Jag har i ett tidigare avsnitt i uppsatsen talat om att det sätt jag tar mig an det empiriska materialet endast är ett av flera möjliga sätt att analyserna texterna. I samband med den analys som genomförts, har jag lagt märke till ett annat intressant perspektiv som materialet skulle kunna undersökas utifrån, nämligen hur utsagor om lärandemål för informationskompetens fungerar som ett forum för legitimering av
högskolebibliotekens verksamhet och bibliotekariernas yrkesroll.
I de utsagor som undersökts framkommer en strävan att närmare integrera bibliotekets verksamhet med ämnesundervisningen. Det kan ses som ett försök att omdefiniera bilden av bibliotekets verksamhet, så att biblioteken i större utsträckning uppfattas som en del av lärandemiljön. Genom att framhålla betydelsen av informationskompetens i
48
informationssamhället och av bibliotekariers expertkunskaper i frågor som rör dessa fenomen, etableras också en bild där biblioteksprofessionen har hög relevans. Denna utveckling inom biblioteksverksamhet har tidigare behandlats av Olof Sundin (2004;
2005).
Jag menar att det framstår som intressant att, i ljuset av det marknadsinfluerade tankesätt som jag uppfattar präglar det empiriska materialet, undersöka hur det formar det sätt på vilket bibliotekarier definierar sin yrkesroll i förhållande till den övriga verksamheten inom högre utbildning. Fairclough menar att alla samhällsområden idag är starkt präglade av “promotional culture”, vilket visar sig i ett uttryckssätt som syftar till att marknadsföra såväl varor, som organisationer och individer (Fairclough 2003, s.
33). Strävan att framhäva bibliotekariernas expertkompetens inom ”oumbärliga”
områden som exempelvis informationskompetens kan, enligt min mening, ses som ett försök att marknadsföra högskolebibliotekets verksamhet inom den övriga akademin.
Vilka konsekvenser har ett sådant tankesätt för hur informationskompetens konceptualiseras inom högre utbildning?
Något som jag också ser som ett intressant forskningstema och som är nära kopplat till denna studie, är att undersöka det fenomen som omväxlande benämns som
informationssamhället, kunskapssamhället och kunskapsekonomin. Detta fenomen har, som jag uppfattar det, stor ideologisk verkanskraft inom diskussionen kring
informationskompetens, eftersom det utgör centrum i den premiss utifrån vilken informationskompetens motiveras. Bob Jessop har, tillsammans med bland andra Norman Fairclough, undersökt hur kunskapsekonomin och med det besläktade begrepp figurerar i den pågående omstruktureringen av den högre utbildningen i Europa. Han hävdar att informationssamhället och kunskapsekonomin är diskursiva konstruktioner med hegemonisk status. De har därför stort inflytande på policys och beslutsfattande inom i högre utbildning. (Jessop 2008, s. 2) Enligt min mening framstår det som intressant att undersöka de förhållningsätt som ligger till grund för konceptualiseringen av detta fenomen och hur det formar det sätt som informationskompetens betraktas inom högre utbildning?
49
Sammanfattning
I denna uppsats undersöks förhållningssätt till informationskompetens och kritiskt tänkande inom högskolebiblioteksverksamhet och biblioteks- och
informationsvetenskaplig forskning (B&I). Uppgiften att främja informationskompetens betraktas inom högskolebiblioteksverksamhet som något som faller inom bibliotekens arbetsområde. Informationskompetens har därför kommit att inkluderas som mål i högskolebibliotekens användarundervisning. Kritiskt tänkande uppfattas vanligen som en väsentlig beståndsdel i informationskompetens. Genom undervisning för
informationskompetens förväntas därför studenter utveckla ett kritiskt förhållningssätt till information och kunskap.
I uppsatsen undersöks, utifrån en diskursorienterad ansats, huruvida de utgångspunkter som undervisningen för informationskompetens grundas i är förenliga med
högskolebibliotekens ambition att främja kritiskt tänkande hos studenter. Uppsatsens syfte är att synliggöra förhållningssätt till informationskompetens inom
högskolebibliotekens undervisningsverksamhet och att diskutera konsekvenser av de dominerande perspektiven när det gäller studenters utvecklande av kritisk förmåga.
