet Öppningsfrågor
Hur länge har du arbetat vid arbetsförmedlingen?
Beskriv din arbetsuppgift vid arbetsförmedlingen Arbetet med nyanlända
Kan du beskriva hur arbetsförmedlingen i praktiken arbetar med nyanlända? –antal?
-Hur många på etableringen?
Skulle du säga att det har skett en förändring i antalet nyanlända som ni på
arbetsförmedlingen möter - från det att du började fram tills idag? (ökat/minskat?) Skulle du säga att arbetsförmedlingens sätt att arbeta med nyanlända har förändrats,
från det att du började fram tills idag? På vilket sätt har det förändrats? Förberedelser
När du började arbeta vid arbetsförmedlingen, hur förbereddes du inför arbetet? -Introduktion
-Utbildning -Policydokument -Workshops
Vet du om det är lika för alla, oavsett tjänst? (Får alla en introduktionskurs t.ex.?)
Upplever du att arbetsförmedlingen ger er tillräckligt med underlag för att på ett
bra sätt kommunicera med nyanlända? (Fråga till chef/specialutbildad)
Enligt arbetsförmedlingens hemsida finns det specialutbildade arbetsförmedlare till personer som inte är vana vid svenskt arbetsliv. Skulle du kunna beskriva vad för typ av specialutbildning denne får? (vad ingår)
utbildning om andra kulturer? (Tid och rum, auktoritet och familjerelationer,
Beskriv vilka som menas med “personer som inte är vana vid svenskt arbetsliv”?
Hur bedömmer man vilka som får ta hjälp av den här specialutbildade
arbetsförmedlaren?
Arbetet inför ett handledningsmötet
Hur förbereder/s du dig/man inför ett handledningsmöte?
Förbereder/s du dig/man olika beroende på vem det är du/man ska träffa? (-Om du träffar en nyanländ eller icke-nyanländ?)
-Någon med andra språkkunskaper? -Någon från annan etnicitet?
Kommunikationen
(Etableringen)
Hur upplever du kommunikationen med nyanlända arbetssökanden?
Hur skulle du beskriva en bra kommunikation med de nyanlända? Ge exempel. Hur skulle du beskriva en dålig kommunikation med de nyanlända och ge exempel på
när det inte fungerade? -Varför fungerade det inte? - Förekommer detta ofta? Hur hanteras brister?
Upplever du att nyanlända från vissa kulturer är lättare att kommunicera med än från andra kulturen? Vilka och varför?
(Övriga)
Hur upplevs kommunikationen med nyanlända arbetssökanden?
Förekommer det ofta brister i kommunikationen och hur hanteras dessa brister? Kan du ge exempel på en situation när kommunikationen inte fungerade. Varför
fungerade det inte? Privata erfarenheter
Svenskar överlag är ju ganska beresta och har på så sätt blivit exponerade för andra kulturer tidigare. Hur skulle du beskriva dina personliga erfarenheter?
-Rest mycket -bott utomlands
-erfarenhet på hemmaplan?
Tror du att dina privata erfarenheter någon gång har hjälpt dig i ditt arbete? (Exempel)
Framtiden
Hur anser du att arbetsförmedlingen arbete fungerar i dagsläget? Behövs det mer kunskap inom myndigheten eller är det bra som det är?
I och med en ökning av nyanlända invandrare till Sverige, hur tror du arbetsförmedlingens arbete kommer att se ut i framtiden?
Avslutningsvis
-Tacka för att personen tog sig tid