Vidare forskning

För att skapa en vidare förståelse kring kvinnors upplevda trygghet och dess relation till det offentliga rummets fysiska utformning skulle studien kunna vidareutvecklas med fler och mer omfattande intervjuer samt en enkätundersökning som når ut till fler kvinnor som använder tunneln. Studien skulle med fördel även kunna undersökas utifrån fler bakomliggande variabler, såsom ålder, etnicitet eller sexuell läggning, för att få in fler perspektiv på upplevd trygghet.

Vidare finns det färre studier om mäns upplevda trygghet i offentliga rum (Day, Stump &

Carreon, 2003). Det skulle därför vara av värde att undersöka ämnet ur ett manligt perspektiv eller att jämföra kvinnor och mäns upplevelser av trygghet i Stationstunneln. Männens syn på den ojämna könsmaktrelationen skulle vara ett annat relevant perspektiv att undersöka.

Sammanfattning

Med denna studie har syftet varit att undersöka och skapa en förståelse för kvinnors upplevda trygghet i det offentliga rummet samt om den fysiska miljön kan påverka denna känsla av trygghet. För syftet har en fallstudie genomförts av Stationstunneln i Umeå kommun som är ett trygghets- och jämställdhetsprojekt. Målet vid utformningen var att tunneln skulle vara tillgänglig för alla stadens invånare under hela dygnet. Detta har undersökts genom att samla in empiri från intervjuer med fyra kvinnor som använder tunneln, en enkätundersökning som genomfördes i tunneln samt åtta observationsperioder för att kartlägga kvinnornas användning av tunneln. Detta för att få en helhetsbild över hur kvinnorna upplever och använder Stationstunneln.

Studien visar att kvinnornas känsla av otrygghet eller rädsla inte är platsbunden utan något de bär inom sig när de rör sig i stadens offentliga rum. Det kvinnorna upplever som tryggt och otryggt i staden är också vad de upplever som tryggt och otryggt i Stationstunneln. Kvinnorna som deltagit i studien upplever platser som tryggare om det finns en närvaro av andra människor, om de går med sällskap eller om det är dagtid. Att det rör sig andra människor i det offentliga rummet kan dock ibland upplevas som skrämmande beroende på vem och hur många det är eller om personens beteende inger en dålig känsla. Det framkommer att kvinnorna är rädd för att möta män när de är ensamma, men inte andra kvinnor.

I studien framkommer det att det är på kvällen och natten, eller främst då det är mörkt, som kvinnorna känner sig mest otrygga. Det är då de börjar navigera sig i staden pga. av sin rädsla, undviker vissa platser och väljer att göra andra val än på dagtid. Att det generellt är mindre folk i rörelse på kvälls- och nattetid förstärker känslan av otrygghet. Kvinnorna vill känna att någon kan se eller höra dem om något skulle hända. Trots detta upplever inte kvinnorna att de är begränsade, utan det har skett en normaliseringsprocess där de inte längre reflekterar över sitt beteende.

Vidare visar studien att kvinnorna generellt uppskattar och känner sig trygga i Stationstunneln samt att den fysiska miljön i tunneln påverkar deras känsla av trygghet positivt. Kvinnorna tycker om att den är bred, ljus, att det är bra sikt genom tunneln, de kulturella inslagen samt att det finns alternativa vägar upp ur tunneln.

Kvinnorna tycker att den fysiska miljön underlättar för dem i deras vardag, men att det finns en känsla av otrygghet som de bär inom sig och som inte går att bygga bort. Den här studien bidrar till en förståelse om att kvinnors upplevda trygghet i det offentliga rummet är en komplex fråga som inte endast går att bygga bort med hjälp av den fysiska miljöns utformning. Det finns andra faktorer och strukturella samhällsproblem som också behöver förändras för att kvinnor ska kunna känna sig trygga i det offentliga rummet.

Källförteckning

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur

Berglund-Snodgrass, L. (2016). Demandning certainty; A critical examination of Swedish spatial planning for safety. (Doktorsavhandling, Blekinge tekniska högskola, Karlskrona).

Hämtad från http://bth.diva-portal.org/smash/get/diva2:895361/FULLTEXT04.pdf Boverket. (2010a). Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett

jämställdhetsperspektiv. (Regeringsuppdrag M2008/3813/H). Karlskrona: Boverket. Hämtad från https://www.boverket.se/contentassets/256bedc5312e4605be6c09c2dc4793db/att-starka-tryggheten-i-stads--och-tatortsmiljoer-ur-ett-jamstalldhetsperspektiv---slutrapport.pdf Boverket. (2010b). Plats för trygghet; inspiration för stadsutveckling. Karlskrona: Elanders.