Den empiriska undersökningen i uppsatsen består av en diskursanalytisk studie som genomförs med utgångspunkt i Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Det material som analyseras är dokument författade i samband med projektet ”Lärandemål för
informationskompetens”. Detta projekt genomfördes 2006 i samarbete mellan de svenska högskolebiblioteken med anledning av det reformarbete som ägde rum på landets lärosäten i samband med Bolognaprocessen. Högskolebiblioteken var på många håll delaktiga i reformarbetet, genom att de arbetade fram förslag på hur lärandemål för informationskompetens kunde integreras i ämnesundervisningens kursplaner.
Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i följande frågeställningar:
- Hur definieras och motiveras informationskompetens och kritiskt tänkande i utsagor om lärandemål för informationskompetens?
- Vilka ställningstaganden till kunskap och lärande kommer till uttryck i dessa utsagor?
- Vilka diskurser kring informationskompetens kan identifieras i det empiriska materialet?
- Är de förhållningssätt som manifesteras i de dominerande diskurserna förenliga med strävan att främja kritisk förmåga hos studenter?
I uppsatsen studeras vid sidan av det empiriska materialet även forskning och diskussion kring informationskompetens och literacy inom B&I och
utbildningsvetenskap. I samband med detta studium görs iakttagelsen att
förhållningssätt till informationskompetens inom högskolebiblioteksverksamhet
domineras av ett färdighetscentrerat och konstruktivistiskt influerat synsätt, men att det inom B&I-forskningen även figurerar ett alternativt perspektiv grundat i en
socialkonstruktionistisk kunskapssyn, vilket har paralleller inom utbildningsvetenskaplig forskning.
50
I analysen av det empiriska materialet framkommer att informationskompetens i utsagorna främst definieras som bestående av standardiserbara, mätbara och generiska färdigheter, i huvudsak inriktade på bibliotekets resurser och det akademiska
forskningssättet. Informationskompetens uppfattas även omfatta och understödja ett etiskt och lagligt förhållningssätt till informationsanvändning. Kritisk tänkande framställs som huvudsakligen bestående i bedömning av relevans, tillförlitlighet och subjektivitet. Förmåga till metakognition och problemlösning ses också som centrala inslag. Informationskompetens motiveras genom att fenomenet framställs som en metakompetens som kan appliceras i olika miljöer och som ett verktyg för att hantera informationsöverflöd i informationssamhället. Informationskompetens betraktas därför som en förutsättning för såväl framgångsrika studier och anställningsbarhet efter avslutade studier, som för livslångt lärande och aktivt medborgarskap.
I analysen framkommer också att de förhållningssätt till informationskompetens som framträder i utsagorna är grundade i en objektivistisk kunskapsuppfattning, där
företeelser ses existera fristående och oberoende av kontext och där kunskap framställs som något som kan standardiseras och överföras mellan olika sammanhang. Vidare framträder ett positivistiskt synsätt, som är synligt i att kunskap framställs som mätbar och att kritisk värdering består i förmåga att urskilja neutrala och objektiva fakta. I utsagorna framträder också en uppfattning om att lärande är en individuell aktivitet, vilket kan kopplas till det konstruktivistiska synsätt som är framträdande i materialet.
I analysen identifieras också tre diskurser, en standardiseringsdiskurs, som präglas av ett färdighetscentrerat och rationalistiskt synsätt, en diskurs om studenters framtida anställningsbarhet, kännetecknad av ett instrumentalistiskt tankesätt som kan associeras med förhållningssätt som är centrala i Bolognaprocessen, och en demokratidiskurs, där informationskompetens framställs som en förutsättning för aktivt deltagande i ett
demokratiskt samhälle. Standardiseringsdiskursen och diskursen om studenters framtida anställningsbarhet är tydligt framträdande i materialet, medan demokratidiskursen intar en mera marginell position.
I materialet identifieras även två överordnade diskurser som figurerar som en fond i det empiriska materialet, en marknadsdiskurs och en diskurs om informationssamhällets informationsöverflöd. Marknadsdiskursen kännetecknas av ett tankesätt grundat i en rationalistisk och instrumentalistisk logik med influenser från affärsvärlden.
Föreställningen att mänskliga kunskaper och kompetenser kan hanteras som standardiserbara och kvantifierbara objekt är en central premiss i denna diskurs.
