Vidare forskning

Utifrån sökandet efter litteratur så har vi insett att det råder brist på forskning när det gäller stadieövergångar, framförallt till mellanstadiet och högstadiet utifrån ett elevperspektiv. Det förekommer flera examensarbeten från lärarstuderande kring stadieövergångar vilket gör att vi drar slutsatsen att det är ett ämne som berör och skapar frågetecken. De stadieövergångar där det finns forskning kring gäller framför allt från förskoleklass till grundskolan och från grundskolan till gymnasiet, vilket kan bero på att de kanske är de svåraste stadieövergångar en elev genomgår. eftersom elever i de här fallen går mellan olika skolformer och kan därför upplevas som mer problematiska då strukturen oftast ser annorlunda ut för eleverna när det

gäller deras skolgång/skoldag.

Vi har under studiens gång kommit fram till att vidare forskning skulle vara intressant. Här tänker vi då framför allt på vad vårdnadshavare, lärare och speciallärare/specialpedagoger anser kring stadieövergångar och elevers fortsatta matematiklärande. Här kan man tänka att det vore intressant att se det i förhållande till undervisningssätt, arbetsmetoder, hinder i elevernas matematiklärande, förändringar som stadieövergången medför samt elevers fortsatta lust och motivation för skolämnet matematik på liknande sätt som denna uppsats är uppbyggd. Detta för att kanske se likheter och skillnader i förhållningssätt som skolpersonal har till elevers upplevelser och erfarenheter. En longitudinell studie utifrån ett

elevperspektiv skulle vara intressant och kunna ge värdefull information om hinder och svårigheter som elever möter i skolämnet matematik. Med frågeställningar som till exempel: Vad är det som gör att så få elever väljer att läsa vidare inom skolämnet matematik? Hur gör vi för att bibehålla elevernas nyfikenhet och lust att lära inom skolämnet matematik?

6. Referenslista

Attard, C. (2010). Students’ experiences of mathematics during the transition from primary to secondary school. Sydney: University of Western Sydney.

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber AB.

Anderson, L., Jacobs, J., Schram, S., & Splittgerber, F. (2000). School transitions: beginning of the end or a new beginning? International journal of education research, 33(4), 325- 339.

Andersson, B-E. (1986). Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur.

Barow, T., & Östlund, D. (2012). Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad university press.

Bergqvist, T., Boesen, J., & Nyroos, M. (2010). Vad vet vi om hur matematiklärare arbetar för att utveckla elevers matematikkunskaper? Rapport. NCM, Göteborgs universitet och UFM, Umeå universitet i samverkan på uppdrag från Skolverket.

Bicknell, B., & Hunter, R. (2012). School transition from year 6 to year 7: A focus on

mathematics. International journal for mathematics teaching and learning, p1. Plymoth, 2012, 1-16.

Bjerneby-Häll, M. (2006). Allt har förändrats och allt är sig likt - En longitudinell studie av argument för grundskolans matematikundervisning. Linköping: Linköpings universitet.

Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet - att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber.

Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Experiments by nature and design. Boston: Harvard university press.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

CODEX – regler och riktlinjer för forskning. Hämtad den 10 oktober 2016 från

http://www.codex.vr.se.

Creswell, J.W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. (3rd ed.) Thousand Oaks: SAGE Publications.

Demetriou, H., Goalen, P., & Rudduck, J. (2000). Academic performance, transfer, transition and friendship: listening to the student voice. International journal of education

research, 33(4), 425-441.

Dockett, S., & Perry, B. (2004). What makes a successful transition to school? Views of Australian parents and teachers. International journal of early years education, 12(3), 218-230.

Edinete, M-R., & Tudge, J. (2013). Urie Bronfenbrenner’s theory of human development: Its evolution from ecology to bioecology. Journal of family theory & review 5 (December 2013): 243–258 243 DOI:10.1111/jftr.12022.

Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion. Örebro: Pedagogiska institutionen.

Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.) (2015). Kvalitativ forskning i kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2:a rev. uppl.) (s.16-43).

Stockholm: Liber.

Galton, M. (2000). School transfer and transition. International journal of education research, 33(4), 321-323.

en klass. Doktorsavhandling. Uppsala universitet.

Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk forskning i Sverige, 7(4), 279-305.

Greene,W. R. (2011). Vilse i skolan: Hur vi kan hjälpa barn med beteendepreoblem att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur.

