Denna rapport baseras på intervjuer av 10 lärare som undervisar i matematik för elever som går natur- och teknikprogrammen på en skola i Stockholmstrakten. Vidare forskning skulle kunna göras både kvalitativt och kvantitativt. Nedan följer tre förslag på kompletterade kvalitativa forskningar baserade på samma metod som beskrivs i kapitel 3.
Intervjuer av gymnasielärare från andra delar av landet
Det skulle vara intressant att se om samma undersökning gjord på en skola i en svensk småstad långt ifrån Stockholm skulle ge samma resultat. En sådan undersökning skulle kunna bidra med information om det är skillnad i uppfattningar hos lärare som arbetar i en storstad respektive en småstad.
Intervjuer av gymnasielärare med bakgrund från näringslivet
Det skulle vara intressant att se om samma undersökning gjord på en skola där
matematiklärarna i huvudsak har en lång erfarenhet från IT- branschen skulle ge samma resultat. En sådan undersökning skulle kunna bidra med information om näringslivet ser att det finns ett behov av bättre kunskap i programmering på ett generellt plan. En utbildning som alla behöver. Inte bara programmerare.
Intervjuer av yngre matematiklärare som är uppväxta med datorer.
Det skulle vara intressant att se resultatet om samma undersökning gjordes på en skola med matematiklärare som tillhör den yngre generationen. En sådan undersökning skulle kunna bidra med information om kunskap i programmering i matematikundervisningen har någon koppling till samhällets datormognad.
Kvalitativ fenomenologisk forskning
Ett annat bra komplement till denna forskningsrapport skulle även kunna vara en kvantitativ fenomenologisk undersökning utskickad till samtliga gymnasieskolor i Sverige. En
enkätbaserad undersökning vars frågor baserats på tematiseringen i denna
forskningsrapport. En dylik undersökning skulle kunna ge ett kompletterade kvantitativt mått på lärarnas uppfattningar. En sådan undersökning skulle även kunna ge svar på eventuellt geografiska skillnader i lärarnas uppfattningar. Det skulle även kunna vara av intresse att se om det finns skillnader mellan gymnasieskolor som finns i närheten av städer där det finns universitet och högskolor respektive städer där det är långt till universitet och
37
högskolor. Detta skulle kunna vara av intresse eftersom det kan finnas lärare som bor kvar på de orter där de själva genomgick en högre utbildning där programmering ingick i undervisningen och därmed har andra förutsättningar för att integrera programmering i undervisningen.
Studera tidigare forskning ur ett historiskt perspektiv
Denna undersökning gav inget tydligt svar på lärarnas uppfattning om programmeringens påverkan på matematikämnet på en längre sikt. Det skulle vara intressant att studera hur någon annan förändring som införts för 5–10 år sedan har påverkat
matematikundervisningen. En sådan studie skulle kunna ge en vision om hur denna förändring kan komma att påverka undervisningen på sikt.
38
REFERENSER
Balanskat, A., & Engelhardt, K. (2015). Computing our future: Computer programming and coding - Priorities,
school curricula and initiatives across Europe. Update 2015. Bryssel: European schoolnet
BJSS (2017). 67% of teacher across Britain feel under-equipped to teach coding. Hämtad 2019–01–20, http://www.bjss.com/67-of-teachers-across-britain-feel-under-equipped-to-teach-coding/
Boyatzis, R.E. (1998). Transforming qualitative information: thematic analysis and code development. Case Western Reserve University, USA. Sage publications Inc.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology.
Qualitative Research in Psychology, 3:2,77–101. Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Computional Thinking (2016, 27 juli). Thinking as a computer scientist. Hämtad 2018–08–17, https://ec.europa.eu/jrc/en/computational-thinking
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. Studentlitteratur AB. Lund. Upplaga 3:3. ISBN 978–91–44– 10914–5
Digitaliseringskommissionen. (2014). SOU 2014:13 Delbetänkande. En digital agenda i människans tjänst - den
ljusnande framtid kan bli vår. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Ecklesiastikdepartementet. (1965). SOU 1965:56. Fackutbildning i automatisk databehandling: betänkande
avgivet av ADB-utbildningssakkunniga. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Europaparlamentet. (2006). Europaparlamentets och rådets rekommendation från den 18 december 2006 om
nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG).
European schoolnet. (2014). Computing our future. Computer programming and coding - priorities,
school curricula and initiatives across Europe. Tillgänglig:
http://www.eun.org/resources/detail?publicationID=661
Glaser, B.G. (1992). Basics of grounded theory analysis. California USA. Sociology Press. Tillgänglig: https://trove.nla.gov.au/version/12345308
Heintz, F., Mannila, L. (2015) Datalogikst tänkande för svenska grundskolan - vad, hur och varför. Linköpings universitet. FredrikHeintzLinda Mannila-Skolverket-20150302.pdf. Hämtad 2019–01–20,
https://www.ida.liu.se/~frehe08/FredrikHeintzLindaMannila-Skolverket-20150302.pdf
Heintz, F., Mannila, L., Nygårds, K., Parnes, P., & Regnell, B. (2015, September). Computing at school in
Sweden-experiences from introducing computer science within existing subjects. In International Conference on
Informatics in Schools: Situation, Evolution, and Perspectives (pp. 118–130). Springer, Cham.