Diskursen om informationssamhällets informationsöverflöd är nära förbunden med marknadsdiskursen, på så sätt att förmåga att hantera de komplexa och ständigt föränderliga informationsmiljöer som ses som kännetecknande för
informationssamhället, här framställs som en förutsättning för individers konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
Uppsatsen utmynnar i slutsatsen att den objektivistiska, positivistiska och
individualistiska epistemologi som kommer till uttryck i utsagorna är kontraproduktiv till främjandet av kritiskt tänkande. Fokus på standardisering och kvantifiering av
51
färdigheter resulterar i en rationalistisk och instrumentalistisk definition av kritiskt tänkande, som där reduceras till ett verktyg för blottläggande av falska sanningsanspråk och till ett medel för uppfyllelse av mål för effektivisering. Som ett alternativ framhålls en socialkonstruktionistiskt grundad position, i vilken kritiskt tänkande ses som
förbunden med en insikt om att kunskap är en produkt av det sociala, ekonomiska, kulturella och ideologiska sammanhang där den konstrueras.
52
Litteratur- och källförteckning
About ACRL.
http://www.ala.org/acrl/aboutacrl [2012-01-12]
About SCONUL.
http://www.sconul.ac.uk/about_sconul/ [2012-01-12]
ACRL, the Association of College and Research Libraries. (1989). Presidential Committee on Information Literacy: Final Report.
http://www.ala.org/ala/mgrps/divs/acrl/publications/whitepapers/presidential.cfm [2011-11-27]
ACRL, the Association of College and Research Libraries (2000). Information Literacy Competency Standards for Higher Education.
http://www.ala.org/ala/mgrps/divs/acrl/standards/informationliteracycompetency.cfm [2010-03-15]
Alexandria proclamation (2005). Beacons of the Information Society, The Alexandria Proclamation on Information Literacy and Lifelong Learning.
http://archive.ifla.org/III/wsis/BeaconInfSoc.html [2010-03-17]
Andersen, Jack (2006). The public sphere and discursive activities: information literacy as sociopolitical skills. Journal of Documentation, vol. 62, nr. 2, s. 213-228.
Antonio Gramsci – Wikipedia.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gramsci [2012-01-12]
Barnett, Ronald (1997). Higher education: a critical business. Buckingham: Society for Research into Higher Education & the Open University Press
Bawden, David (2001). Information and digital literacies: a review of concepts. Journal of Documentation, vol. 57, nr. 2, s. 218-259.
Bolognadeklarationen (2003). The European Higher Education Area. The Bologna Declaration of 19th June 1999. Joint declaration of the European Ministers of Education.
http://www.bologna-berlin2003.de/pdf/bologna_declaration.pdf [2011-09-26]
Bourdieau, Pierre (1998). On Television. New York: New Press.
Bruce, Christine (1997). The seven faces of information literacy. Adelaide: Auslib Press.
Burr, Vivien (2003). Social constructionism. London: Routledge.
53
Chouliaraki, Lilie & Fairclough, Norman (1999). Discourse in late modernity:
rethinking critical discourse analysis. Edinburgh: Edinburgh Univ. Press.
Elmborg, James (2006). Critical Information Literacy: Implications for Instructional Practice. The Journal of Academic Librarianship, vol. 32, nr. 2, s. 192-199.
Fairclough, Norman (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity.
Fairclough, Norman (1993). Critical Discourse Analysis and the Marketization of Public Discourse: The Universities. Discourse Society, vol. 4, nr. 2, s. 133-168.
Fairclough, Norman (2003). Analysing discourse: textual analysis for social research.
New York: Routledge.
Freire, Paulo (2007). Banking v. problem-solving models of education. Ingår i Curren, Randall R. (red.), Philosophy of education: an anthology. Malden, MA: Blackwell, s.
68-75.
Gee, James Paul (2008). Social linguistics and literacies: ideology in discourses.
London: Routledge.
Guldborg Petersen, Jette, Karlsson, Linda och Wilhelmsson, Hanna (2006). Idépapper om informationskompetens och den nya strukturen för utbildning och examina.
Bibliotek och IT, Malmö högskola.
http://www.sub.su.se/omsub/doc/larandemal/BolognaprocessenMalmohogskola.pdf [2010-03-02]
Hansson, Birgitta & Rimsten, Olle (2005). "Someone else's job": måluppfyllelse av 1 kap. 9 § högskolelagen avseende studenters informationskompetens. Örebro: Örebro universitet, Universitetsbiblioteket.
