Jag tycker att det skulle vara mycket intressant om liknande studie skulle kunna göras några år efter att förskolans reviderade läroplan trätt i kraft, då digitala verktyg blivit obligatoriskt i förskolans utbildning.
29
7. Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (red). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB Bergenord, M. (2014). Miljöer för förändring. I Lindgren Öhman U-K. (red). Mediapedagogik på
barnens villkor (s. 53-68). Stockholm: Lärarförlaget.
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande,
bilder, text och tecken i förskolan. Doktorsavhandling. Göteborgs Universitet. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf?q=aatt Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB. Upplaga 3
Dahlberg, G. Moss, P. & Pence, A. (1999). Från kvalitet till meningsskapande. Tredje upplagan, Stockholm: Liber AB.
EUR (2018). Eur-lex.europa.eu Hämtad 2018-08-25, från https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/?uri=LEGISUM:c11090
European Commission (2018). Handlingsplan för digital utbildning Hämtad 2018-08-28, från https://ec.europa.eu/education/initiatives/european-education-area/digital-education-action- plan_sv
Bjurulf, V. (2013). Teknik-didaktik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Falkner, C. (2007) Datorspelande som bildning och kultur. En hermeneutisk studie av
datorspelande Hämtad 2019-01-04, från
http://www.academia.edu/1422953/Datorspelande_som_bildning_och_kultur
Gällhagen, L. & Wahlström, E. (2012). Lär med surfplatta. Åk 1-3. Stockholm: Natur och Kultur. Hernwall, P. (2016). `We have to be professional´ – Swedish preschool teachers´
conseptualisation of digital media. Nordic Journal of Digital Literacy 11(1), 5-23 doi: 10.18261/issn.1891-943x-2016-01-01
Johansson, J-E. (2017). Förskolans pedagogiska tradition och barns utveckling med exempel från förskolans barndom. I Förskolan och barns utveckling. Grundbok för förskollärare. (s. 45–55). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Khousravi, M. (2017). Flerspråkighet. Alla barn, alla språk, alla dagar. Stockholm: Natur och Kultur.
Kjällander, S. (2014a) AppKnapp – peka, lek och lär i förskolan. Rapport. Stockholm:
Stockholms universitet. Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Hämtad 2018-09-05, från https://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.247365.1441956621!/menu/standard/file/SV_rapport_appk napp_slutversion.pdf
Kjällander, S. (2014b). Förskolebarn och digital literacy. I Lindgren Öhman U-K. (red).
30 Kjällander, S. (2016). Plattan i mattan – digitala lärplattor och didaktisk design i förskolan
2013-2016. Sammanfattning av forskningsprojekt. Stockholm: Stockholms universitet. Barn- och
ungdomsvetenskapliga institutionen. Hämtad 2018-09-23, från
https://www.uppsala.se/contentassets/ef5f63b9d1d44487a99c96096077246e/plattan-i-mattan.pdf Kjällander, S. & Moinian, F. (2014) Digital tablets and applications in preschool –
preschoolers´creative transformation of didatic design. Designs for Learning 7(1) 10-33 DOI:http://dx.doi.org/10.2478/dfl-2014-0009
Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.
Kyrk Seger, E. (2014). Ett nytt lärarskap växer fram. I Lindgren Öhman U-K. (red).
Mediapedagogik på barnens villkor (s. 39-52). Stockholm: Lärarförlaget.
Lee, L. (2015). Digital Media and Young Children`s Learning: A Case Study of Using iPads in American Preschools. International Journal of Information and Education Technology 5(12), 947-950, DOI: 10.7763/IJIET.2015.V5.643
Lindahl, M. G. & Folkesson, A-M. (2012). ICT in preschool: friend or foe? The significance of norms in a changing practice. International Journal of Early Years Education 20(4) 422-436, doi.org/10.1080/09669760.2012.743876
Lindgren, A-L. (2017). Förskolebarndomens historia: föreställningar och förutsättningar för barns utveckling i småbarnsinstitutioner. I Lindgren, A-L., Pramling, N. & Säljö, R. (red.). Förskolan
och barns utveckling. Grundbok för förskollärare. (s. 57-71). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn. Datoranvändande som meningsskapande prektik i
förskolan. Doktorsavhandling i pedagogik. Malmö högskola Tillgänglig: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:234101/FULLTEXT01.pdf
Ljung-Djärf, A. (2008). To Play or Not to Play – That Is the Question: Computer Use Within Three Swedish Preschools. Early Education and Developement 19(2), 330-339,
doi:10.1080/10409280801964069
Lundgren, Öhman, U-K. (2014). Förord. I Lindgren Öhman U-K. (red). Mediepedagogik på
barnens villkor. (s. 7-9). Stockholm: Lärarförlaget.
