I denna studie har tekniklärares behov kring undervisningsmaterial undersökts. Ett konceptförslag som kan användas vid skapande av nya material har tagits fram. Vidare forskning inom detta område kan vara att testa ett undervisningsmaterial som är framtaget med konceptförslaget på elever och lärare för att se huruvida det tas emot. Från lärarnas perspektiv bör det undersökas om de anser att materialet är användbart och från elevernas perspektiv bör det undersökas vilka effekter det har på elevers lärande.
Konceptförslaget är framtaget inom ramen för tidigare forskning och lärares önskemål, dock har det inte testats i ett verkligt sammanhang. Ett test av undervisningsmaterialet skulle ge ett kvitto på dess validitet.
Noterbart är att denna studie endast tar hänsyn till lärares behov och inte elevernas. Det vore därmed av intresse att undersöka elevernas behov för att se om det överensstämmer med lärarnas. Att finna ett konceptförslag för skapande av undervisningsmaterial som är anpassat utifrån både elevers och lärares önskemål skulle potentiellt ha goda förutsättningar för elevers lärande.
53
7 Slutsatser
Utifrån studiens syfte och frågeställningar presenteras i detta avsnitt de slutsatser som uppfyller dessa. Studiens syfte och frågeställningar återges nedan.
Syftet med studien är att, utifrån tekniklärares behov och önskemål, utforma och presentera ett underlag på ett konceptförslag, som kan användas vid framtagning av
undervisningsmaterial inom teknikundervisningen i högstadiet. Frågeställningar som studien har behandlat är:
• Vilka områden inom teknikundervisningen i årskurs 7-9 anser tekniklärare vara problematiska enligt studien?
• Hur formulerar/preciserar tekniklärare sina behov av utbildningsmaterial för teknikundervisning?
Tekniklärarna i denna studie diskuterar tillsammans kring ovanstående frågeställningar vid fokusgruppssamtalen. Det framkommer flera specifika områden som de anser är
problematiska att undervisa inom. Bland annat anser lärarna att området styr- och reglerteknik är problematiskt. Detta område innefattar till exempel kraftöverföringar och robotik. Lärarna upplever svårigheter inom detta område då det bland annat saknas resurser i form av pengar för att kunna köpa in materialet de önskar.
Vidare finns det svårigheter inom området informations- och kommunikationsteknik där lärarna anser bland annat att programmering är problematiskt att undervisa om. Det är ett område där de anser sig själva inte besitta tillräckligt med kunskap för att kunna undervisa sina elever. En annan svårighet inom informations- och kommunikationsteknik är den bakomliggande tekniken kring mobiltelefoner. På grund av kunskapsbrist inom detta område anser lärarna att det är svårt att undervisa om det. Lärarna anser däremot att mobiltelefoni är relevant att undervisa om då eleverna kan relatera till tekniken. Slutligen anser lärarna att elektronikområdet i stort är problematiskt att undervisa om i teknikämnet. Elektronikområdet innefattar här bland annat funktioner hos olika elektriska komponenter men även de delsystem som sammanbinder elsystemet. Svårigheter från lärarnas perspektiv är att de saknar idéer hur detta kan genomföras i undervisningen. Det finns även svårigheter i att skapa en helhetsbild för eleverna där alla komponenter och delsystem samverkar.
Lärarna formulerar i resultatet sitt behov kring hur ett undervisningsmaterial bör se ut. De menar att ett undervisningsmaterial som är färdigt att hämta från någon hemsida bör vara kittat. Det vill säga att det innehåller färdiga uppgifter, kopplingar till Lgr 11 samt bedömningsmatriser med olika nivåer. Det ska alltså vara ett komplett material som innehåller allt vad en lärare behöver. Det ska även vara lättanvänt, vilket en lärare
förtydligar och säger att man inte ska behöva ”vara en ingenjör för att förstå” (1, 18, 15). Ett färdigt material bör även innefatta arbetssätt och huruvida eleverna ska arbeta enskilt eller i grupp. I studien framgår det att grupparbeten ofta leder till svårigheter vid
bedömningen för läraren medan det endast har fördelar ur ett lärandeperspektiv. Enskilt arbete är istället mer lättbedömt och gynnar varje elevs individuella lärstil, dock har det nackdelar ur ett lärandeperspektiv då eleverna inte kan dela sina kunskaper med andra.
