5 Diskussion
5.3 Vidare forskning
Fokus för denna studie ligger på lärares syn på öppna laborationer i planeringsstadiet, dvs transformeringen av läroplanen. Ett naturligt steg vidare skulle vara att även studera realiseringen av undervisningen genom klassrumsobservationer under öppna laborationer. Utvecklar eleverna verkligen ett naturvetenskapligt förhållningssätt genom öppet laborerande? Detta torde vara den mest primära frågan att besvara utifrån denna studies resultat.
Det skulle även vara av intresse att följa upp den eventuella läroplansteoretiska ambivalens som denna studie snuddar vid. Hur förhåller sig lärare till läroplanen för kemiämnet vad gäller mängden av teoretiskt innehåll som ska behandlas i förhållande till utvecklande av förmågor associerat till ett naturvetenskapligt förhållningssätt? Är det en allmän uppfatting att det är problematiskt att hinna med både den teori som ska ingå och ett ökat fokus på elevers förmåga till kritiskt tänkande och problemlösning. Finns det ett ökat behov av kompetensutveckling för kemilärare, och i så fall innom vad? Lärarna i denna studie framhöll laboratorievana och ämneskompetens som viktiga faktorer för att kunna undervisa genom öppna laborationer.
Mer noggranna studier av planeringar och läromedel och hur dessa kopplar till öppet laborerande skulle också vara av intresse. Analyserna av Kemilärarguiden och KRC som presenterades här utgör ju bara en mycket liten del av de resurser som finns. Dessutom är Kemilärarguiden och KRC riktade enbart till lärare och inte till elever i första hand.
Slutligen vore det intressant att studera lärares förmåga till ett naturvetenskapligt förhållningssätt, kanske främst genom att undersöka hur detta förmedlas inom kemilärarutbildningar.
Referenser
Abrahams, I., & Millar, R. (2008). Does practical work really work? A study of the effectiveness of practical work as a teaching and learning method in school science.
International Journal of Science Education. 30(14), 1945-1969. doi:
10.1080/09500690701749305.
Anderhag, P., Danielsson Thorell, H., Andersson, C., & Holst, A. (2014). Syften och tillfälligheter i högstadie- och gymnasielaborationen: En studie om hur elever handlar i relation till aktivitetens mål. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 10, 63-76.
Bernstein, B. (2000). Pedagogy, symbolic control and identity: theory, research, critique. Oxford: Rowman & Littlefield publishers, Inc.
Denscombe, M. (2016) Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Dimenäs, J., & Sträng Haraldsson, M. (1996). Undervisning i naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Domin, D. (1999). A review of laboratory instruction styles. Journal of Chemical Education,
76, (4), 544-547.
EU. (2007). Science Education NOW: A Renewed Pedagogy for the Future of Europe. Hämtad 2017-08-04, från http://ec.europa.eu/research/science-society/document_library/pdf_06/report-rocard-on-science-education_en.pdf
Fay, M., Grove, N., Hamby Towns, M., & Lowery Bretz, S. (2007). A rubric to characterize inquiry in the undergraduate chemistry laboratory. Chemistry Education Research and
Practice, 8, (2), 212-219.
Hofstein, A., Kipnis, M., & Abrahams, I. (2013). How to learn in and from the chemistry
laboratory. I I. Eilks & A. Hofstein (red). Teaching Chemistry a Studybook – A Practical Guide and Textbook for Student Teachers, Teacher Trainees and Teachers. (s. 97-126).
Hofstein, A., & Lunetta, V. (2004). The laboratory in science education: Foundations for the twenty-first century. Science Education, 88, 28 – 54.
Högström, P., Ottander, C., & Benckert, S. (2006). Lärares mål med laborativt arbete: Utveckla förståelse och intresse. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 5, 54-65.
Högström P., Ottander, C., & Benckert, S. (2010). Lab work and learning in secondary school chemistry: The importance of teacher and student interaction. Research in Science
Education, 40, 505–523.
Jenkins, E. (2006). The student voice and school science education. Studies in Science
Education, 42,(1), 49-88.