Masoumi, D. (2015). Preshool teachers´use of ICTs: Towards a typology of practice.
Contemporary Issues in Early Childhood 16(1) 5-17, doi:10.1177/1463949114566753
Monsén, F. & Rasmusson, M. (2016). Läsning mitt i bruset – den digitala läsningen i teori och praktik. I Nygårds, K & Raymond, T. (red.) Navigera i den digitala samtiden. (s. 31-43). Stockholm: Lärarförlaget.
Nilsen, M. (2014). Barns aktiviteter med datorplattor i förskolan. Licentiatsuppsats Göteborgs Universitet. Tillgänglig:
31 Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan.
Doktorsavhandling Göteborgs Universitet. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/57483/1/gupea_2077_57483_1.pd
Nilsson, A. & Larsson, A. (2014). ”Fråga barnen. De kan!” I Lindgren Öhman U-K. (red).
Mediapedagogik på barnens villkor (s. 83-96). Stockholm: Lärarförlaget.
Persson, Sven (2015a). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie. Hämtad 2018-09-09, från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25a76/1529480538262/En-likvaerdig- foerskola_VR_2015.pdf
Persson, S. (2015b). Förskolans samhällsprojekt – att forma ett barn. I Engdahl, I. & Ärlemalm- Hagsér, E. (red.) Att bli förskollärare - mångfacetterad komplexitet. (s. 42-45). Stockholm: Liber AB.
Persson, Sven (2017). Förskolans likvärdighet och det kompensatoriska uppdraget. I Lindgren, A-L., Pramling, N. & Säljö, R. (red.). Förskolan och barns utveckling. Grundbok för
förskollärare. (s.213-226). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Petersen, P. (2015). Appar och agency. Barns interaktion med pekplattor i förskolan. Uppsala Universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:865186/FULLTEXT01.pdf Pramling, N. & Säljö, R. (2017). Barn, lärande och digitala redskap. I Lindgren, A-L., Pramling, N. & Säljö, R. (red.). Förskolan och barns utveckling. Grundbok för förskollärare. (s. 157-170). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Regeringskansliet (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Hämtad 2018-08-26 från,
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell -digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Riddersporre, B. & Persson, S. (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Selander, S. & Kress, G. (2017). Design för lärande. Ett multimodalt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB. Upplaga 2:2.
Skolinspektionen, (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag
att granska förskolan. Skolinspektionen Hämtad 2018-09-05, från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/redovisningar- regeringsuppdrag/2018/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse/forskolans-kvalitet-och-
maluppfyllelse-slutrapport-feb-2018.pdf Skollagen 2010:800. Stockholm: Regeringen.
32 Skolverket (2016a) IT-användning och IT-kompetens i skolan. Skolverkets IT-uppföljning 2015. Hämtad 2018-08-25 från, https://www.iis.se/docs/it-anvandning-skolverket-2015.pdf
Skolverket (2016b) Läroplan för förskolan Lpfö 2010 Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av
likvärdighet över tid. Rapport 374. Hämtad 2018-09-21, från
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/559 35574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2816.pdf?k=2816
Statens medieråd (2017a). Småungar & medier 2017. Hämtad 2018-08-29, från
https://statensmedierad.se/download/18.30c25b3115c152ee8f82fe95/1495204277588/Sm%C3% A5ungar%20och%20medier%202017%20tillg%C3%A4nglighetsanpassad.pdf
Statens medieråd (2017b). Ungar & medier 2017: demografi. Hämtad 2018-09-29, från
https://statensmedierad.se/download/18.713b173915ff152e9066514a/1512119277887/Ungar%20 och%20medier%202017%20Demografi.pdf
Stigsdotter, A. (2014). Verktyg som vidgar lärmiljön. I Lindgren Öhman U-K. (red).