Göransson, K., & Nilholm, C. (2005). Om smygrepresentativitet i pedagogiska

avhandlingar. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142. Hämtad den 25 oktober 2016 från http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7748/6803

Hanewald, R. (2013). Transition between primary and secondary school: Why it is important and how it can be supported. Australian journal of teacher education, 38(1), 61-74. Hämtad den 17 november 2016 från http://dx.doi.org/10.14221/ajte.2013v38n1.7

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och kultur.

Hernandez - Martinez, P., Williams, J., Black, L., Davis, P., Pampaka, M., & Wake, G. (2011). Students' views on their transition from school to college mathematics:

Rethinking 'transition' as an issue of identity. Research in mathematics education, 13(2), 119-130.

Hufferd-Ackles, K., & Sherin, M. G. (2004). Describing levels and components of a math- talk learning community. Journal for Research in Mathematics Education, 35(2), 81- 116.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Johansson, M. (2011). “Tänk så här”: didaktiska perspektiv på läroböcker i matematik. G. Brandell & A. Pettersson (Red), Matematikundervisning: Vetenskapliga perspektiv, 149-186. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Jäder, J. (2015). Elevers möjligheter till lärande av matematiska resonemang.

Licentiatavhandling. No. 87. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet.

Kling Sackerud, L-A. (2009). Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik. En skolstudie i postmodern tid. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.

Kronqvist, K-Å. (2003). Matematik på väg - i förskola och skola. Malmö: Malmö högskola.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3rd uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Liljekvist, Y. (2014). Lärande i matematik: Om resonemang och matematikuppgifters egenskaper. Doktorsavhandling, Karlstad universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap.

Lindqvist, U. (2003). Lusten – lärandets motor. Nämnaren, 30(1), 7-12. Hämtad den 27 april 2016 från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0712_03_1.pdf

Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.

Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: en studie av

kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Magne, O. (1987). Matematikundervisning kring stadieövergångar. Hämtad den 3 oktober 2016 från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/1923_87_1.pdf

Peters, S. (2000). Multiple perspectives on continuity in early learning and the transition to school. Doktorsavhandling. Hamilton: University of Waikato. Department of Education Studies.

med fokus på elevens motivation. Acta didactica Norge, 6(1), 1-17.

Riesbeck, E. (2008). På tal om matematik: Matematiken, vardagen och den

matematikdidaktiska diskursen. Avhandling. Linköpings universitet: Institutionen för Beteendevetenskap och lärande.

Sanderoth, I. (2002). Om lust att lära i skolan: En analys av dokument och klass 8y. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

SFS. (2010:800) Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Hämtad den 23 september 2016 från http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket. SIRIS. Kvalitet och resultat i skolan. Stockholm: Skolverket Hämtad den 19 januari 2017 från: http://siris.skolverket.se.

Skolverket. (2002). Lusten att lära – Med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002 (Rapport 221). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2013). PISA 2012 – 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Rapport 398. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2014). Stödinsatser i utbildningen - om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.

Stadler, E. (2009). Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet: matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv. Doktorsavhandling. Växjö: Acta Wexion.

Thornberg, R., & Fejes, A. (red.) (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2:a rev. uppl.) (s.256-

Tudge, J., Mokrova, I., Hatfield, B., & Karnik, R. (2009). Uses and misuses of

Bronfenbrenner’s bioecological theory of human development. Journal of family theory & review, 1(4): 198–210.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Elektronisk resurs). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wadlington, E., & Wadlington, P-L. (2008). Helping students with mathematical disabilities to succeed, eventing school failure: Alternative education for children and youth, 53(1), 2-7.

Wettergren, S. (2013). SAM-tal om bedömning och matematikkunnighet. En studie av lärares tankestilar. Licentiatuppsats. Stockholm: Stockholms universitet.

7. Bilagor

7.1. Missivbrev

Hej!

Vi är två studenter från Mälardalens högskola som studerar till speciallärare med inriktning matematik. Vi läser nu vårt tredje år på programmet och håller på att förbereda oss för att skriva vår slutuppsats.

För denna uppsats har vi tänkt intervjua några elever kring deras upplevelser av

stadieövergångar, i ert barns fall stadieövergången mellan årskurs 3 och årskurs 4. Främst kommer vi att fokusera på ämnet matematik och elevers upplevelser kring

matematikundervisningen, likheter och skillnader mellan de olika stadierna och även hur möjligheter/hinder i ämnet har påverkat eleverna i deras matematiklärande.

Intervjuerna kommer att spelas in för att sedan kunna transkriberas, skrivas av på papper. Inga namn på elever, klasstillhörighet eller skola kommer att skrivas ut i uppsatsen. Barnen kommer att vara helt anonyma. För att utföra intervjun med ert barn så behöver vi ert samtycke och tillåtelse att få prata med er son/dotter.