Holstein, J. A. & Gubrium, J. F. (1995). The active interview. Thousand Oaks. Sage publications Inc. ISBN 978– 0803958951.
Johansson, M., & Nissen, J. (2001). IT i framtidens samhälle och i dagens skola. Utbildning och Demokrati Vol.10(1) s. 103–132: ISSN: 1102–6472
Kafai, Y., & Burke, Q., (2013). Computer Programming goes back to school. Phi Delta Kappan. ISSN 0031-7217 95(1): s. 61–65
39
Kvale, Steinar & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB, Lund. ISBN 978–91–44–10167–5
Larsson, Å., (2017). 8 av 10 lärare är osäkra på att lära ut programmering. Skolvärlden. Hämtad 2019-01-20, http://skolvarlden.se/artiklar/8-av-10-larare-osakra-pa-att-lara-ut-programmering
Mannila, L. (2017). Att undervisa i programmering i skolan. Lund. Student litteratur AB. ISBN 978–91–44– 11416–3
Modern datateknik (1966a). De första ADB-lärarna, 6, 16–17. Stockholm: Fackpressförlaget.
Modern datateknik (1966b). Höstens ADB-undervisning: Går ni på Högskola eller kör ni med bandspelare?, 6, 32–33. Stockholm: Fackpressförlaget.
Regeringskansliet (2017). Informationsmaterial. Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Promemoria. 2017–03–09. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/informationsmateri al-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf
Robson, C., & McCartan, K. (2015). Real world research. John Wiley & Sons Inc. ISBN 978–81–118745–23–6
Sentance, S., & Csizmadia, A. (2015). Teachers’ perspectives on successful strategies for teaching Computing in school. In IFIP TC3 Working Conference 2015: A New Culture of Learning: Computing and Next
Generations Vilnius, LIthuania.
Skolverket (2011). Lgy11. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Skolverket. Stockholm: Fritzes. ISBN: 978–91–38325–94–0
Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå. Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan,
gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå. Skolverket. Stockholm: Wolter Kluwers. ISBN:
978–913832714–2
Skolverket (2018a). Ämnesplan för matematik i gymnasiet, Skolverket. 2018–08–21. Tillgänglig:
https://www.Skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/matematik Skolverket (2018b). Kommentarmaterial till ämnesplan i matematik i gymnasiet. Tillgänglig:
https://www.Skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2893a/1530187438471/Kommentarmaterial_gy mnasieskolan_matematik.pdf
Skolverket (2018c). Lgr11, Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Reviderad 2018. Skolverket. Stockholm: Norstedts Juridik kundservice. ISBN: 978–913832733–3
Skolöverstyrelsen (1980). Lgr80. Läroplan för grundskolan. Allmän del: mål och riktlinjer, kursplaner, timplaner. Skolöverstyrelsen. Stockholm: Liber. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/31016
Skolöverstyrelsen (1984). Program för utbildning inför datasamhället, UIDA
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Elanders Gotab. ISBN 91–7307–008–4
Zhang, L., Nouri, J., & Noren, E. (2018). REVIEWING TEACHING APPROACHES FORPROGRAMMING THROUGH
SCRATCH IN COMPULSORY EDUCATION. International Conference on Technology in Education. Department of
Computer and Systems Sciences, Stockholm University
Åkerfeldt, A., Kjellander, S., & Selander, K. (2018). PROGRAMMERING. Introduktion till digital kompetens i
40
BILAGA 1
Frågeformulär
From HT 2018 har finns det krav på att programmering skall ingå för problemlösning i alla matematik c kurser samt matematik 3b.
Svara gärna hur du tänker både på kort sikt och på lång sikt på samtliga frågor 1. Vad är dina tankar om denna ändring som skolverket infört from i HT18?
a. Hur kommer du att få in detta i planeringen av undervisningen ? b. Kommer detta att ställa krav på mer undervisningstid ?
2. Hur kommer du att hantera detta nya krav?
a. Vilka programmeringsverktyg kommer du att använda? b. Behöver du utbildning för att kunna hantera dessa verktyg? 3. Tror du att detta nya krav kommer att påverka matematikämnet?
a. Tror du att du kommer att behöva lära eleverna att programmera? 4. I Skolverkets kommentarer om ämnet matematik så står det:
”Problemlösning kan också ses som ett medel för att utveckla övriga matematiska Förmågor”
”Det ställs inga krav på specifika programmeringsspråk eller -miljöer. Det är dock ett krav att programmeringen används som en strategi för problemlösning.
I viss mån kan även kalkylblad användas för att utforska problem genom interaktiva eller villkorsstyrda beräkningar. Detta kan vara särskilt användbart i de fall elever saknar relevanta kunskaper i programmering. Samtidigt innehåller kalkylblad många begränsningar som programmering inte gör. I den mån elever behärskar programmering ska de därför få använda relevanta programmeringsmiljöer för att fördjupa sitt matematiska kunnande.”