Som undersökningen visar finns det faktorer utanför förskolan som påverkar pedagogernas arbete och som de inte nödvändigtvis kan påverka själva. Vidare forskning på området kan vara att ta reda på hur rektorer och organisering påverkar arbetet med kulturell mångfald i förskolorna. En sådan forskning kan bidra med kunskap om hur organisatoriska frågor som till exempel tid till pedagogisk reflektion, organisering av verksamhet, rektorers kunskaper om interkulturalitet eller mångfald, möjligheter för fortbildning med mera faktiskt har för betydelse för det praktiska arbetet med kulturell mångfald som sker ute i förskolorna.
6.4 Slutsatser
Studiens resultat visar på att pedagoger uppfattar innebörden i kulturell mångfald att handla om olika bakgrunder som språk, nationalitet eller kultur. Pedagogernas förhållningssätt till kulturell mångfald är generellt positiv och ses som än tillgång. Det finns en önskan om att arbeta bredare med kulturell mångfald då pedagogerna själva tycker det kulturella mångfaldsarbetet ofta blir av ytlig karaktär. Detta bör ses som positivt då förskolans arbete med att
stärka barns förståelse för kulturell mångfald i möte med ständig
internationaliserade värld fortsatt ökar (Lunneblad, 2018)
Arbetssättet med kulturell mångfald präglas av sammanfattningen av barngrupp och begreppet mångfaldsbarn uppstår som en benämning på de barn som inte är etnisk svenska. Hög representation av olika kulturer i barngrupp genererar större och mer arbete med kulturell mångfald. Utmaningar som identifieras att ligga i det kulturella mångfaldsarbetet är barnens åldrar samt barnens intresse och behov. Pedagogerna ser det utmanande att veta hur de ska arbeta med kulturell mångfald och då speciellt med de yngsta barnen. Denna studie visade inledningsvis hur det kulturella mångfaldsarbetet kan riskera att bli statiskt och utan genomtänkt didaktisk innebörd, som kan leda till ett arbetssätt där stereotypa ordningar med tanke på mångfald, kultur och flerspråkighet. Detta leder bort från ett interkulturellt perspektiv på mångfaldsarbetet, som också läroplanen för förskolan tolkas att förmedla (Lahdenperä, 2018).
Till sist visar vandringsintervjun hur artefakter som dockor och böcker används för att visa kulturell mångfald till barnen. Vidare gör det en del materialiseringar som, till exempel flaggor, världskarta eller skriftspråk, syftar till att visa fram den kulturella mångfalden som finns inom barngruppen. Detta stämmer överens med Stier, Tryggvason, Sandberg och Sandström (2012) forskning som visar på att mångfaldsarbetet i förskolan blir instrumentalt, det vill säga att barnen får en enklare introduktion till kultur som språk, musik, mat, flaggor med mera. Utifrån ett interkulturellt perspektiv är detta utmanande då förståelse för och möte med andra kulturer handlar om så mycket mer och har en djupare innebörd.
Referenser
Brömssen,K. (2016). Identiteters konfigurationer. Från att “vara” till att “bli till”. I Lorentz, H., Bergstedt, B. (Red.). (2016). Interkulturella
perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (2.uppl.) (ss. 53–63). Lund: Studentlitteratur
Bergström M., & Graviz, A. (2016). Kan interkulturellt lärande bidra till fred i världen? Undersökning om fred, kreativitet och lärande. I Lorentz, H., Bergstedt, B. (Red.). (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (2.uppl.) (ss. 189–196). Lund: Studentlitteratur
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för
lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur
Clark, A. & Emmel, N. (2010). Using walking interviews. Morgan Centre:
Univercity of Manchester. Hämtad 2012-12-28 från
https://eprints.ncrm.ac.uk/1323/1/13-tollkit-walking-interviews.pdf Dahl, Ø. (2001). Møter mellom mennesker. Interkulturell kommunikasjon.
Oslo: Gyldendal Norsk Forlag
Ek-Nilsson, K. (2016). Det moderna och det postmoderna. En introduktion.