54
Utöver detta önskar lärarna att uppgifterna i ett undervisningsmaterial ska innehålla både en teoretisk och en praktisk del. Kombinationen av dessa arbetssätt ger, enligt studien, en större förståelse för ämnet. Lärarna förklarar även att uppgifter i ett undervisningsmaterial som eleverna ska arbeta med bör problematiseras. Utifrån detta bör ett undervisningsmaterial alltså innehålla uppgifter där eleverna ställs inför problem som ska lösas dels praktiskt och dels med hjälp utav deras teoretiska kunskaper.
Andra önskemål som lärarna förmedlar i studien är att de gärna åker ut på studiebesök. De menar att studiebesök inspirerar och motiverar eleverna. Denna studie tyder även på att studiebesök kan leda till att eleverna får en starkare vilja att lära sig naturvetenskap
samtidigt som det har en positiv inverkan på elevers lärande. En annan undervisningsmetod som engagerar eleverna och hjälper dem att visualisera undervisningen är användandet av film. Att introducera ett nytt område med en film är något som lärarna anser fördelaktigt samtidigt som tidigare forskning menar att filmer skapar möjligheter till användande av flera sinnen i undervisningen.
Det framgår också i studien att ett undervisningsmaterial bör upplevas som roligt hos eleverna. Ett sådant material skulle leda till att eleverna lättare finner motivation och engagerar sig mer i undervisningen. Utifrån detta ger lärarna ett förslag på utformning som innebär att genomföra en tävling i undervisningen. En tävling skulle, enligt studien, hjälpa eleverna att arbeta mot ett tydligt mål samtidigt som de blir motiverade genom yttre motivation. Tävlingen bör dock inte ha alltför stort fokus då forskning visar på att den inre motivationen är viktigare.
Studiens resultat visar på vilka områden inom undervisningen som tekniklärare i årskurs 7-9 har ett uttalat behov inom. I studien framkommer det även vilka önskemål lärare har på ett undervisningsmaterial. För att hjälpa tekniklärare i deras undervisning bör alltså ett undervisningsmaterial konstrueras inom de funna områdena samtidigt som lärarnas önskemål om utformning tas till vara. Utifrån studien är det framtaget ett konceptförslag som kan användas vid skapande av undervisningsmaterial. Konceptförslaget som hittas i kapitel 8, grundar sig i tekniklärares önskemål och forskning rörande lärande och intresse. Ett exempel på hur ett undervisningsmaterial inom ett av ABB:s arbetsområden kan se ut vid användande av konceptförslaget är framtaget med avsikt att underlätta för ABB i framtiden. Exemplet presenteras i bilaga 1 och 2.
55
8 Referenser
Ardies, J., De Maeyer, S., Gijebels, D., & van Keulen, H. (2015). Students attitudes towards technology. International Journal of Technology and Design Education, 25(1), 43– 65. doi:10.1007/s10798-014-9268-x
Barak, M., Ashkar, T., & Dori, Y. J. (2011). Learning science via animated movies: Its effect on students’ thinking and motivation. Computers & education, 56(3), 839-846. doi:10.1016/j.compedu.2010.10.025
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik (3., uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bergström, G., & Boréus, K. (2003). Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bjurulf, V. (2008). Teknikämnets gestaltningar: En studie av lärares arbete med skolämnet teknik. (Doktorsavhandling). Karlstad: Karlstads universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:25379/FULLTEXT01.pdf
Bjurulf, V. (2011). Teknikdidaktik – Vad, hur, varför?. Stockholm: Norstedt.
Björklund, L-E. (2008). Från Novis till Expert: Förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning. Linköping: Linköpings universitet.
Bjørndal, C. (2009). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Blomkvist, P., & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer: Examensarbete enligt 4-fasmodellen. Lund: Studentlitteratur.
Bormann, E. G. (1972). Fantasy and rhetorical vision: The rhetorical criticism of Social reality. Quartely Journal of Speech, 58(4), 396-407. doi:10.1080/00335637209383138 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., uppl.). Malmö: Liber.
Deci, E., & Ryan, R. (2000). The "What" and "Why" of Goal Pursuits: Human Needs and the Self-Determination of Behavior. Psychological Inquiry, 11(4), 227-268.
doi:10.1207/S15327965PLI1104_01
Denscombe, M. (2010). The Good Research Guide: For small-scale social research projects (4., uppl.). Berkshire: Open University Press.
Fairclough, N. (2003). Analysing discourse: textual analysis for social research. New York: Routledge.
