Det hade varit intressant att utföra en fördjupad studie där forskaren inriktar sig på att undersöka vad eleverna lär sig av de olika undervisningsmetoderna. Forskaren skulle då kunna vara delaktig i undervisningen och utföra intervjuer direkt efter en matematiklektion och fråga eleverna vad de gjorde, hur de löste uppgiften och vad de har lärt sig.
Det skulle även vara intressant att se vad eleverna, i de olika klasserna som jobbar med matematik på olika sätt, skulle säga om de fick testa den andra undervisningsmetoden under en längre period. Vad skulle eleverna säga om arbetsmetoderna då och vilken metod skulle de föredra?
45
Referenser
Afamasaga-Fuata’i, K. (2008). Students’ conceptual understanding and critical thinking: A case for concept maps and vee-diagrams in mathematics problem solving. In M. Copuland, J. Anderson & T. Spencer (Ed.), Making mathematics vital: Proceedings of the twentieth
biennial conference of the Australian association of mathematics teachers (pp. 43-52).
Adelaide: The Australian association of mathematics teachers Inc.
Berggren, P. & Lindroth, M. (2011). Laborativ matematik: För en varierad undervisning. Uppsala: JL utbildning.
Bergius, B. & Emanuelsson, L. (2012). Hur många prickar har en gepard?: Unga elever
upptäcker matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.
Black, L. (2004). Teacher-pupil talk in whole-class discussions and processes of social positioning within the primary school classroom. Language and education 18(5), 347-360. Boaler, J. (2002). The development of disciplinary relationships: knowledge, practice, and identity in mathematics classrooms. For The Learning of Mathematics, 22(1), 42-47. Från:
https://ed.stanford.edu/sites/default/files/flm_paper_2002.pdf
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bråten, I. (Red.). (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Bråten, I. (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Cederqvist, K. (2009). Lära genom problemlösning. Nämnaren 2009(2), 9-16. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning. Från:
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0916_09_2.pdf
Dale, E.L. (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk
praxis. I I. Bråten (Red.) Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, G., Johansson, B. & Ryding, R. (1991). Problemlösning. Lund: Studentlitteratur.
Hagland, K., Hedrén, R. & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem: Inspiration till
variation (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Imsen, G. (2006). Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Johnsen, M.H. (2010). Matematik som språk: Verksamhetsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber ekonomi.
46
Karlsson, N. (2012). Didaktik, teori och praktik i grundskolans matematikundervisning:
Geometri, sannolikhetslära och matematisk modellering. Resultat av en forskningsförstudie.
Frånwww.diva-portal.org/smash/get/diva2:511453/FULLTEXT01.pdf
Kronqvist, K. & Malmer, G. (2005). Räkna med barn: Läroboksoberoende
matematikundervisning i teori och praktik under de första skolåren. Solna:
Ekelunds/Gleerups.
Kunskapsplattan (u.å. a). Nomp. Hämtad 2015-05-22, från
http://www.kunskapsplattan.se/app/nomp/
Lester, F. & Cai, J. (2010). Why is Teaching with Problem Solving Important to Student Learning? National Council of Teachers of Mathematics 2010, 1-5. Från
http://www.nctm.org/news/content.aspx?id=25713
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: En studie av
kommunikationen lärare- elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Doktorsavhandling,
Göteborgs universitet, Göteborgs studies in educational sciences.
Löwing, M. & Kilborn, W. (2002). Baskunskaper i matematik: För skola hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Mattematchen (u.å.a). Mattematchen. Hämtad 2015-05-22, från http://www.mattematchen.se/
Mercer, N. & Sams, C. (2006). Teaching children how to use language to solve maths problems. Language and education, 20(6), 507-528.
Mouwitz, L. (2007). Vad är problemlösning? Nämnaren 2007(1), 61. Från
www.ncm.gu.se/media/namnaren/pdf/2007/dpl_07_1.pdf
Myndigheten för skolutveckling. (2007). Matematik: En samtalsguide om kunskap, arbetssätt
och bedömning. Stockholm: Liber.
NCM (u.å.a) Vad är Kängurun – Matematikens hopp? Hämtad 2015-05-24, från
http://ncm.gu.se/node/1525
NE - Nationalencyklopedin (u.å. a). Matematik. Hämtad 2015-06-01, från
http://www.ne.se/lang/matematik
NE - Nationalencyklopedin (u.å. b). Motivation. Hämtad 2015-06-01, från
http://www.ne.se/lang/motivation
Nikku, S., Rapp, C. (2014). Två vägar till motivation och förståelse i
matematikundervisningen – En litteraturstudie om läroboksstyrd och problemlösningsbaserad undervisning. (Examensarbete). Linköping: Institutionen för beteende vetenskap och lärande,
Linköpings universitet.
Samuelsson, J. (2007). Matematik i grundskolan. I Engström, A., Engvall, M. & Samuelsson, J. Att leda den tidiga matematikundervisningen (s.17-44). Linköping: Skapande vetande, Linköpings universitet.
47
Samuelsson, J. (2008). The impact of different teaching methods on students’ arithmetic and self-regulated learning skills. Educational Psychology in Practice: theory, research and
practice in educational psychology, 24(3), 237-250. Från
http://dx.doi.org/10.1080/02667360802256790
Samuelsson, J. (2010). The Impact of Teaching Approaches on Students’ Mathematical Proficiency in Sweden. International Electronic Journal of Mathematics Education 5(2), 61- 78. Från iejme.com/022010/d2.pdf
Sepeng, P., & Webb, P. (2012). Exploring mathematical discussion in word problem-solving. Pythagoras, 33(1), 1-8. Från:
http://pythagoras.org.za/index.php/pythagoras/rt/printerFriendly/60/187
Skolverket. (2003). Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Lusten att lära: Med fokus
på matematik, rapport 221. Stockholm: Skolverket. Från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1148
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11. Stockholm: Skolverket. Från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket. Från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2608
Skolverket. (2012). TIMSS 2011, rapport 380. Stockholm: Skolverket. Från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2942
Skolverket. (2013a). Pisa i korthet. Stockholm: Skolverket. Från
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa
Skolverket. (2013b). PISA 2012, rapport nr 398. Stockholm: Skolverket. Från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3126
Skolverket. (2015) På vilket sätt kan läromedel styra undervisningen? Hämtad 2015-05-19, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/pa-vilket- satt-kan-laromedel-styra-undervisningen-1.181693
Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke: matematikundervisning från
förskoleklass till årskurs 3 (1.uppl.). Lund: Studentlitteratur.
SOU 2004:204:97. Att lyfta matematiken: intresse, lärande, kompetens. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
48
Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan: för att skapa tillfällen till lärande. Doktorsavhandling, Umeå universitet, Department of Mathematics and Mathematical Statistics. Från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1384
Verschaffel, L., De Corte, E., & Lasure, S. (1994). Realistic considerations in mathematical modeling of school arithmetic word problems. Learning and Instruction, 4, 273–294. Från http://dx.doi.org/10.1016/0959-4752(94)90002-7
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 2015-05-19, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wirth, M. (2007). Skolans matematik: problem för många elever. I Johansson, B. & Wirth, M.
Så erövrar barnen matematiken: talradsmetoden ger nya möjligheter (1. uppl.). (s 69-93).
49