Vidare forskning - Det kompetenta barnet – Ett ideal av sin tid : En diskursanalys av förskollä

Genom studien lyfte vi ett begrepp och en idé som finns i förskolan som en självklarhet. Vidare tror vi att det finns fler begrepp och idéer inom förskolans verksamhet som på samma sätt skulle kunna lyftas upp och studeras. Diskursen om

det kompetenta barnet ger även upphov till flera frågor där det finns behov av filosofiska studier. Exempelvis, får man vara individ inom förskolans ramar och kollektiva gemenskap och kan det vara en rättighet att inte ta sina rättigheter i bruk, till exempel genom att vara tyst? Sett till diskursen om det kompetenta barnet och diskursen om det inkompetenta barnet ser vi att fler perspektiv skulle vara nödvändiga för att vidare fördjupa kunskapen om det kompetenta barnet som självklar diskurs exempelvis genom dokumentation och barnets perspektiv. Relationella aspekter av

det kompetenta barnet tror vi även skulle vara intressant för vidare forskning samt studier om hur mångfald kan komma till uttryck i förskolan exempelvis genom Biestas (2006) begrepp rationell gemenskap och den andra gemenskapen.

Referenslista

Alasuutari, M., & Markström, A-M. (2011). The Making of the Ordinary Child in Preschool. Scandinavian Journal of Educational Research, 55(5), 517-535. doi:10.1080/00313831.2011.555919

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Socialkonstruktionism och kritisk realism. I M. Alvesson & K. Sköldberg (Red.). Tolkning och reflektion - Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod (2 uppl.) (s. 82-106). Stockholm: Liber.

Anderstaf, S. (2014). “Behöver dom inte lära sig turtagning längre?” En diskursanalys av att bli en medforskande förskollärare. Masteruppsats, Malmö Högskola, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap. Hämtad från

https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/17689/Anderstaf_master_14.pdf?sequen ce=2&isAllowed=y

Biesta, Gert. (2006). Bortom lärandet - Demokratisk utbildning för en mänsklig

framtid. Lund: Studentlitteratur.

Bjervås, L-L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som

bedömningspraktik i förskolan. (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/25731?locale=sv

Brembeck, H., Johansson, B., & Kampmann, J. (2004). Introduction. I H. Brembeck, B. Johansson & J. Kampmann (Red.), Beyond the competent child. Exploring

contemporary childhood in the Nordic welfare societies (s. 7-32). Frederiksberg: Roskilde University Press.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber.

Dahlberg, M., Moss, P., & Pence, A. (2001). Från kvalitet till

meningsskapande. Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: Liber.

Dahlin-Ivanoff, S. (2011). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s. 71-83). Malmö: Liber.

Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position i för skolans vardagsrutiner och lek. (Doktorsavhandling, Jönköping University, School of Education and Communication). Hämtad från https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf

Ellegaard, T. (2004). Self-Governance and Incompetence: Teachers Construction of “the Competent Child”. I H. Brembeck, B. Johansson & J. Kampmann (Red.), Beyond

the competent child. Exploring contemporary childhood in the Nordic welfare societies (s. 127-152). Frederiksberg: Roskilde University Press.

Emilson, A., & Pramling Samuelsson, I. (2012). Jakten på det kompetenta barnet.

Nordisk Barnehagsforskning, 5(21), 1-16. Hämtad från

https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/download/476/457

Eriksson-Zetterqvist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber.

Foucault, M. (1980). Power/Knowledge Selected Interviews & Other Writings 1972-

1977.

New York: The Harvester Press.

Franck, K., & Nilsen, R.D. (2015). The (in)competent child: Subject positions of deviance in Norwegian day-care centres. Contemporary Issues in Early childhood,

16(3) 230-240. doi: 10.1177/1463949115600023

Halldén, G. (2015). Bilden av barnet. I Engdahl & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.). Att bli

Hägglund, S. (2009). Barn, rättigheter och medborgarskap. Några tankar om medborgarskap som status och som praktik. I A-M. Markström, M. Simonsson, I Söderlind & E Änggård (Red.). Barn, barndom och föräldraskap (s. 81-105). Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Ideland, M., Hillbur, P., & Malmberg, C. (2015). Det krav-märkta barnet: om

subjektkonstruktioner i lärande för hållbar utveckling (Vetenskapsrådet). Hämtad från Vetenskapsrådet:

https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/20023/VR1554_Resultatdialog_2015_w eb_ny.pdf?sequence=2&isAllowed=y

Johansson, J-E. (2015). Förskolan och estetik i ett historiskt perspektiv. I I. Engdahl & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.). Att bli förskollärare - mångfacetterad komplexitet (s. 158-161). Stockholm: Liber.