Flyvbjerg, B. (2006). Five misunderstandings about case-study research. SAGE journals, 12(2), 219-245. doi: 10.1177/1077800405284363
Foucault, M. (1993). Diskursens ordning. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
56
Gibson, K. (2007). Technology and design, at key stage 3, within the Northern Ireland curriculum: Teachers' perceptions. International Journal of Technology and Design Education, 19(1), 37-54. doi:10.1007/s10798-007-9039-z
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grettve, A., Israelsson, M., & Jönsson, A. (2015). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärares vardag. Stockholm: Natur & Kultur.
Gustavsson, B. (2003). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J., & Yates, G. (2014). Hur vi lär. Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Stockholm: Natur & kultur.
Illeris, K. (2015). Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Klasander, C. (2010). Talet om tekniska system – förväntningar, traditioner och skolverkligheter. Norrköping: Linköpings universitet.
Kolb, D. (1984). Experimental Learning. Experiences as the Source of Learning and Development. Englewood Cliffs, N. J.: Prentice-Hall.
Kreuger, R. A. (1994). Focus groups: A practical guide for applied research (2., uppl.). Thousands Oaks: Sage.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik?: En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. (Doktorsavhandling, Göteborg studies in educational sciences, 196). Göteborg: Göteborgs Universitet. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/9599
Lorayne, H., & Lucas, J. (1996). The memory book (2., uppl.). New York: Ballantine Books. Major, L., Kyriacou, T., & Brereton, P. (2011). Experiences of Prospective High School Teachers Using a Programming Teaching Tool. Koli Calling '11 Proceedings of the 11th Koli Calling International Conference on Computing Education Research. 1(1), 126-131. doi:10.1145/2094131.2094161
Mattsson, G. (2005). Teknikämnet i skolan – elevers uppfattningar och intresse av teknikämnet och lärares teknikdidaktiska kompetens. Göteborg: Göteborgs universitet. McCombs, B. L. (1991). Motivation and Lifelong Learning. Educational
Psychologist, 26(2), 117–127. doi:10.1207/s15326985ep2602_4
McCormick, R. (2004). Issues of learning and knowledge in technology education. International Journal of Technology and Design Education, 14(1), 21-44.
57
Mezirow, J. (1997). Transformative learning: Theory to practice. New directions for adult and continuing education, 1997(74), 5-12. doi:10.1002/ace.7401
Merton, R. K., Fiske, M., & Kendall, P. (1990). The Focused Interview. A manual of Problems and Procedures (2., uppl.). New York: The Free Press.
Morgan, D. L. (1997). Focus groups as qualitative research. Qualitative Research Methods Series, 16 (2., uppl.). Thousands Oaks: Sage.
Oates, B. J. (2006). Researching information systems and computing. London: Sage.
Osborne, J. F., Simon, S., & Collins, S. (2003). Attitudes towards Science: A review of the literature and its implications. International Journal of Science Education, 25(9), 1049– 1079. doi:10.1080/0950069032000032199
Piaget, J. (2013). Barnets själsliga utveckling. Lund: Studentliteratur.
Rennie, L., & McClafferty, T. (1995). Don't compare, complement: Making the best use of Science Centres and Museums. New Zealand Council for Educational Research, 1(1). Sjøberg, S. (2009). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2011a). Kursplan i Teknik.
Hämtad 2017-01-16 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/teknik
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik.
Hämtad 2017-05-30 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-
enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok% 2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2568.pdf%3Fk%3D2568
Skolverket. (2011c). Kommentarmaterial till kunskapskraven i teknik.
Hämtad 2017-05-31 från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-
enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok% 2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2830.pdf%3Fk%3D2830
Skolverket. (2011d). Fördjupande texter kring tekniska system.
Hämtad 2017-06-20 från https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.219330!/tekniska-system.pdf
Somyürek, S. (2015). An effective educational tool: construction kits for fun and meaningful
learning. International Journal of Science Education, 25(1), 25-41.
doi:10.1007/s10798-014-9272-1
Stake, R. E. (1995). The art of case study research. Thousands Oaks: Sage
Statens Offentliga Utredningar (2010). Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Stockholm: Fritzes.
58
Starrin, B., & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, M. (2011). Att urskilja tekniska system – didaktiska dimensioner i grundskolan. Linköping: Linköpings universitet.
Svensson, M., & Ingerman, Å. (2010). Discerning technological systems related to everyday objects: mapping the variation in pupils’ experience. International Journal of Science Education, 20(3), 255-275. doi:10.1007/s10798-009-9084-x
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2017-01-19 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Weary, J., & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for Learning, 28(3), 103-108. doi:10.1111/1467-9604.12024
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Yin, R. K. (2003). Applications of case study research. London: Sage.
59