Mediapedagogik på barnens villkor (s. 25-38). Stockholm: Lärarförlaget.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB. Tredje upplagan.
Säljö, R. (2017). Meningsskapande och symboliska teknologier – lärande i en designad värld. I Insulander. E., Kjällander, S., Lindstrand, F., Åkerfeldt, A. (red.), Didaktik i omvandlingens tid.
Text, representation, design. (s.26–38).
Tallberg Broman, I. (2010). Svensk förskola – ett kvalitetsbegrepp. I Riddersporre, B & Persson, S. I Utbildningsvetenskap för förskolan. (s. 21-38). Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer Hämtad 2019-02-02, från https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Wikipedia (2018). Lärplatta. Tillgänglig
https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4rplatta_i_f%C3%B6rskolan
Wikipedia (2019a). Mobilapplikation. Tillgänglig https://sv.wikipedia.org/wiki/Mobilapplikation Wikipedia (2019b). QR-kod. Tillgänglig https://sv.wikipedia.org/wiki/QR-kod
Bilaga 1: Förfrågan om intervju
Till förskollärare som arbetar med barn i åldern 3-5 år.
Här kommer en inbjudan att delta i en studieom lärplattan som pedagogiskt verktyg. Lärplattorna har blivit allt vanligare i förskolan de senaste fem åren. Dock finns det ont om forskning om hur de används. Därför tycker jag att det skulle vara intressant att få mer kunskap på området. För att få det skulle jag behöva intervjua förskollärare på några förskolor i Norrköping.
Jag skulle vilja intervjua dig som arbetar med barn i åldern 3 – 5 år. Frågorna kommer att handla om dina uppfattningar om lärplattan som pedagogiskt verktyg, hur du arbetar med lärplattan i barngrupp samt hur du ser på lärplattan i förhållande till ditt uppdrag. Intervjun kommer att ta cirka 30 - 40 minuter. Jag behöver göra intervjun under vecka 38 - 39. Jag har för avsikt att spela in vårt samtal på ljudfil.
Uppgifterna från intervjun kommer sedan att användas som underlag i min uppsats, dock kommer du som intervjuperson att förbli helt anonym. Inga namn varken på intervjupersoner eller
förskolor kommer att finnas med i den färdiga uppsatsen. Dina svar kommer också att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem.
Som intervjuperson har du rätt att när som helst ångra dig och dra dig ur studien!
Jag som frågar heter Lena Eriksson och studerar min sista termin på förskollärarprogrammet på Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University. Jag är en av 40-tal barnskötare med många yrkesår och fast anställning som läser till förskollärare på uppdragsutbildning för Norrköpings kommun. Nu har det blivit dags för mig att skriva C-uppsats, och det är också av den anledningen jag gör denna studie.
Så nu undrar jag om du skulle vilja medverka i en intervju? Är du intresserad av att delta, så är jag flexibel med tid och plats!
Kontaktuppgifter; Lena Eriksson
Mobil: XXX-XXXXXXX
Bilaga 2: Intervjufrågor
1. Vilket år utbildade du dig till förskollärare? Har du arbetat i ditt yrke sedan dess? 2. Vad har du för erfarenhet av att använda lärplatta i barngrupp?
3. På vilka sätt anser du att lärplattan främjar barns lärande och utveckling?
4. Hur används lärplattan/plattorna i den pedagogiska verksamheten på din avdelning? 5. Vid vilka tillfällen får barnen använda lärplattan på din avdelning?
6. Hur är lärplattan/plattorna tillgängliga för barnen?
7. Finns det speciella regler/bestämmelser runt barnens användande av lärplattan/plattorna? Hur kom de reglerna till? Varför?
8. Finns det aktiviteter som lärplattan inte bör användas till? Vilka i så fall? 9. Hur ser du på lärplattans användning utifrån förskolans styrdokument? Utifrån
demokratiuppdraget?
10. Hur har ni diskuterat i arbetslaget om lärplattans användningsområden och möjligheter? 11. Hur tänker du att det pedagogiska arbetet skulle kunna vidareutvecklas med hjälp av
lärplattan?
12. Om du fick önska något kopplat till lärplattan som pedagogiskt verktyg, vad skulle det vara?