Nätverket (vol. 20, ss.13 - 19). Uppsala universitet: Nätverket. Hämtad
2019-12-06 från
https://antro.uu.se/digitalAssets/629/c_629668-l_3-k_20_3ek-nilsson.p df
Farrell, A., & Samuelsson Pramling, I. (Red.). (2018). Yngre barn i globale kontexter. Mångfald och interkulturella möjligheter under de tidiga åren. I Farrell, A., & Samuelsson Pramling, I. (Red.). (2018). Mångfald
i tidiga åldrar. Interkulturellt lärande (ss. 15–28). Lund: Studentlitteratur
Gruber, S., & Puskás, T. (2013). Förskolan i det mångkulturella samhället. Från invandrarbarn till flerspråkigt barn. I Björk-Willén, P., Gruber, S.,
& Puskás, T. (Red.). (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag (ss. 24 - 43). Stockholm: Liber
Karlsson, M. (2014). Perspektiv på förskolan i examensarbeten. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (Red.) (2014). Förskollärarens
metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande (Dissertation). Göteborg: Göteborg universitet
Lahdenperä, P. (2008). Interkulturellt ledarskap - förändring i mångfald.
Lund: Studentlitteratur
Lahdenperä, P., (2011). Mångfald, jämlikhet och jämställdhet - interkulturellt
lärande om integration. I Lahdenperä, P., (Red.) (2011).
Forskningscirkel – arena för verksamhetsutveckling i mångfald (ss. 15 – 43). Forskningsrapport 2011:1. Västerås: Mälardalens högskola
hämtad från
https://diva-portal.org/smash/get/diva2:447405/FULLTEXT02.pdf Lahdenperä, P. (2018). Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling.
Stockholm: Skolverket hämtad 2019-11-28 från
https://skolverket.se/download/8.7bdbbbll6e7434ebf842/15740986017 89/interkulturalitet_i_undervisning_och_skolutvekling_Pirjo_Lahdenpe ra_20181003.pdf
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (Red.) (2014). Förskollärarens metod
och vetenskapsteori (ss. 144 – 155). Stockholm: Liber
Lorentz, H., & Bergstedt, B. (2016). Interkulturella perspektiv. Från modern till postmodern pedagogik. I Lorentz, H., & Bergstedt, B. (Red.). (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (2.uppl.) (ss. 13 – 46). Lund: Studentlitteratur
Lunneblad, J., (2013). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic Early
Childhood Education Research Journal, 6 (8), 1–14.
https://doi.org/10.7577/nbf.339
Lunneblad, J. (2018). Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och
möjligheter (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur
Löfdahl, A. (2015). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (Red.)
(2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (ss. 32–43).
Stockholm: Liber
McNaughton, G., & Hughes, P. (2007). Teaching respect för cultural diversity in Australian early childhood programs. A challenge for professional learning. Journal of Early Childhood Research, 5(2),
189–204. https://doi.org.10.1177/1476718X07076729
Pramling, N. (2016). Prolog – var är vi på väg? I Farrell, A., & Samuelsson Pramling, I. (Red.). (2018). Mångfald i tidiga åldrar. Interkulturellt lärande (ss. 173–185). Lund: Studentlitteratur
Proposition 1975:26.Regeringens proposition om riktlinjer för invandrar och
minoritetspolitiken m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad
2091-11-28 från
https://data.riksdagen.se/til/90l1A899E-1277-496B-9552-E70BCF5C3 783
Proposition 1997/98:16. Sverige, framtiden och mångfalden - från
invandrarpolitik till integrationspolitik. Stockholm: Regeringskansliet.
Hämtad 2019-11-28 från
https://regeringen.contentassets/bcf1db3cc254ab8a3e70038272f09e4/sv erige-framtiden-och-mångfalden---från-invandrerpolitik-till-integration spolitik
Runfors, A. (2013). Policy, praktik och politik. I Björk-Willén, P., Gruber, S., & Puskás, T. (Red.). (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag (ss. 137–148). Stockholm: Liber
Skaremyr, E., (2019). Språkliga gemenskaper minoritetspråkiga barn i svensk förskola (Doktorsavhandling). Karlstad: Karlstad universitet Skolverket, (2013). Flera språk i förskolan - teori och praktik. Stockholm:
Skolverket
Skolverket, (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket SOU 1983:57. Olika ursprung – gemenskap i Sverige: Utbildning för
språklig och kulturell mångfald: huvudbetänkande. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-11-28 från
https://lagen.se/sou/1983:57
Stier, J., Tryggvason, M-T., Sandström, M., & Sandberg, A. (2012). Diversity management in preschools using a critical incident approach.