Har ni några frågor kring intervjun och uppsatsskrivandet så hör gärna av er på mail

susanna.strand@xxx.se / sussi.vesterinen@xxx.se. Meddela mig på samma mailadress om jag har ert samtycke att utföra intervjun eller lämna meddelandet till klassläraren.

Tack på förhand!

7.2. Intervjuguide

Intervjuerna sker enskilt med varje elev i ett avskilt rum för att undvika störande element. Eleven och dess vårdnadshavare har i förväg fått information kring intervjun, dess

utförande, avkodning av känslig information och konfidentialitet. Både elever och vårdnadshavare har i förväg lämnat sitt samtycke till utförandet. Varje elev får inför intervjun reda på att de kan när som helst avbryta intervjun eller välja att inte svara på frågor.

1) Hur upplevde du att gå från åk 3 till åk 4/ åk 6 till åk 7? ● Var det något speciellt du upplevde som bra?

● På vilket sätt var det bra? (upprepar saker eleven svarat ovan) ● Var det något speciellt du upplevde som inte var så bra/mindre bra?

● På vilket sätt var det inte så bra/mindre bra? (upprepar saker eleven svarat ovan)

2) Hur upplevde du matematikundervisningen i åk 3/åk 6? ● Hur arbetade ni?

● Vad tyckte du om att arbeta på det sättet? (upprepar saker eleven svarat ovan) ● Vilket material använde ni?

● Vad tyckte du om det materialet? (upprepar saker eleven svarat ovan)

3) Hur upplever du matematikundervisningen i åk 4/åk 7? ● Hur arbetar ni?

● Vad tycker du om att arbeta på det sättet? (upprepar saker eleven svarat ovan) ● Vilket material använder ni?

● Vad tycker du om det materialet? (upprepar saker eleven svarat ovan)

4) Upplever du att det var något som förändrades i matematikundervisningen när du började i åk 4/åk 7?

● Kan du ge något/några exempel på saker som du upplever förändrades? ● Vilka skillnader upplever du från matematikundervisningen i åk 3/åk 6? ● Hur har dessa skillnader påverkat dig i ditt matematiklärande? (upprepar saker

● Vilka likheter upplever du från matematikundervisningen i åk 3/åk 6?

● Hur har dessa likheter påverkat dig i ditt matematiklärande? (upprepar saker eleven svarat ovan)

5) Upplever du att matematiken är lättare eller svårare nu? ● På vilket sätt är det lättare/svårare?

6) Beskriv en matematiklektion i åk 3/åk 6 som du tyckte var bra!

● På vilket sätt tycker du att (... upprepar saker eleven svarat ovan) var bra? ● Var det något under matematiklektionerna som du tyckte var t.ex. lätt, roligt,

inspirerande?

7) Beskriv en matematiklektion i åk 4/åk 7 som du tycker är bra!

● På vilket sätt tycker du att (... upprepar saker eleven svarat ovan) var bra? ● Är det något under matematiklektionerna som dutyckerär t.ex. lätt, roligt,

inspirerande?

8) Beskriv en matematiklektion i åk 3/åk 6 som du tyckte var mindre bra!

● På vilket sätt tyckerdu att (... upprepar saker eleven svarat ovan) var mindre bra? ● Var det något under matematiklektionerna som du tycktevar t.ex. svårt att förstå,

tråkigt, ointressant?

9) Beskriv en matematiklektion i åk 4/åk 7 som du tycker var mindre bra!

● På vilket sätt tycker du att (... upprepar saker eleven svarat ovan) var mindre bra? ● Är det något under matematiklektionerna som du tycker är t.ex. svårt att förstå,

tråkigt, ointressant?

10)Berätta vad du är bra på i matematik!

● Varför tror du att du är bra på just det? (upprepar saker eleven svarat ovan) ● Hur var det förra året i åk 3/åk 6?

11) Berätta vad du är mindre bra på i matematik!

12) Berätta vad du gör när du inte förstår under en matematiklektion! ● Får du stöd/hjälp?

● Hur var det förra året i åk 3/åk 6?

13) Vad är det som gör att du under en matematiklektion tycker att det är roligt? ● Vad tycker du gör matematiken rolig och gör att du vill lära dig mer?

14) Vad är det som gör att du under en matematiklektion tycker att det inte är så roligt? ● Vad tycker du gör matematiken mindre rolig och gör att du kanske inte vill arbeta?

15) Upplever du att matematiken är roligare/mindre roligt nu än i åk 3/åk 6? ● På vilket sätt har matematiken blivit roligare/mindre rolig?