Forskningen är begränsad vad gäller förhållningssätt och bemötande men utifrån studiens resultat, vore en tänkbar vidare forskning att inrikta sig på hur bemötande och förhållningssätt till elever med problembeteende, som är inkluderande i grundskolan och gymnasieskolan är. De eleverna kommer ofta på kant med andra elever och personal. I de fallen saknas kanske kompetens för att bemöta de eleverna. Det skulle kunna göras i kvantitativa studier med hjälp av de teman denna studie kommit fram till. Det skulle kunna göras med syfte att ta reda på om något tema är viktigare än det andra.
Det skulle möjligtvis kunna leda till att pedagogerna får verktyg att arbeta med vad gäller gemensamma rutiner.
Ett annat sätt utifrån studiens syfte vore, att observera eller filma hur pedagoger gör i sättet att bemöta problembeteende. Det är något som författaren inte funnit i någon forskning. Där skulle kvalitativa studier användas. Den skulle kunna inrikta sig på att se till vilken elevsyn pedagogerna har, till vem de tycker ska ta ansvar över beteenden, till vilka krav de sätter på eleverna och med hur de arbetar med elevers autonomi.
Referenser
1177 Vårdguiden. (2018). ASD/Aspergers syndrom. Hämtad 2018-10-15, från https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Aspergers-syndrom/ Autism och aspergerförbundet. (2018) Autism. Hämtad 2018-10-18, från
https://www.autism.se/autism
Brosnan, J., & Healy, O. (Mars 2011). a review of behavioral intervention for the
treatment of aggresion in individuals with developmental disabilities.
Doi:10.1016/j.ridd.2010.12.023. Hämtad 2018-10-09, från: https://www-sciencedirect-com.proxy.lnu.se/science/article/pii/S0891422210003136
Burnard, P. (1991). A method of analysing interview transcripts in Qualitative research
Nurse Education today (ss. 461-466). Longman group UK Ltd 1991.
Cho Blair, K.S, Fox. L, & Lentini, R. (2010). Use of positive behavior Support to adress
the challenging behavior of young children within a community early childhood program. Doi:10.1016/j.ridd.2010.11.015. Hämtad 2018-10-14 från:
https://www-sciencedirect-com.proxy.lnu.se/science/article/pii/S089142221000288X#bib0290
Chowdroy. M, & Benson. B. A. (2011). Use of Differential Reinforcement to Reduce
Behavior Problems in Adults with Intellectual Disabilities: A Methodological Review. Doi:10.1016/j.ridd.2010.11.015. Hämtad 2018-10-26 från:
https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/eric/docview/860369494/5AAA86F6180D46BEPQ/1?account id=14827
Delomolin. L, & Harris. S. L. (2011). Matching childrenon the autism spectrum to
classroom: A guide for parents and professionals. 1197-1204. Doi:
10.1007/s10803-011-1298-6. Hämtad 2018-10-25 från: https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/1016440836/fulltextPDF/905E90A97F554F7BPQ/1? accountid=14827
Fernell. E, Nylander. L, Kadesjö. B, Gillberg. C. (2014). ADHD bör uppmärksammas
mer – tidiga insatser spar lidande. Läkartidningen. 111. Tillgänglig:
http://portal.research.lu.se/ws/files/8594305/7753891
Häggström. A. (2018, 16 april). Två lärare sparkades - efter mammans hemliga knep. Expressen. Hämtad 2018-11-09: https://www.expressen.se/nyheter/tva-larare-sparkade-efter-mammans-hemliga-knep/
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to archive trustworthiness. Nurse education today. 105-112. Doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001. Hämtad 2018-10-03
från: https://ac-els-cdn-com.proxy.lnu.se/S0260691703001515/1-s2.0-
S0260691703001515-main.pdf?_tid=322c5842-b7f6-46af-8d55-7ac2a4e22365&acdnat=1550144224_d3cd538039c580a31032399959f7bca2 Greene, R. (2016). Explosiva barn. Lund: Studentlitteratur AB.