InterculturalEducation,23(4),285–296.
https://doi.org.10.1080/14675986.2012.724877
Thornberg, R., & Fejes, A. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys (3.Uppl.) (ss. 273–293). Stockholm: Liber
UNESCO, (1974).Recommandation concerning Education for International
Understanding, Co-operation and Peace and Education relating to Human Rights and Fundamental Freedoms. Adopted by the general Conference at its eighteenth session Paris, 19 November 1974. Hämtad
2019-12-05 från
https://portal.uneso.org/en/ev.php-url_ID=130888URL_DO=DO_TOPI C&URL_SECTION=201.html
Vetenskapsrådet, (2017). God forskningssed (rev.uppl.). Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad från
http://vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningss ed.html
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Intervjun kommer till att präglas av att vara ett samtal där vi diskuterar frågorna. Som intervjuer blir det min uppgift att se till att intervjun görs bekvämt och vara duktig på att följa upp med följdfrågor. Intervjun kommer att genomföras på plats och har tre huvudområden. Till sist kommer det att
genomföras ett samtal med respondenten ute i verksamheten, där vi
tillsammans går runt i den fysiska miljön och tittar på hur mångfaldsarbetet materialiseras.
Jag kommer att starta intervjun med en del bakgrundsfrågor. ● Är du utbildad förskollärare eller barnskötare?
● Hur länge har du jobbat som förskollärare/barnskötare?
● Har du någon form för fortbildning inom ämnen som mångfald, flerspråkighet, kultur?
Vidare i intervjun är det huvudsaklig tre områden jag önskar att få information om.
1. Pedagogers förhållningssätt till kulturell mångfald. Här önskar jag att ta reda på vad slags innebörd som ligger i begreppet kulturell mångfald och hur det uppfattas, samt vilka värderingar som läggs i begreppet.
● Vad innebär begreppet kulturellt mångfald för dig?
● Vad är den viktigaste aspekten inom kulturell mångfald tycker du?
2. Detta område ska handla om vilket arbete som görs med kulturell mångfald. Här önskar jag att få information om vilka erfarenheter som finns. Vad det är som definieras som eventuellt utmanande eller svårt. ● Vilka erfarenheter har du med mångfaldsarbetet?
● Hur jobbar ni i verksamheten med kulturell mångfald?
3. Området här handlar om det kulturella mångfaldsarbetet kopplat till barnen. Här önskas information om hur förskollärare/barnskötare tänker kring arbete med kulturellt arbete och barngrupp.
● Hur kopplar du det kulturella mångfaldsarbetet till barngruppen? ● Vad finns där för mångfald bland barnen?
● Finns där något i den fysiska miljön som representerar verksamhetens kulturella mångfaldsarbete?
Bilaga 2
Mejl till rektor angående studie i examensarbete:
Hej!
Anne Karen Öiangen heter jag och studerar till förskollärare. Nu är jag inne på sista året och håller på med det individuella examensarbetet. I den förbindelse söker jag rektors godkännande till att uppsöka några av deras förskolor för att genomföra en undersökning.
Mitt examensarbete består i att undersöka förskollärares förhållningssätt till det kulturella mångfaldsarbetet i förskolan och hur detta materialiseras i den fysiska miljön. Undersökningen kommer att analyseras utifrån ett interkulturellt och normkritiskt perspektiv. Jag önskar att kontakta förskolor och avtala tid med pedagog/förskollärare för intervju. Tillstånd från de som intervjuas kommer att ordnas. Barngrupp, enskilda barn eller
vårdnadshavare kommer inte att delta i undersökningen. Undersökningen kommer att genomföras ca under vecka 48 och 49.
Mvh
Anne Karen Öiangen
Bilaga 3