Harris, Benjamin (2010). Encountering values: the place of critical consciousness in the competency standards. Ingår i Accardi, Maria T., Drabinski, Emily & Kumbier, Alana (red.) Critical library instruction: theories and methods. Duluth, Minnesota: Library Juice Press, s. 279-291.
Hedman, Jenny & Lundh, Anna (2009). Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm:
Carlsson.
Holschuh Simmons, Michelle (2005). Librarians as disciplinary discourse mediators:
using genre theory to move toward ciritcal information literacy. Portal: Libraries and the Academy, vol. 5, nr. 3, s. 297-311.
Högskolelag SFS 1992:1434.
54 IFLA.
http://www.ifla.org/ [2012-01-12]
Introducing UNESCO.
http://www.unesco.org/new/en/unesco/about-us/who-we-are/introducing-unesco/
[2012-01-12]
Jacobs, Heidi L.M. (2008). Information literacy and reflective pedagogical praxis.
Journal of academic librarianship, vol. 34, nr. 3, s. 256-262.
Jessop, Bob (2008). Introduction. Ingår i Jessop, Bob, Fairclough, Norman & Wodak, Ruth (red.), Education and the knowledge based economy in Europe. Rotterdam: Sense, s. 1-9.
Kapitzke, Cushla (2003a). Information literacy: a positivist epistemology and a politics of outformation. Educational Theory, vol. 53, nr. 1, s. 37-53.
Kapitzke (2003b), Information literacy: a review and poststructural critique. Australian journal of language and literacy, vol. 26, nr. 1, s. 53-66.
Kincheloe, Joe L. (2004). Into the great wide open: introducing critical thinking. Ingår i Weil, Danny K. & Kincheloe, Joe L. (red.), Critical thinking and learning: an
encyclopedia for parents and teachers. Westport, Conn.: Greenwood Press, s. 1-52.
Kuhlthau, Carol Collier (2004). Seeking meaning: a process approach to library and information services. 2. ed. Westport, Conn.: Libraries Unlimited.
Landgren, Lena (2006). Informationskompetens inom HT-området vid Lunds universitet.
http://www.sub.su.se/omsub/doc/larandemal/ProjektredovisningHTLUND.pdf [2010-04-25]
Lankshear, Colin (1997), Language and the New Capitalism. The International Journal of Inclusive Education, vol. 1, nr. 4, s. 309-321.
http://everydayliteracies.net/langnewcap.html [2011-11-13]
Lankshear, Colin & Knobel, Michele (2004). Infusing critical thinking into the sociocultural view of literacy. Ingår i Weil, Danny K. & Kincheloe, Joe L. (red.) Critical thinking and learning: an encyclopedia for parents and teachers. Westport, Conn.: Greenwood Press, s. 281-287.
Limberg, Louise (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Borås: Valfrid.
Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo (2002). Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
55
Limberg, Louise, Sundin, Olof & Talja, Sanna (2009). Teoretiska perspektiv på informationskompetens. Ingår i Hedman, Jenny & Lundh, Anna (red.)
Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson, s. 36-65.
Lloyd, Annemaree (2010). Information literacy landscapes: information literacy in education, workplace and everyday contexts. Oxford: Chandos.
Lloyd, Annemaree & Williamson, Kirsty (2008). Towards an understanding of
information literacy in context: Implications for research. Journal of Librarianship and Information Science, vol. 40, nr. 1, s. 3-12.
Nilsson, Roddy (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité.
Paulo Freire – Wikipedia.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Paolo_Freire [2012-01-12]
Pawley, Christine (2003). Information literacy: a contradictory coupling. Library quarterly, vol. 73, nr. 4, s. 422-452.
Pilerot, Ola (2009). Högskolestudenters informationskompetens. Ingår i Hedman, Jenny
& Lundh, Anna (red.) Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson, s. 108-132.
Pilerot, Ola & Hedman, Jenny (2009). Är informationskompetens överförbar? Ingår i Hansson, Birgitta & Lyngfelt, Anna (red.) Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj, s. 7-44.
Projektet lärandemål för informationskompetens, Slutrapport.
http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/projekt/larandemal_slutrapp.pdf [2011-03-15]
Proposition 2001/2002:15. Den öppna högskolan (2001). Stockholm: Sveriges riksdag.