Grunewald, K. (2008). Från idiot till medborgar. Stockholm: Gothia Förlag AB. Gårlin. S. (2017). Elever med AST-diagnoser i den målstyrda skolan-konsekvenser av
utbildningspolicy i svensk kontext. Karlstads universiitets Pedagogiska
Tidsskrift. Årgång 13 nr 1. 89-106. Tillgänglig: http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1167956/FULLTEXT01.pdf
Hallerstedt, G. (2006). Diagnosens makt om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Hejlskov, E. B., & Sjölund, A. (2018). Hantera Utvärdera Förändra. Stockholm: Natur & Kultur.
Hjärnfonden. (2018). Vad är autism? Hämtad 2018-10.08 från: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi - Att låta en värld öppna
sig. Stockholm: Liber AB.
Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev.
(Docktorsavhandling, Göteborgs univeritet centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, 25). Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.
Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32806/1/gupea_2077_32806_1.pdf Mooij, T., & Smeets, E. (2009). Towards systemic support of pupils with emotional and
behavioural disorders. Doi: 10.1080/13603110802047978. Hämtad 2018-10-25
från: https://core.ac.uk/download/pdf/55535023.pdf Nationalencyklopedin [NE].(2018). Diagnos. Tillgänglig:.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/diagnos PsykologA. (2018). Utåtagerande beteende. Hämtad 2018-10-10 från:
http://psykologa.se/problemomraden/1395-2/
Råberg, E. (2008). Omsorg utan vård, kansten att möta människor med autism. Borås: Sjuhäradsbygdens tryckeri.
Socialstyrelsen. (2015). Att förebygga och minska utmanande beteende i
LSS-versksamhet. Hämtad 2018-11-15 från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19946/2015-12-3.pdf
Sveriges Riksdag. (2018). Skollag (2010:800). Hämtad 2018-11-06 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Svt nyheter. (2018). Stora brister i lärares kunskap om autism och adhd. Hämtad 2018-11-11 från: https://www.svt.se/nyheter/val2018/stora-brister-i-larares-kunskap-om-autism-och-adhd
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk -
Bilagor
Bilaga 1 Hej!
Mitt namn är Fredrik Skoglund. Jag är lärare på särgymnasiet på Gnosjöandans kunskapscentrum. Dessutom läser jag Psykologi lll allmän eller arbetspsykologisk inriktning 61-90 hp. Har tidigare också läst psykologi l och psykologi ll. Jag gör det på distans via Linnéuniversitet. Jag skriver nu min C-uppsats om hur vi bemöter elever med problemskapande beteende. Därför skulle jag bli väldigt glad om jag fick möjlighet att intervjua dig, någon programansvarig eller lärare som arbetar med elever med problemskapande beteende i särskolan. Detta för att få hjälp med mitt syfte till min uppsats. För uppsatsens syfte är det viktigt att den som intervjuas har ett övergripande ansvar eller arbetar i verksamheten. Exempel kan vara någon från grundsärskolan, träningsskolan eller gymnasiesärskolan.
I min undersökning utgår jag ifrån vetenskapsrådets fyra etiska grundkrav. Dessa är: • Informationskravet. Den som ska intervjuas ska veta vad uppsatsen handlar om
och också veta att hen får hoppa av när hen vill.
• Samtyckeskravet. Att den som ska intervjuas får skriftlig information om vad uppsatsen ska handla om och att hen också skriftligt ger sitt godkännande. • Konfidentialitetskravet handlar om att all information och alla uppgifter om den
som intervjuas har full sekretess. Ingen mer än den som undersöker äger rätten till att ta del av de uppgifterna.
• Nyttjandekravet Handlar om att allt som samlats in i undersökningen endast kommer att användas för undersökningens syfte och för vilket det rådde ett samtycke
Jag hoppas att du finner det meningsfullt att vara med! Jag vore väldigt tacksam för ett snabbt svar.