Kurtén-Finnäs, B. (2008). Det var intressant, man måste tänka så mycket – Öppna
laborationer och V-diagram i kemiundervisningen. (Doktorsavhandling, Åbo Akademi)
Åbo: Åbo Akademis Förlag. Tillgänglig:
http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/42561/KurtenBerit.pdf?sequence=1
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundgren, U. P. (2014). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala
områden. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.). Lärande skola bildning – Grundbok för lärare. (s.139-221). Stockholm. Natur & Kultur.
Skolverket. (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011, Lgy11. Hämtad 2017-08-15, från
https://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705
Skolverket. (2011b). Ämne - Kemi. Hämtad 2017-08-15, från
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program/subject.htm?lang=sv&subjectCode=kem&tos=gy
Skolverket. (2011c). Om ämnet naturkunskap. Hämtad 2017-08-11, från
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/nak/subject.htm?lang=sv&subjectCode=nak&to s=gy
Skolverket. (2015a). Öppna laborationer – öppna sinnen. Hämtad 2017-08-04, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/gymnasieutbildning/kemi/oppna-sinnen
Skolverket. (2015b). Kemilärarguiden – Att undervisa mot målen. Hämtad 2017-08-15, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/gymnasieutbildning/kemi/kemilarar guiden
Stockholms Universitet. (2017). Kemilärarnas Resurscentrum, KRC – nationellt
resurscentrum i kemi. Hämtad 2017-08-15, från http://www.krc.su.se/
Säljö, R. (2015). Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Tsaparlis, G. (2009). Learning at the macro level: The role of practical work. I J. K. Gilbert & D. Treagust (red). Multiple Representations in Chemical Education – Models and
Modeling in Science Education. (s. 109-129). Dordrecht. Springer.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2017-08-14, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wahlström, E., (1994). Öppen lab? Några idéer från Kemilärarnas Resurscentrum. Hämtad 2017-08-15, från http://www.krc.su.se/documents/material/Kompendiet.pdf
Bilagor
Bilaga 1. Frågor för semistrukturerade intervjuer med lärare.
Intervjutema Intervjufrågor Styrande frågor
Inledande relevanskontroll Hur länge har du jobbat som lärare?
- Vilka ämnen undervisar du i? - Har du öppna laborationer i något/några av de ämnena?
-
Vad innebär öppna laborationer för den enskilde läraren? (Forskningsfråga)
Vad innebär en öppen laboration för dig?
- Vad är ditt syfte med öppna laborationer om du har det?
- Hur lägger du in öppna laborationer i undervisningen?
När inom en kurs? Förberedande moment? Avslutande moment? Vad skulle lärare önska för
att kunna förbättra undervisningen gällande öppna laborationer? (Forskningsfråga)
Tycker du att du har bra stöd för att kunna undervisa genom öppna laborationer? Tid? Material/utrustning? Egen fortbildning? Vad använder du för stöd nu?
Hänvisar du eleverna till något särskilt för att själva hitta hjälp? Skolledningens förståelse? ( Lokala ramverksfrågor; gruppstorlek och schematekniska frågor) Övrigt som lärare anser
viktigt?
Är det något som du skulle vilja tillägga?
Då den första lärare som intervjuades tog upp att kemi var så ”uppstyrt” i förhållande till biologi och att det påverkade användandet av öppna laborationer frågade jag de andra två lärarna om de tyckte att det var någon skillnad på kemi och biologi med hänsyn till öppna laborationer.
Bilaga 2. Frågor för datainsamling från Kemilärarguiden och Kemilärarnas resurscentrum (KRC).
Fråga Djupare beskrivning av tillvägagångssätt
Vad har resursen för karaktär? Vilken roll är portalen tänkt att fylla utifrån de webdokument den innehåller?
I vilken utsträckning nämns öppna laborationer eller motsvarande?
Manuell sökning efter ”öppna laborationer” (eller motsvarande) alternativt annan relevant information. Hur framställs öppna laborationer? Antingen om det beskrivs ordagrant, eller om det går
att läsa mellan raderna. Är informationen som ges i
samband med öppna laborationer didaktisk eller ämnesspecifik?
Didaktiska tips på hur man kan lära ut, vilka kopplingar mellan praktik och teori man kan göra, alternativt ämnesspecifikt: tips, ideer och färdiga laborationer att använda i sin undervisning.