Hämtad från

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/plats_for_trygghet.pdf Boverket. (2017). Stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter - slutrapport. (Rapport 2017:14). Karlskrona: Boverket. Hämtad från

https://www.boverket.se/contentassets/4b744f2548034f708bf9b134c23fd841/stod-till-utvecklingsprojekt-for-jamstallda-offentliga-miljoer-i-stader-och-tatorter---slutrapport.pdf Boverket. (2018). Jämställdhet i samhällsplaneringen. Hämtad 2019-05-04 från

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationella-mal-for-planering/jamstalldhet-i-samhallsplaneringen/

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Malmö: Liber

Cozens, P., & Love, T. (2015). A Review and Current Status of Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). Journal of Planning Literature, 30(4), 393-412.doi:

10.1177/0885412215595440

Day, K., Stump, C., & Carreon, D. (2003). Confrontation and loss of control: Masculinity and men´s fear in public space. Journal of Environmental Psychology. 23(3), 311-322. doi:

10.1016/S0272-4944(03)00024-0

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur

Gendered landscape. (2019). Stationstunneln – en trygg och tillgänglig plats. Umeå kommun.

Hämtad 2019-04-09 från https://genderedlandscape.umea.se/besoek-alla-platser/stationstunneln/

Hillier, B. (1996). Space is the machine. Cambridge University Press, Cambridge.

Jacobs, J. (2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos AB Jämställdhetsmyndigheten. (2019). Vad är jämställdhet? Hämtad 2019-05-13 från https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet

Koskela, H. (1999). Gendered exclusions: women´s fear of violence and changing relations to space. Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, 81(2), 111-124. doi:

10.1111/j.0435-3684.1999.00052.x

Listerborn, C. (2002). Trygg stad; diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik. (Doktorsavhandling, Chalmers tekniska högskola, Göteborg). Hämtad från http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/349.pdf

Nationalencyklopedin. (2019). Offentligt rum. Hämtad 2019-05-13 från https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/offentligt-rum

Pain, R., MacFarlane, R., Turner, K., & Gill, S. (2006). `When, where, if, and but': qualifying GIS and the effect of streetlighting on crime and fear. Environment and Planning A, 38(11), 2055-2074. doi: 10.1068/a38391

Sandberg, L. (2011). Fear of violence and gendered power relations; responses to threat in public space in Sweden (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå). Hämtad från

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:451329/FULLTEXT01.pdf

Sandstig, G. (2010). Otrygghetens landskap; en kartläggning av otryggheten i stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg) Hämtad från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21513/1/gupea_2077_21513_1.pdf

Söderström, M., Lifvin, S., & Viberg, J. (2019). Nationella trygghetsundersökningen 2018 – Om utsatthet, otrygghet och förtroende. (2019:1) Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Hämtad från

https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e22d3/1548248345315/2019_1_Nation ella_trygghetsundersokningen_2018.pdf

Umeå kommun. (2017). Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun. Hämtad 2019-04-08 från

https://www.umea.se/download/18.48d433ce165eec7b8e45daf/1537783154246/Strategi%20f ör%20jämställdhetsarbete.pdf

Umeå kommun. (2019a). Jämställdhetsarbetet 30 år 1989-2019. Hämtad 2019-04-08 från https://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/manskligarattigheter/jamstalldhet/jam stalldhetsarbetet30ar19892019.4.183cff0916853cd4e7d119f2.html

Umeå kommun. (2019b) Gator och parkers strategiska arbete för en trygg och levande stadsmiljö. Hämtad 2019-04-08 från

https://www.umea.se/download/18.3e2912f61691ca147535e60/1551702119518/Trygghetspla n%20Gator%20och%20parker%20190301.pdf

Umeå kommun. (2019c). Umeå Central. Hämtad 2019-04-09 från

https://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/stadsplaneringochbyggande/kommune nbygger/gatorochtorg/avslutadeprojekt/umeacentral.4.75394421142b2aec6380004467.html

Umeå kommun. (2019d). Stationstunneln. Hämtad 2019-04-09 från

https://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/stadsplaneringochbyggande/kommune nbygger/gatorochtorg/avslutadeprojekt/umeacentral/stationstunnel.4.2e9e2c2914ce7d186cff8 56.html

Wendt Höjer, M. (2002). Rädslans politik; våld och sexualitet i den svenska demokratin.

(Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm). Hämtad från https://pubs.sub.su.se/5793.pdf