Ha det gott och på återhörande! Med vänliga hälsningar
Bilaga 2 Hej!
Mitt namn är Fredrik Skoglund och jag läser Psykologi lll allmän eller
arbetspsykologisk inriktning 30 hp. Har tidigare också läst psykologi l och psykologi ll. Jag gör det på distans via Linnéuniversitet. Jag skriver nu min C-uppsats om hur vi bemöter elever med problemskapande beteende. Därför skulle Jag bli väldigt glad om jag fick möjlighet att intervjua någon i er verksamhet för att få hjälp med syftet till min uppsats. För uppsatsens syfte är det viktigt att den som intervjuas har ett övergripande ansvar eller är programansvarig för verksamheten. Dessutom skulle det underlätta arbetet med uppsatsen om intervjun spelades in.
Syftet med uppsatsen är att:
Undersöka hur bemötandet är mot elever som har ett problemskapande beteende. Det görs genom att fråga om hur personal gör i mötet med elever som har ett problemskapande beteende och om det finns något gemensamt förhållningssätt i det mötet.
I min undersökning utgår jag ifrån vetenskapsrådets fyra etiska grundkrav. Dessa är • Informationskravet. Den som ska intervjuas ska veta vad uppsatsen handlar om
och också veta att hen får hoppa av när hen vill.
• Samtyckeskravet. Handlar om att den som intervjuas får skriftlig information om vad uppsatsen ska handla om och att hen också skriftligt ger sitt godkännande • Konfidentialitetskravet handlar om att all information och alla uppgifter om den
som intervjuas har full sekretess. Ingen mer än den som undersöker äger rätten till att ta del av de uppgifterna.
• Nyttjandekravet Handlar om att allt som samlats in i undersökningen endast kommer att användas för undersökningens syfte och för vilket det råder ett samtycke
Respondenten har tagit del av vad uppsatsens syfte är och godkänner att de etiska grundkraven efterföljs:
………
Underskrift Datum
……… Namnförtydligande
Bilaga 3
Intervjuguide
Inledande frågor
Allmänt hållna frågor först!
Vad för bakgrund? Vilken erfarenhet? Hur länge arbetat med elever? Utbildning? Special utbildning (autism, problemskapande beteende, ADHD, ADD mm)?
Hur är ditt bemötande mot elever i stort? Hur är de andra i arbetslagets bemötande mot elever i stort?
Syftets frågor
Vad är ett problemskapande beteende?
Finns eller har det funnits elever som har ett problemskapande beteende? Hur yttrade sig det? Har det yttrat sig på olika sätt?
Hur är ditt bemötande i de situationerna? Hur var de andras bemötande i de situationerna? Gjordes på samma sätt?
Hur är era elever? Är det ofta problem? Blir det konflikter? mellan vilka? (exempel: elever, mellan elev personal, mellan personalen? I vilka situationer?
När blir eleverna arga? På vilket sätt blir eleverna arga? På vem blir de arga? (alla i arbetslaget, en i arbetslaget, annan elev, övrig personal? Hur gör du i de lägena? Hur gör arbetslaget i de lägena?
Förhållningssätt
Finns ett gemensamt förhållningssätt till eleverna? Hur ser det ut? Är det bra att ha det? Om inte hur kommer det sig? Går det att ha ett förhållningssätt i arbetslag?
Har skolan ett gemensamt förhållningssätt? Hur i så fall? På vilket sätt år det bra att ha ett gemensamt förhållningssätt? Hur ser det ut? På vilket sätt är det inte bra med ett gemensamt förhållningssätt? Går det att ha ett förhållningssätt?
Om det händer något vad finns för plan då? Finns en handlingsplan? Vet alla om den? Hur arbetas det förebyggande med att bemöta elever? Hur arbetas det med struktur runt eleverna? Hur arbetas det med miljön runt eleverna?
Avslutning
något annat viktigt när man bemöter elever? Sammanfattning? Stämmer intervjuarens bild med respondentens? Något tillägg? Annat att kommentera?