Jørgensen, M-W., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Kampmann, J. (2004). Socialization of childhood: New Opportunities? New demands?. I H. Brembeck, B. Johansson & J. Kampmann (Red.), Beyond the

competent child. Exploring contemporary childhood in the Nordic welfare societies

(s. 127-152). Frederiksberg: Roskilde University Press.

Kalliala, M. (2013). Toddlers as both more and less competent social actors

in Finnish day care centres. An International Research Journal, 1(34), 4-17. Hämtad från http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09575146.2013.854320

Kjørholt, T. (2004). Childhood as a Social and Symbolic Space: Discourses on

Children as Social Participants in Society. (Doktorsavhandling, Norges tekniska naturvetenskapliga universitet, Fakultet för samhällsvetenskap och teknologi). Hämtad från https://brage.bibsys.no/xmlui/handle/11250/264979

Kryger, N. (2004) Childhood and “New Learning” in a Nordic Context. I H. Brembeck, B. Johansson & J. Kampmann (Red.), Beyond the competent child.

47 Exploring contemporary childhood in the Nordic welfare societies (s. 153- 177). Frederiksberg: Roskilde University Press.

Markström, A-M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik

– en etnografisk studie (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för

Utbildningsvetenskap). Hämtad från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:223570/FULLTEXT01.pdf4-12

Moss, P. (2006). Structures, Understandings and Discourses: possibilities for re-envisioning the early childhood worker. Contemporary Issues in Early

Childhood, 7, 30-41. doi: 10.2304/ciec.2006.7.1.30

Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.

Olsson, L-M. (2009). Rörelse och experimenterande i små barns lärande Deleuze och

Guattari i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Persson, S. (2015). Förskolans samhällsprojekt - att forma ett barn. I I. Engdahl & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.). Att bli förskollärare - mångfacetterad komplexitet (s. 42- 45). Stockholm: Liber.

Potter, J., & Wetherell M. (1987). Discourse and social psychology Beyond attitudes

and behaviour. London: SAGE Publications Ltd.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan 1998, Lpfö 98. (Reviderad 2016). Stockholm: Skolverket.

Unicef. (u.å). Barnkonventionen. Hämtad 12 maj, 2017, från https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full

University Transcriptions. (2016). Jefferson Transcription System Symbols. Hämtad 24 april, 2017, från https://www.universitytranscriptions.co.uk/how-to-

Vallberg Roth, A-C. (2014). Bedömning i förskolors dokumentation - fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk Forskning I Sverige, 19(4-5), 403-437.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanisktisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 24 maj, 2017, från

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Westberg, J. (2000). Den svenska importen av Fröbel Om kindergartenpedagogikens mottagande i Sverige. I A. Åkerlund (Red.), Kulturtransfer och kulturpolitik. Sverige

och tyskland under det tjugonde århundradet (s. 17-37). Uppsala universitet: Institution för utbildning, kultur och medier.

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper - Om fokuserade gruppintervjuer som

Bilagor

1: Informationsbrev

Hej!

Tack för att ni vill delta i vår studie!

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver

det kompetenta barnet genom samtal i fokusgrupper.

 Fokusgrupp är en metod som syftar till att synliggöra flera olika deltagares perspektiv i samtal med andra.

 Varje deltagares perspektiv är viktigt i fokusgruppen och vi som studenter är intresserade av er som förskollärare, då ni berikar oss med nya aspekter kring ämnet utifrån er erfarenhet och verksamhet.

 Samtalet kommer att ledas av en moderator som aktivt lyssnar samt två studenter som antecknar till stöd för transkribering och analys.

 Till samtalet uppmuntras varje deltagare att ta med sig en dokumentation som deltagaren menar synliggör det kompetenta barnet. Dokumentationen kommer användas som stimulans och stöd i samtalet.

Om ni har frågor inför studien så kontakta oss gärna! udre1221@student.ju.se

Stinasjhlm@gmail.com grsi1487@student.ju.se

Vi ser fram emot att träffa er! Med vänliga hälsningar

_______________________ _____________________ ____________________

2: Samtyckesblankett

In document Det kompetenta barnet – Ett ideal av sin tid : En diskursanalys av förskollärares fokusgruppsamtal om det kompetenta barnet (Page 45-52)