Proposition 2004/05:162. Ny värld - ny högskola (2004). Stockholm: Sveriges riksdag.
Reinalda, Bob & Kulesza, Ewa (2006). The Bologna process - harmonizing Europe's higher education: including the essential original texts. Opladen: Budrich.
Savolainen, Reijo (2007). Information Behavior and Information Practice: Reviewing the “Umbrella Concepts” of Information‐Seeking Studies. The Library Quarterly, vol.
77, nr. 2, s. 109-132.
SCONUL, the Society of College, National and University Librarians (1999).
Information Skills in Higher Education. prepared by the SCONUL Advisory Committee on Information Literacy.
http://www.sconul.ac.uk/groups/information_literacy/papers/Seven_pillars2.pdf [2011-11-21]
56
SUB, Stockholms universitetsbibliotek (2006a). Lärandemål för informationskompetens Exempel från svenska högskole- och universitetsbibliotek.
http://www.sub.su.se/omsub/larandemal-exempel.aspx [2011-01-18]
SUB, Stockholms universitetsbibliotek (2006b). Lärandemål för informationskompetens Relaterade projekt och rapporter.
http://www.sub.su.se/omsub/larandemal-relateradeprojekt.aspx [2011-01-18]
Sundin, Olof (2004). Användarundervisning inför informationssökning i yrkeslivet: En kunskapsöversikt. Human IT, vol. 7, nr. 2, s. 256-321.
Sundin, Olof (2005). Webbaserad användarundervisning, ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis. Human IT, vol. 7, nr. 3, s. 109-168.
Talja, Sanna & Lloyd, Annemaree (2010). Integrating theories of learning, literacies and information practices. Ingår i Lloyd, Annemaree & Talja, Sanna (red.), Practising information literacy: bringing theories of learning, practice and information literacy together. Wagga Wagga, N.S.W.: Centre for Information Studies, s. ix-xx.
Talja, Sanna & McKenzie, Pamela J. (2007). Editors’ Introduction: Special Issue on Discursive Approaches to Information Seeking in Context. The Library Quarterly, vol.
77, nr. 2, s. 97-108.
Talja, Sanna, Tuominen, Kimmo & Savolainen, Reijo (2005). “Isms” in information science: constructivism, collectivism and constructionism. Journal of documentation, vol. 61, nr. 1, s. 79-101.
Tovoté, Christina (2005). Informationskompetensen och Bolognareformen, förslag till institutionerna vid Stockholms universitet inför arbetet med studenternas
generiska/överförbara kunskaper. Stockholms universitetsbibliotek.
http://www.sub.su.se/subskurser/doc/InformationskompetensenochBologna.pdf [2010-03-02]
Tovoté, Christina (2009). Vems jobb är det egentligen? Bibliotekarier som lärarnas lärare i arbetet med informationskompetens på Stockholms universitet. Ingår i Hansson, Birgitta & Lyngfelt, Anna (red.) Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj, s. 177-194.
Tuning educational structures in Europe (2011a). Generic competences.
http://www.unideusto.org/tuningeu/competences/generic.html [2011-11-26]
Tuning educational structures in Europe (2011b). Competences.
http://www.unideusto.org/tuningeu/competences.html [2011-11-26]
Tuominen, Kimmo, Savolainen, Reijo & Talja, Sanna (2005). Information Literacy as a Sociotechnical Practice. The Library Quarterly, vol. 75, nr. 3, s. 329-345.
57
Tuominen, Kimmo, Talja, Sanna & Savolainen, Reijo (2005). The social constructionist viewpoint in information pracitices. Ingår i Fisher, Karen E., Erdelez, Sanda &
McKechnie, Lynne (red.) Theories of information behavior. ASIST monograph series.
Medford, N.J.: Information Today, s. 328-333.
Webber, Sheila & Johnston, Bill (2000). Conceptions of information literacy: new perspectives and implications. Journal of Information Science, vol. 26, nr. 6, s. 381-397.
Wilson, Tom & Savolainen, Reijo (2009). The behaviour/practice debate: a discussion prompted by Tom Wilson's review of Reijo Savolainen's Everyday information
practices: a social phenomenological perspective. Lanham, MD: Scarecrow Press, 2008.
Information Research, 14(2) paper 403.
http://informationr.net/ir/14-2/paper403.html [2011-05-02]
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur